Kav-utövare ersätter … kva..!?

Våren 2019 lades det fram ett förslag till ny lag SOU 2019:28 som handlar om ”komplementär och alternativ vård” (KAV). Den ska ersätta kvacksalverilagen och innehåller många förbud men kan eventuellt också ge en ökad förståelse för integrativ vård.

TEXT BÖRJE PERATT

I många delar av övriga världen råder sedan länge ett samarbete mellan olika vård- och behandlingsmetoder. På grund av ett inarbetat motstånd i Sverige råder istället här på olika håll en inskränkt mentalitet som till och med bestraffat läkare som kompletterat ”skolmedicin” som inte fungerat med exempelvis naturmedicin som visat sig fungera.

Svårt motstånd
Det förekommer en utbredd pseudoskeptisk inställning mot dem som söker andra vägar än sjukvårdens för att bli friska. Den målmedvetna kraften bakom kallar jag hydra (Se artikel Enby sitter lugn i båten). Det samlade motståndet från såväl medvetet (de som propagerar för att skapa misstro) som omedvetet håll (de som påverkats av propagandan), utgör i praktiken ett reellt hot mot hälsofrihet och folkhälsa. Utan tvekan stryker Kav-utredningen denna destruktiva kraft medhårs, möjligen som en strategi på att få med sig motståndet på en förändring.

Möjligheter
I kav-utredning förekommer även skrivningar som kan tyckas öppna upp för komplementära och alternativa metoder. Frågan är om de eventuella positiva skrivningarna innebär möjligheter för det som internationellt kallas integrativ vård som också kan kallas holistisk eller helhetsvård?
Ett framträdande exempel på integrativ vård
Dr Erik Enby är läkaren som med stort intresse för sjukdomars upphov valde ett forskningsspår vid sidan av sin läkargärning och fann en teknik som gjorde det möjligt att konstatera – på ett annorlunda sätt än inom traditionell sjukvård – att det i organismen hos sjuka kan förekomma hitintills okända former av mikrobiologisk växt och att blodkropparna hos somliga sjuka successivt klumpar ihop sig med försämrad cirkulation i alla vävnader som följd.

Jämför med om alla vattenflöden i Sverige skulle vara blockerade av slam och ogynnsamma partiklar. Det skulle få förödande konsekvenser för allt liv. När Erik sätter in en åtgärd i en människokropp har det alltså ofta inneburit att patientens allmäntillstånd har förbättrats och att sjukdomslidandet avtagit. Dan Larhammars förföljelse av Erik Enby (Länk) ledde fram till dokumentärfilmen Se Läkaren som vägrade ge upp.

Den ursprungliga skolmedicinen strävade efter att inte utsätta kroppen för mediciner som orsakade skadliga bieffekter. Dagens sjukvård med kemiska läkemedel och hårda metoder innebär istället att biverkningar snarare är regel än undantag. Feldoseringar ligger i USA på tredje plats som orsak till dödsfall.

Enbys sätt att behandla är helt utan biverkningar och leder påfallande ofta till goda behandlingsresultat. Under åren som gått har han med sin metod hjälpt mängder av svårt sjuka till välbefinnande och ibland till återvunnen hälsa. Det skall tilläggas att Enby inte är mot nödvändiga ingrepp och har som läkare bistått och rekommenderat även kirurgi.

Homeopati framstår som ett rött skynke

För att tillmötesgå det rabiata motståndet mot homeopati så föreslår KAV-utredningen totalförbud. Vi ska veta att föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) i kraftiga ordalag ifrågasatte att, den för många hoppingivande, Osherdonationen skulle leda till just vetenskapliga studier av sådan medicin. Dessa studier blev således aldrig av vilket gick mot Osherdonationens uttryckliga vilja. Det hade kunnat innebära en svår motgång för VoF och Larhammar m fl om sådana studier skulle ha visat att homeopati kunde vara en verksam medicin. Kuriosa i sammanhanget är att dåvarande VoF-ordförande ansåg att Martin Ingvar, den utsedda forskaren på KI, inte skulle utsätta sig för att framstå som: ”omdiskuterad och ifrågasatt person”. Länk. Denne ordförande som sedan fälldes för sexuella övergrepp mot minderåriga. Jag har dock inte sett att just han blivit diskuterad och ifrågasatt men ändå dömd. Länk

VoF iscensatte också under Almedalsveckan ett annat kapsejsat angrepp mot homeopati. Med VoFs mediekontakter kunde spektaklet genomföras i direktsänd SVT och där blev huvudpersonen i VoF-angreppet, Mr Fuglesang, ett ”bevis” för att homeopatiskt sömnmedel tycktes fungera. ”Självmordet” misslyckades men Fuglesang hade svårt att hålla sig vaken, sluddrande svar till programledaren som frågade om han höll på att somna. Trots fiaskot fick spektaklet  uppmärksamhet som en framgång i DN och Expressen och står även som en framgång i VoFstyrda Wikipedia. Samtliga är medier som ingår i Hydran.

Förbud – men inte mot feldoseringar

I dag är det i Sverige förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att behandla cancer, epilepsi och diabetes. Den under våren 2019 presenterade KAV-utredningen (”komplementär och alternativ vård”) vill att det förbudet ska utvidgas och omfatta alla allvarliga kroppsliga och psykiska sjukdomar. Men att det ska vara tillåtet att använda komplementära och alternativa metoder (KAV) för att lindra symtom. Märk att sjukvårdens insatser ofta endast kamouflerar symptom vilket innebär att patienten kan få ett livslångt beroende av läkemedel. Och ibland sätts ”komplementerande” läkemedel in för att motverka biverkningar. Jag var hemma hos en släkting som skulle ta 20 olika mediciner tre gånger om dagen och hon var i ett uselt skick; yrslig, deprimerad och minnessvag. Jag bad om en genomgång och rensning av mediciner. Istället för att behöva gå på en undersökning för alzheimer frisknade hon till, återfick minne, energi och livsglädje. Dessa sjukvårdens övermedicineringar är konsekvensen av en utbredd lättja hos läkare. Och där borde det väl sättas in åtgärder för att minimera dessa överdoseringar. Om dödsfall orsakas av feldoseringar i USA kan vi räkna med att det toppar även dödsfall i Sverige.

Helandevård

I många länder är det möjligt för patienter att önska sig ”helare” (Vetamera) vilket har givit validerade effekter för även svårt sjuka. En sådan studie utförd på KI utsattes för svåra trakasserier och rent av stals forskningsmaterial: Karolinska Institutet – hyllmeter med pärmar stals som visar att healing fungerar – intervju med Channie West

Aku-punktur har också blivit en självklar metod. Sådana metoder bygger ofta på skolmedicinska kunskaper också från andra kulturer och borde inte behandlas styvmoderligt. Svensk studie om akupunktur på kolikbarn blev världsnyhet. I en artikel där VoF-associerade Mats Lekander intervjuas försöker han få det till att positiva effekter av Akupunktur är placebo: Akupunktur kan lära vården vårda. I mitten av 1980-talet föreslog jag Martin Ingvar att forska på placebo för att se om man kunde finna punkter i hjärnan som befordrade människans inneboende förmåga att påverka hälsa. Mats Lekander har tydligen snappat upp detta och menar att det är något som vården skulle kunna utnyttja. Heja Mats!

Vi har annars sett hur VoFassocierade sedan länge driver en hätsk förföljelse mot Akupunktur. Istället för att läkemedelsindustrin ska få tillfälle att pumpa ut värkmedicin kan värk hävas utan biverkningar och lindras med en rad läkemedelsbefriade insatser.

Från KAM till KAV

Den tidigare statliga utredningen om KAM (”komplementär och alternativ medicin”) syftade till ett förslag till lagändring för terapeuter inom komplementär medicin vilket ledde till KAV och skall om den går igenom i riksdagen ersätta den gamla kvacksalveri-lagen från 1960.

