21 november, 2018

Framåt amerikansk ungdom kan påverka vapenlagarna

Demonstration av tonåringar utanför Vita huset, organiserat av det nybildade ”Teens For Gun Reform” efter skjutningen i Florida. Foto: Lorie Shaull, Washington, USA. Wikimedia.

Vid en skolskjutning i Florida dödades sjutton personer. President Trump och övriga politikerna stödjer i allmänhet vapenorganisationen NRA. Nu organiserar sig ungdomar över hela USA i en gemensam protestmarsch den 24 mars för att få lagändringar till stånd.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Den 14 februari 2018 sköts 15 elever och två lärare till döds i Marjory Stoneman Douglas High School i Florida av en f.d. 19-årig elev. Lika många blev skadade och fördes till sjukhus för vård. Detta var den 18:e skolskjutningen i år i USA. Vid fem av de tidigare har elever dödats eller skadats.

President Trump svarade med att erbjuda sina böner och kondoleanser till offrens familjer. Två dagar efter skolskjutningen besökte han de skadade på sjukhuset och berömde vårdpersonalen. 22 februari mötte Trump elever i Vita huset för ”att lyssna av”. Han föreslog att upp till 20 % av lärarna skulle utbildas i att hantera och bära vapen för ”att stoppa galna personer från att attackera skolorna”. Följande dag tvittrade han: ”Högt tränade lärare skulle kunna lösa problemet för stunden tills polisen hinner anlända. HÖGST AVSKRÄCKANDE!” (1)

Överlevaren Emma González (till höger nedan) som var med under skjutningen höll tidigt ett TV-sänt tal där hon tillbakavisade tankar och böner från politikerhåll. Senare har hon hjälpt till att leda elevernas protesterrörelse mot vapenvåldet i USA. (1)

Den unge massmördaren har allvarliga mentala och psykiska problem för vilka han fått behandlingar. Han hyste rasistiska åsikter och i ett instagramforum hade han framfört sitt hat mot mexikanare, svarta, judar och homosexuella. I början av 2017 hade han gått in i en vapenbutik och helt lagligt köpt ett ”AR-15 style” -gevär, vilket kom till bruk i hans tidigare skola ett år senare.

Historiskt sett behövde de tidiga invandrarna vapen för att försvara sig. Idag finns det lika många vapen i USA som antalet invånare – vilket är fullständigt unikt i världen. Vart tredje hushåll har vapen. Enligt grundlagen har man rätt att bära dem och det ger därmed NRA rätten att behålla sina åsikter. Eleverna riktar sig mot att halvautomatiska vapen säljs till minderåriga och vill även att bumb stocks, dvs något som sätts på dessa för att göra dem helautomatiska, ska förbjudas.

Foto: Pixabay.com

NRA – National Rifle Association

Organisationen NRA grundades i New York 1871 och säger sig idag ha över fem miljoner medlemmar med ett ledarskikt som består av två personer: verkställande direktören Wayne LaPierre och talespersonen Dana Loesch. NRA arbetar för rätten att bära vapen och är oerhört mäktig ekonomiskt sett. Under 2016 omsatte den motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. En stor del av NRA:s ekonomi går till politisk aktivism. 88 – 89% av republikanska politiker och 11 % av de demokratiska har tagit emot pengar från dem. Donald Trump fick t.ex. 240 miljoner kronor till sin valkampanj. Vad förväntar de sig då tillbaka? Detta förpliktigar naturligtvis och Donald Trumps syn på vapen och vapenlagar sammanfaller därför helt med NRA:s. Istället för att stå för en vapenreform föreslår Trump utökning genom att lärarna ska förses med vapen.

