Var du än sätter dina fötter i Sverige finns en mångtusenårig historia. Vem skulle ha kunnat tro att en medeltida son till Birger Jarl en gång i tiden ägde Vallersta by i Närke och att han i Hörsta kan ha haft ett gårdskapell med dop- och begravningsrätt till sin familj? Så fantastisk är vår svenska historia!
TEXT: KERSTI WISTRAND
De medeltida stormännen och kungarna hade ofta många frillor, älskarinnor. Om de fick en son med frillan förlänades denne ofta både titlar och egendomar. Föddes en flicka, giftes hon ofta bort rikt.
Och nu ska du få höra den fortsatta otroliga berättelsen om två gamla byar i Närke och vad som sig där tilldrog.
Baldestadh – Vallersta
Idag är vägarna runt Kumla populära cykelstråk och en och annan joggare tar sig en milarunda. På sin väg kan de välja att slå sig ned vid en rastplats vid den gamla fogdekällaren i byn Vallersta för att äta sin matsäck. Delar av dess grund kan ha byggts redan under 1200-talet. I de vitkalkade rummen med de bågformade valven inne i källaren förvarades de livsmedel som bönderna i Västnärke senare betalade i skatt.
Byn hette Baldestadh (Baldersta) på den tiden, ett namn som för tankarna till vikingarnas gode och vise Balder, vars namn betyder ”den lysande”. Kanske var det så vikingarna uppfattade energierna i just denna by, som långt senare fick sitt nuvarande namn Vallersta.
Det är inte så många av dagens sportande gäster som vet att Birger Jarls son levde här en gång i tiden och kanske att jarlen t.o.m. själv satt här på denna rastplats vid sina besök! Hur kan nu detta vara möjligt?
Vallerstakällaren med grund från medeltiden. Foto: K. Wistrand
Greger Birgersson
Birger Jarl grundade Stockholm 1252. En av hans favoritfrillor födde cirka 1230 en son som fick namnet Gregers Birgersson. Denne dubbades så småningom till riddare och adlades av sin halvbror Magnus Ladulås. ”Riddar Gregers”, som han också kallades i folkmun, räknas som stamfar till den släkt som benämns Bjälboättens (eller Folkungasläktens) oäkta gren. [1]
Riddar Gregers förlänades traktens största gård i byn Baldersta. Gården bestod av inte mindre än ett hundratal hus, så tala om rikemanssöner! Gårdshuset var hela 20 x 20 meter och dess källare finns kvar än idag, om än om- och utbyggd till fogdekällare.
Förmodligen skedde utbyggnaden under fogden Birger Birgersson 1571 – 99. Man tror att stenarna till detta hämtades från Hörsta kapell (se nedan), som upphörde att existera som sådant i och med protestantismens införande under Gustav Vasa.
Gregers Birgersson var en from kristen. Han blev stamfar till en av de största prästätterna genom tiderna. En av hans söner blev biskop 1327. Som burgen kristen man hörde det under medeltiden till seden att äga en gårdskyrka eller ett gårdskapell för religiösa sammankomster, dop och begravningar. Några kilometer bort i byn Hörsta låg detta.
Gregers Birgersson och hans hustru hade anknytning till Riseberga kloster, dit hans hustru senare flyttade som änka. Vid sin död 1276 var han svensk godsägare av Biskops-Arnö i Uppland samt Ängsö i Västmanland. Ängsö hade tidigare ägts av nunnorna i Riseberga kloster. De ville emellertid gärna äga Hörsta kapell och 27 mars 1272 bytte de till sig både godset Baldestadh (nuvarande Vallersta) och gårdskapellet. Riddar Gregers drog sin kos och bosatte sig i Ängsö slott som bättre passade hans status. [2]
Hörsta kapell
Mitt i byn Hörsta låg alltså en medeltida liten kyrka, ca 18 meter lång. Den omnämns Hörsta kapell eller Sankt Eriks kapell. Idag kan man se kalkstenar som markerar dess grund framför Blåbandslokalen, f.d. gamla folkskolan. Den vita byggnaden längst bort är en senare byggd skola, idag privatbostad. (Se fotot överst.)
Vid en arkeologisk utgrävning 1962 daterades de 1,5 meter tjocka murarna av kyrkoruinen till 1100-talets senare del.
Kyrkan hade långhus, kor, altare och västertorn. Tornrummets öppning bestod av två valvbågar med en pelare i mitten. Gravar fanns både inuti och utanför kyrkan. I tornet var en 60-årig kvinna begravd. Hembygdsforskaren Gösta Eriksson som förfogade över kopior till gamla brev från Risebergaklostret, menade att det kan vara skelettet efter en abbedissa i Riseberga kloster. Hon var släkt med Gregers Birgersson. [3]
Riseberga kloster
Riseberga kloster nära Fjugesta är den äldsta byggnaden i Närke, idag bara bestående av ruiner. [4] Jarlen Birger Brosa, släkt med Birger Jarl, skänkte i slutet av 1100-talet ett antal jordegendomar till ”systrarna i Riseberga”. Detta anses vara upptakten till Riseberga kloster som var dotterkloster till Vreta. Med tiden fick det mycket stora jordegendomar och ägde till slut 224 gårdar, kvarnar, gruvor och kyrkor i sex landskap. De ägde genom ett kungligt gåvobrev rätten till all egendom som konfiskerades av dömda brottslingar i trakten.
Riseberga kloster blev ett s.k. administrationskloster för bl.a. Julita kloster och Alvastra kloster. Det var skyldigt att hålla präst för sockenfolket. Intill klostret låg en stor kyrka där endast en kyrkans man fick predika. Idag finns bara en vägg kvar av denna klosterkyrka.
Förmodligen ägnade man sig inom de tillhörande egendomarna åt järnframställning p g av att man fick järnmalm som skattebetalning. Cistercienserna var nämligen kända för sin järnframställning, speciellt i Frankrike och England. Riseberga kloster tillhörde denna orden som grundats i Frankrike 1098 av Robert av Molsme. Den var f.ö. den första klosterorden som kom till Sverige.
Fotokollage av fotograferade skyltar på klosterområdet
I klostret fanns en abbedissa, nunnor och leksystrar. Man tog också hjälp av lekbröder, som dock bodde utanför klostermurarna. Dessutom vandrade arbetsmunkar omkring på de s.k. munkastigarna i Närke. De hjälpte till att bruka mark och gårdar.
Cistercienserorden var mycket sträng. Första bönen på dygnet ägde rum redan klockan två på natten. Mässorna var många och arbetet var disciplinerat. Systrarna fick inte tala med varandra men utvecklade istället tidigt ett teckenspråk. Ett speciellt litet rum fanns där man fick utbyta fraser som angick klosterlivet. De som bröt mot reglerna bestraffades. Valspråket löd ”ora et labora” – bed och arbeta!
Nunnorna bedrev sjukvård i sin sjukstuga och odlade örter i sin örtagård. De bedrev även undervisning och rikemännen fick dyrt betala för sina döttrars inkvartering där. 1341 satte Ulf Gudmarsson och Birgitta Birgersdotter, den Heliga Birgitta, sin dotter Ingeborg som novis i klostret. Katarina, en annan av Heliga Birgittas döttrar, vistades där till hon var 14 år.
Vid riksdagen i Västerås 1527 genomförde Gustav Vasa reformationen och katolicismen ersattes av Luthers lära. Alla kloster drogs in och lades under kronan.
Här kan du lyssna på hur guider utklädda till nunnor sjunger och berättar om Riseberga kloster:
Munkarna och Munkastigarna
Riseberga kloster bytte som tidigare nämnts till sig Vallersta och Hörsta kapell. Arbetsmunkarna trampade därefter upp stigarna mellan Riseberga och Vallersta där de brukade marken och gårdarna. Namnet Munkastigen lever kvar än idag, om än inte lika känd som de södra munkastigarna från klostret ned till Ramundeboda munkkloster i Tiveden, vilka idag är populära vandringsleder.
De gamla unika riksvägarna från tidig medeltid och som delvis följde munkastigarna är delvis bevarade än idag i skogarna i Kumla kommun, men ibland måste man gräva fem centimeter ned i jorden för att finna stenbeläggningen. Träden har inte kunnat rota sig på grund av denna.
Foto: K. Wistrand
Två sådana huvudstråk finns delvis bevarade i skogarna: Munkastigen och St Olofs källeväg. Troligen anlades de redan på 1000-talet och här strövade munkarna fram under medeltiden: förbi Hörsta kapell och Vallersta där de arbetade och genom skogarna till Hardemo och Kräcklinge socknar och vidare till Riseberga kloster. [5]
I början och slutet av St Olofs källeväg finns två stora stenar, Barnbrännarstenen och Vätte (eller Vatte) sten, idag delvis söndersprängda. De har stora urgröpningar som tyder på att det rör sig om offerstenar och kanske fanns det fog för att offra för att skydda sig mot de vargar och annat oknytt som levde i skogarna.
St Olofs källeväg har sitt slut i Brännåsen i Hardemo socken. Hit vallfärdade människor i flera århundranden på pilgrimsfärd och därför är det av intresse att även nämna denna plats som likaså ligger i en gammal by. Här följer berättelsen [5]:
Den isländske berättaren Snorre Sturlasson besökte Sverige två gånger, bl.a. 1235. Han hävdar att den norske kungen Olof Haraldsson, även kallad Olof den helige, vistades hos Jarl Sigtrygg i Närke år 1026. Här ska han låtit döpa de första kristna i bygden.
När kung Olof for vidare till Novgorod i Ryssland lämnade han kvar hustru och son hos Jarl Sigtrygg. Enligt historien stupade den helige Olof vid Sticklastad i Norge år 1030.
I Hardemo, där Jarl Sigtrygg skall ha bott, fick en väg och en källa namn efter den helige Olof. Texten på skylten lyder: ”Du vandringsman på vägen går, kom hit och drick du svalka får Ty vattnet äger samma kraft som i St Olofs tid det haft.” (St Olofs källa idag. Foto: K Wistrand)
En munkastig – en pilgrimsfärd i vildmarken där vargar och björnar strök omkring, handlade mycket om att komma i kontakt med sina rädslor och sin sårbarhet. Uppmärksamheten riktades mot nuet och mot evigheten. Eller som Margareta Melin skriver i en diktrad som får avsluta denna artikel: ”Lodrätt genom tiden skär evigheten och skärningspunkten där är nuet.” [6]
Kersti Wistrand
Referenser: Idén till historiken är en kort gymnasieuppsats skriven av f.d. Hörstagrabben Mikael Granström runt 1990. Han har intervjuat Gösta Eriksson, då redaktör på Närkes Allehanda i Kumla. Denne var hembygdsforskare och har tagit del av gamla bevarade klosterbrev som finns på Uppsala riksmuseum. En annan källa är ”Kyrkor och herresäten”, del 5 i boksamlingen ”Kumlabygden”.
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Gregers_Birgersson och https://www.geni.com/people/Gregers-Bj%C3%A4lbo%C3%A4ttens-o%C3%A4kta-gren/6000000004973008243
- https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ngs%C3%B6_slott
- Klosterbrev enligt ovan
- http://www.pilgrimnarke.se/?page_id=445 samt guidad tur i Riseberga klosterområde
- https://www.visitkumla.se/media/1060/vallerstaturen.pdf
- https://www.visitkumla.se/gora/aktorer/st-olofs-kalla/
Tagged: Birger Jarl, Greger Birgersson, Hörsta kapell, munkastigarna, Närke, Riseberga kloster, Vallersta