”Kavare”

Nu är det således meningen att begreppet KAM ska ersättas av ordet KAV, ”komplementär och alternativ vård”. Alla terapeuter inom komplementär vård och alternativmedicin skall när lagen gått genom enligt utredarnas förslag officiellt benämnas: ”Kav-utövare”. Är det någon som funderar över vad det slutar i? Ja inte tror jag att alla terapeuter kommer att acceptera ”kavare” eller ”kavvare” som ligger nära kvackare. Jag undrar över om valet, av den i munnen krångliga termen ”Kav-utövare”, är en medveten eller olycklig konstruktion?

Sammanfattningsvis innebär det följande för ”kav-utövare”
– Förbud mot att utreda och behandla barn under 15 år med komplementär medicin.
– Förbud att ge sjukvård till allvarliga fysiska och psykiska sjukdomar med komplementär och alternativ medicin, men ….
”Symtomlindrande behandling” godkänns för första gången någonsin, även på barn och allvarligt sjuka.
Detta är något nytt och ger Kav-utövare möjlighet att utöva praktik i syfte att lindra om det sedan i sin tur innebär att patienten blir frisk är det en bonus.

Naturligtvis kan man se det som ett hyckleri och att Kav-utövare ska tvingas in i en fålla att som sjukvården endast kamouflera sjukdomstillstånd men det är möjligen för att tillmötesgå motståndare (de organiserade skeptikerna, den del av läkare och sjukvårdspersonal som avfärdar integrativ medicin, grupperingar inom myndigheter och politiken) samt företrädare för industrimedicin som också kan ses som motståndare till komplementär medicin eftersom de riskerar förlora pengar på en framväxande kav-utövning. I praktiken blir det ändå möjligt för dess utövare att förstärka patientens förutsättningar för tillfrisknande.

Utredare föreslår statlig portal för alternativmedicin (Dagens Medicin 28 april 2019)
– ”I betänkandet konstateras att en stor del av svenskarna använder sig av komplementära eller alternativa metoder, förkortat kam. Så många som hälften av de kroniskt sjuka och cancerpatienter tar del av kam-behandlingar samtidigt som de behandlas i den traditionella hälso- och sjukvården. Ändå är sjukvårdspersonalens kunskaper om dessa metoder liten. Utredaren föreslår därför att orienterande utbildning om komplementär och alternativ vård ska införas i vissa vårdutbildningar.”

Artikelförfattare Sara Heyman frågar utredaren Kjell Asplund vidare:

– Vad säger du om invändningen att studenter inom hälso- och sjukvård inte bör lägga tid på att studera metoder som saknar vetenskapligt stöd?

Kommentar: Larhammar hade inte formulerat det bättre. Heyman kunde varit mer objektiv och frågat: – Hur ser man på vetenskaplig dokumentation av olika metoder och hur står sig dessa mot tveksamma utövningar inom sjukvården? Men Dagens Medicin har väl inte gjort sig känd för att vara objektiv i denna fråga? Har vi i sjukvårdens portaler någonsin sett kritik mot sjukvårdens felbehandlingar eller biverkningar? Kjell Asplund svarar på frågan:

– ”Det handlar inte om att lära sig utföra några metoder, utan att man ska veta vad det rör sig om och något om de bakomliggande idéerna. Men också att få en orientering om kritiken som brukar riktas mot kam.”

– ”Jag har alltid tyckt att det är konstigt att det här är ett område som läkare inte bryr sig om alls. Det är en slags hemlig box – vi frågar om allt möjligt annat, alkoholvanor, livsstil och motionsvanor. Men det här, som hälften av patienterna tar del av, det tar vi inte reda på.”

”Syftet med en ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen är att förbättra förutsättningarna för förtroendefulla samtal i sjukvården, och i slutändan en ökad patientsäkerhet.”

– ”I dag tvekar patienterna inför att prata om sina alternativa behandlingar, av rädsla för att bemötas med negativa reaktioner eller fördömanden,” säger Kjell Asplund.

Eftersom flera behandlingar, framför allt inom örtmedicin, kan påverka och interagera med annan medicinsk behandling, kan det handla om ett omedelbart patientsäkerhetsproblem om patienterna inte vågar tala om sina kam-behandlingar.

Utredningen konstaterar också att den som söker information om kam-metoder på nätet i princip enbart hittar utövarnas marknadsföring.

Kjell Asplund föreslår därför en obunden [!!!] svensk portal. Socialstyrelsen ska äga källmaterialet och information om kam-metoder ska finnas på 1177 Vårdguiden. [Kommentar: Om socialstyrelsen ska äga källmaterialet så är den inte obunden utan riskerar få påverkan från VoF m fl.]

KAV-utredningen öppnar dock möjligen upp för en dialog. Men hur lång tid ska det ta innan vi närmar oss en fungerande och jämbördig samverkan. Läs gärna visionen om Helandevård. KAV-utredningen skulle kunna vara ett myrsteg åt det hållet genom att man rekommenderar att läkarutbildningen även ska omfatta kunskaper i komplementära och alternativa metoder. Ett problem rör den dogmatiska hållningen som sedan länge trängt in i mentaliteten hos Vof-styrda media och hos myndigheter som Socialstyrelsen och IVO och inte minst inom sjukvårdens utbildningar. Kan KAV påverka och förändra detta? Och hur står man emot direkt fientliga manövrar från Larhammar och VoF.

Ett avsteg från denna diskussion gäller barnmorskor men som visar på konsekvensen av hydrans betongtänk. För några år sedan diskuterades huruvida barnmorskor ska tvingas medverka till att utföra aborter på friska foster så kallade bekvämlighetsaborter.  Sturmark på antihumanisterna ansåg att sådana barnmorskor, som vigt sitt liv åt att föda fram liv, skulle avskedas och några av dem flydde till Norge emedan andra bytte yrke och idag råder barnmorskekris i Sverige. Varför ska sjukvården i Sverige tvingas ha en sådan auktoritär hållning mot sin personal som gör att alla förlorar. Kopplingen till Kav är att motsvarande betongtänk mot komplementär medicin har orsakat uteslutning av läkare och vårdkris för patienter.

Jag har inte kunnat se hur utredarna förhåller sig till läkare som brukar komplementära metoder. Här kanske krävs ett förtydligande. Men som jag uppfattar det skulle Enby aldrig kunnat bestraffas med denna nya lag. Enby ogillar dessutom att beskriva hans helhetssyn som komplementär eller alternativ och han ogillar att titulera sig som något annat än Doktor som arbetar i enlighet med ett sjukdomsparadigm som ännu inte har trängt igenom men som skulle kunna få så stor betydelse för folkhälsan. Han är ingen kavare och vill heller aldrig se sig som det. Enby representerar egentligen det som i Tyskland kallas Helandeläkare som behärskar såväl läkarkonst som alternativa metoder. Märk väl ordet Helandeläkare finns inte på svenska och heter på tyska HeilArzt. Det var en slags husläkare som i stort sett försvann efter Andra världskriget. Då liksom nu är det antihumanister som undergrävt dem som vill väl.

Möjligen behövs en bred uppslutning för att finna ett lämpligare övergripande begrepp än ”Kav-utövare”. Vem vill titulera sig så?!  Tills vidare tycker jag det mänskliga ”helandevårdare” är bättre och sedan får man inom detta precisera sina utövningsområden med redan befintliga titlar.

Jag misstror inte helt och hållet Kav-utredningens ambitioner i en portal om ”Komplementär och alternativ vård”. Men det finns ett grundläggande fel. Många av de metoder man refererar till har skolmedicin som plattform, bara inte den som svensk statlig sjukvård och dess utredare refererar till. Jag misstror dock att Socialstyrelsen förmår upprätthålla en rättvisande bild av KAV. Därtill är motståndet inom myndigheten för starkt och det har visat sig att en dialog med detta motstånd är näst intill omöjlig. Därför kan det vara en tanke att bygga upp en egen portal för holistisk vård eller ”Helandevård”. Grunden är lagd här.

Börje Peratt

Några tidigare artiklar på temat Helandevård:

• Helandevård söker helhet
• Helandevårdens historik i globalt perspektiv
• Helandevård med holistisk vy.

Källa

KAV – UTREDNINGEN 2019

Regeringen tillsatte 2017 en utredning som skulle se över en rad frågor om komplementär och alternativ vård (Kav). I ett tidigare delbetänkande har vi presenterat en rad förslag som rör Kav, vilka syftar till att stärka den vårdsökandes ställning. Den som söker vård ska få större möjligheter att ta välinformerade beslut om Kav.
Det finns lagstiftning som reglerar vård som utförs utanför den vanliga hälso- och sjukvården. Dagens lagstiftning är till största delen oförändrad sedan 1960 (”kvacksalverilagen”). Den utgår i sin tur från en lag från 1915. I dag ter sig lagstiftningen föråldrad både när det gäller systematik och innehåll. Regeringen har därför givit oss ett tilläggsuppdrag att se över lagstiftningen.

Vi föreslår att alla bestämmelser om Kav samlas i en separat, moderniserad lag. För Kav-utövare blir det tydligare inom vilka ramar de kan verka.
Utredningen presenterar i dag sitt förslag till ny lagstiftning. Vi har strävat efter att balansera patientsäkerhet och den vårdsökandes möjlighet att göra egna välinformerade val av vård. Vi vill inte överreglera. Därför föreslår vi bland annat att rent symtomlindrande behandling ska vara tillåten inom Kav också inom vissa områden där det hittills varit förbjudet. Men när det gäller Kav för särskilt skyddsvärda grupper och behandling av personer med allvarlig sjukdom vill vi införa vissa åtstramningar.

I dag finns ett förbud för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att behandla tre allvarliga sjukdomar – cancer, epilepsi och diabetes. Varför just dessa sjukdomar, varför inte andra allvarliga sjukdomar som psykos, hjärtsvikt och ALS? Det ter sig inkonsekvent. Vi vill därför ersätta den nuvarande bestämmelsen med ett generellt förbud att behandla allvarlig sjukdom. Det ska alltså vara förbjudet att behandla allvarliga sjukdomar i sig, till exempel att ersätta läkemedel vid schizofreni eller antibiotika vid svåra infektioner med alternativmedicinsk behandling.
Utredningen har haft ett särskilt uppdrag att se över om allvarlig psykisk sjukdom bör vara ett ”förbjudet område” för behandling utanför den vanliga hälso- och sjukvården. Vi ser ingen anledning att särbehandla psykiska sjukdomar. Det övergripande förbud att behandla allvarlig sjukdom som vi nu vill införa omfattar därför inte bara allvarliga kroppsliga utan även allvarliga psykiska sjukdomar.
Det är behandling av allvarlig sjukdom i sig som ska vara förbjuden. Däremot anser vi att symtomlindrande åtgärder ska vara tillåtna även vid allvarlig sjukdom. Det innebär att det ska vara tillåtet med till exempel akupunktur mot smärta eller medicinsk yoga vid oro hos den som lider av cancer. Att det ska vara lagligt att använda Kav-metoder för att lindra symtom har inget att göra med om de är bevisat effektiva eller inte. Att en metod inte tagits upp i den vanliga hälso- och sjukvården beror ofta på att det saknas tillräckligt underlag för att bedöma metodens effekter och risker.