USA-födda Elisabeth Wallentin, PR-konsult och statsvetare, berättade i TV1:s morgonstudio 27 februari att NRA från början var en organisation för jägare, ungefär som det fanns en organisation för friidrottare. Den hade ett syfte att utbilda och träna jägare, detta samt den sociala funktionen finns f.ö. kvar än idag. En förändring skedde emellertid under 1970-talet då NRA började bli en politisk och mäktig lobbyorganisation. Idag ger den 40 gånger mer pengar till kandidaterna än andra intresseorganisationer. I början av 70-talet kunde de stödja lagförslag och restriktioner, men 1975–76 utvecklades NRA till att extremt vilja behålla vapenrätten. Denna kompromisslöshet har blivit än mer påtaglig efter skolskjutningen i Parkland 14 februari.

NRA framställer sig gärna som en gräsrotsorganisation med folkligt stöd och massor av medlemmar. Men ändå vill den inte göra de förändringar som det amerikanska folket och de amerikanska skolungdomarna ropar efter: ”Förbjud åtminstone helautomatiska vapen för dem under 18 år.” Den stora och viktiga frågan är dock om det är dess medlemmar som styr eller om det är den mäktiga vapenindustrin som ligger bakom och styr. Vem står alltså bakom NRA:s politik?

Demonstrationsmarsch ”för våra liv” den 24 mars

Det har varit många skolskjutningar med dödlig utgång i USA. Den senaste i Florida skiljer sig dock från de övriga. Förutom det stora antalet dödade och skadade elever är denna skola speciell. Många elever här är barn till välbärgade och intellektuella föräldrar och skolan har speciell undervisning i debatt och retorik samt regeringskunskap. Eleverna har lärt sig att argumentera och stå för sina åsikter. Och detta använder de sig av för att göra sig hörda och mobilisera elever över hela USA mot NRA:s vapenlagar och de politiker som stödjer dem. Med stadig blick och klar argumentation talar de rakt in i TV-kamerorna, ställer raka frågor till NRA:s talesperson Dana Loesch och president Trump. Otaliga videos ligger på you tube, där man kan se hur politiker och talesmän för NRA slingrar sig och undviker att ge raka besked kring vapenfrågorna. ”Kongressmännen representerar inte oss. De tar emot pengar från NRA och representerar sin egen intressegrupp, sitt eget distrikt, sin egen stat, men inte oss”, säger en elev.

Mobiliseringen av de unga kan förändra läget. Alla kan stödja deras argument: ”Det handlar om liv, om ditt liv och mitt liv. Vi vill leva och gå i skolan.” Strategin för NRA och president Trump har tidigare varit att bara ligga lågt vid varje masskjutning och endast låta tiden gå för att sedan låta allt bero och förbli som vanligt. Nu har de målmedvetna ungdomarna genom den kritikerstorm de orsakat på sociala medier, inte minst you tube, kunnat påverka stora amerikanska företags samarbete med NRA, däribland flera viktiga industrier och flygbolag, som dragit sig ur..

NRA kan inte längre blunda för kritiken. Till följd av elevernas agerande kan man se hur NRA just nu intagit en försvarsinställning. Men protesterna ser inte ut att tystna den här gången. Amerikanska målmedvetna och duktiga ungdomar i alla delstater protesterar högljutt. Den 24 mars kommer skolelever från många delstater att genomföra stora demonstrationer i Washington D.C., där en halv miljon människor förväntas deltaga. Samtidigt kommer 725 parallella demonstrationer att äga rum i femtio delstater. De kräver förändringar av vapenlagarna: ”Vi elever är de som ska genomföra förändringar av vapenlagarna. Make America safe!”

Debatten kring lagstiftningen kring skjutvapen som varje år dödar över 30 000 personer i USA ser ut att hålla i sig denna gång. Masskjutningen i Florida den 14 februari har blivit något som både företag och politiker måste förhålla sig till. Redan i november i år är det mellanårsval och de republikanska politiker som är beroende av NRA:s valkampanjspengar kan istället räkna med att mista röster från sina väljare: ett scenario de minst av allt önskar sig.

Tack vare skolungdomarna ser detta ut att kunna bli en stor valfråga om två år.

Kersti Wistrand

Not 1. https://en.wikipedia.org/wiki/Stoneman_Douglas_High_School_shooting

Källor: Morgonstudion, SVT1, den 27 februari 2018. Diverse you tubevideos.

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: