I midsommartid: psalmen ”En vänlig grönskans rika dräkt”

Lagom till midsommar ägnar Sveriges radio P1 ett avsnitt åt ”En vänlig grönskans rika dräkt”, en av år mest älskade psalmer som vi alla lärt oss sjunga i skolan. 

TEXT: KERSTI WISTRAND

”En vänlig grönskans rika dräkt” med titeln Sommarpsalm, är tillsammans med ”Den blomstertid nu kommer” de två mest älskade psalmerna i vår sångskatt. Den ger en skönhetsupplevelse och är lika populär oavsett om man är kristen, ateist eller sekulär humanist och sjungs vid skolavslutningar, dop, midsommarfester, bröllop och begravningar.

Just denna midsommarhelg har programmet ”Människor och tro” i Sveriges radio framfört ett midsommarprogram kring den omtyckta psalmen varpå denna artikel bygger. Här kan du lyssna till det LÄNK

Texten kom till 1889, långt innan musiken skrevs. Författaren heter Carl David af Wirsén och var ledamot av Svenska Akademien.

Psalmen består av fem strofer men oftast sjungs enbart de tre första. De två första verserna nämner inte Gud över huvud taget utan ger en vacker beskrivning av ett idylliskt stycke svensk natur med grönskande träd, örter och blomsterängar. Vinden är ljum, solen lyser, lundarna susar, vågorna skvalpar och fåglarna sjunger en hymn av tacksamhet för allt det sköna:

1. En vänlig grönskans rika dräkt
   Har smyckat dal och ängar.
   Nu smeker vindens ljumma fläkt
   De fagra örtesängar.
   Och solens ljus
   Och lundens sus
   Och vågens sorl bland viden
   Förkunna sommartiden.

2. Sin lycka och sin sommarro
   de yra fåglar prisa.
   Ur skogens snår, ur stilla bo
   framklingar deras visa.
   En hymn går opp
   Av fröjd och hopp
   Från deras glada kväden,
   Från blommorna och träden.

I de tre sista verserna kommer författaren in på livets förgänglighet. Samtidigt som man upplever glädjen över livets skönhet kan man känna ett lätt vemod över att de ljusa nätterna nu börjar kortas. Glädjen och förgängelsen är där sida vid sida: ”Allt kött är hö”. Här tar nu psalmen en vändning och visar sedan på en förtröstan på evigheten i Guds rike.

3. Men du, o Gud som gör vår Jord
   Så skön i sommarns stunder:
   Giv att jag aktar främst ditt ord
   Och dina nådestunder.
   Allt kött är hö
   Och blomstren dö
   Och tiden allt fördriver,
   Blott Herrens ord förbliver. 

4. Allt kött är hö, allt flyktar här
   Och snart förvissna gräsen.
   Hos dig allena, Herre, är
   Ett oförgängligt väsen.
   Min ande giv det nya liv,
   som aldrig skall förblomma,
   fast äng och fält stå tomma.

5. Då må förblekna sommarns glans
   Och vissna allt fåfängligt;
   Min vän är min och jag är hans,
   Vårt band är oförgängligt.
   I paradis
   Han huld och vis,
   Mig sist skall omplantera,
   där inget vissnar mera.

För hundra år sedan då svenska folket var mer bibelsprängt kunde de lättare koppla ihop de olika raderna i psalmen med olika bibelcitat. Texten är fylld av bibelreferenser, fastän skickligt dolda. Idag associeras kanske texten mest till naturlyrik. Upplevelsen av naturen står den svenska folksjälen nära och delar av psalmen sjungs både vid skolavslutningar och vigslar. Vid begravningar sjunger man ofta alla fem stroferna.

Melodin som komponerades av Waldemar Åhlén publicerades först 1933. Den är väldigt vacker och finstämd; samtidigt allvarlig och speglande den svenska naturen och dess mystik.

Psalmen återfinns idag som nr 201 i 1986 års psalmbok.

Är psalmen svår att sjunga i stämmor? I radioprogrammet intervjuas flera av Radiokörens medlemmar och de vittnar samstämt om att man måste ha självdisciplin. Stämmorna är ”hoppiga” och därför svåra för både basar och tenorer. Sopranerna säger sig ha svårt att sjunga vissa vokaler i höga tonlägen.

Programledaren Thella Johnson efterlyste lyssnarnas erfarenheter av sommarpsalmen inför programmet. En av dem som svarade var musikterapeuten, trubaduren och författarinnan Sofia Thoresdotter som tidigare har intervjuats i Humanism och Kunskap: LÄNK

Sofias föräldrar skilde sig för länge sedan och hennes far gifte så småningom om sig med Marie Kide, en omtyckt styvmor, som gick ett sorgligt öde till mötes då hon blev påkörd av lastbilen och allvarligt skadad vid terrorattentatet på Drottninggatan 7 april 2017. Hon dog tre veckor senare på sjukhus. Sofia Thoresdotter berättar om den svåra tiden och begravningen, där ”En vänlig grönskas rika dräkt” framfördes. Marie Kide var en blomsterälskare och varje vår for hon tillsammans med en väninna från Dalsland till Älvsjömässans trädgårdsmässa. Så även den 7 april då de båda väninnorna gick Drottninggatan fram på väg mot Centralen och pendeltåget. Båda omkom.

Som musikterapeut vet Sofia Thoresdotter att använda sig av musik vid svåra kriser i livet. Hennes självutlämnande berättelse varvas med egenhändigt skriven och komponerad visa till Marie Kides ära. Sofia delar generöst även med sig av en speciell upplevelse hon fick när hon var tveksam huruvida hon skulle våga lägga ut sin visa på youtube. Plötsligt hörde hon Maries röst och hennes speciella tonfall: ”Åh, vad bra!” och Sofia lade in sin visa på youtube: LÄNK

Kersti Wistrand