När vi inför begrepp som allvarlig sjukdom och symtomlindrande behandling i lagen kan det innebära vissa avgränsningsproblem. I svenska nationella riktlinjer och i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd finns dock modeller för att bedöma hur allvarliga sjukdomar är. Att avgränsa vad som är behandling av sjukdomen i sig och vad som är symtomlindrande behandling är oftast inte svårt, även om det finns situationer där distinktionen inte är kristallklar. Norge har sedan 2004 en lagstiftning som innefattar bestämmelser om både allvarlig sjukdom och symtomlindrande behandling. I våra kontakter med norska myndig­heter har man inte rapporterat tillämpningsproblem kring detta.
Av flera skäl är barn och foster särskilt skyddsvärda. Vi föreslår därför att det ska vara förbjudet att utanför hälso- och sjukvården utreda och behandla sjukdomar hos barn under 15 år och sjukdomar i samband med graviditet, detta oavsett sjukdomens svårighetsgrad. Symtomlindrande behandling för barn och gravida ska dock vara tillåten. I dag är all behandling av barn under 8 år förbjuden. Den nya lagen kommer att innebära till exempel att bukmassage för småbarn med kolik eller akupunktur mot illamående under graviditet kommer att bli tillåtet även utanför den vanliga hälso- och sjukvården.
Det ska som tidigare vara förbjudet att utanför hälso- och sjukvården behandla vissa smittsamma sjukdomar. Av säkerhetsskäl vill vi också att det ska tydligt framgå av lagen att kirurgiska ingrepp och injektioner inte är tillåtna utanför hälso- och sjukvården. Vissa bestämmelser i dagens lagstiftning, till exempel krav på personligt möte, ter sig föråldrade och kan utmönstras.
Vi föreslår inga större ingrepp i tidigare straffbestämmelser för den som överträder lagen. Straffbestämmelserna är ett slags allmänt skyddsnät som gäller oavsett vem man behandlar och oavsett metod. Precis som i den lag som nu gäller är det aldrig tillåtet för en Kav-utövare att skada eller riskera att skada någon. Ingen ska kunna gå fri från ansvar genom att hänvisa till bristande kunskap eller bristande erfarenhet om sjukdomen eller möjliga risker med behandlingen. En viktig säkerhetsfråga är att man inte får ge råd som leder till att en person avbryter nödvändig behandling inom hälso- och sjukvården. Straffbestämmelserna innebär att betydande kunskapskrav och ansvar läggs på Kav-utövarna.
I dag är bestämmelserna om Kav insprängda i en lag som i huvudsak riktas till hälso- och sjukvårdspersonal. Vi föreslår att alla bestämmelser om Kav i stället samlas i en separat, moderniserad lag. För Kav-utövare blir det tydligare inom vilka ramar de kan verka.
Några av förslagen, främst de som rör symtomlindrande åtgärder, kan komma att innebära utökade möjligheter till Kav-behandling. Andra förslag kommer att innebära begränsningar i hur Kav-metoder kan användas. De lagändringar vi nu föreslår kommer att stärka säkerheten för särskilt skyddsvärda grupper som barn, foster och de med allvarliga sjukdomar, detta utan att överreglera användningen av komplementära och alternativa metoder. Det övergripande syftet är att förbättra säkerheten för de personer som önskar använda sig av Kav-tjänster.

Bakgrund. Kav
• Vid komplementär och alternativ vård (Kav) används hälso- och sjukvårdsrelaterade metoder och andra åtgärder som helt eller huvudsakligen tillämpas utanför den vanliga hälso- och sjukvården.
• När en metod avvänds samtidigt med behandling i den vanliga hälso- och sjukvården talar man om komplementär vård, i annat fall om alternativ vård.
• Utredningens delbetänkande har tidigare publicerats.

Företrädare för utredningen om komplementär och alternativ vård:
”Allvarliga sjukdomar ska bara få behandlas av vården”
Kjell Asplund, professor emeritus i medicin, särskild utredare
Hans Hagelin, jurist, utredningssekreterare
Monica Hultcrantz, med dr, utredningssekreterare
Lisa Landerholm, leg apotekare, utredningssekreterare
Mats Nilsson, jurist, utredningssekreterare

Relevanta länkar

Fel val av preses och ordförande, Vetenskapliga Akademin! – Vlt

Börje Peratt – Karin björkegren jones

Börje Peratt: Vetenskap som folkbildning har trampat snett

Fullt möjligt förena tro och vetenskap | SvD

http://www.patientperspektiv.org/oviljan-kring-komplementar-behandling/