I rymdfilmsgenren tillåts modern teknik och rymdvetenskap blomma ut i djupdykningar och spekulationer kring bl.a. rymdskepp, utomjordiska intelligenser, paranormala förmågor, portaler och tidsresor, parallella universum, artificiell intelligens och rymdkrig.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Science fiction är en genre inom litteratur och film där de bärande elementen i intrig och miljö har lånat inslag grundade på vetenskapliga eller teknologiska frågeställningar.
Den kreativa personligheten bakom sf-böcker och filmer har ibland förmågan till visionärt seende och kan med sina konstalster någon gång inspirera till nya infallsvinklar och tänkesätt och på så vis korsbefrukta vetenskapen. På så vis kan science fiktion i sin tur tillföra inspiration och vidgat nytänkande, en slags förvetenskaplig föreställning som senare kan omvandlas till en rationaliserad vetenskaplig.
En flerdimensionell värld
Under senare delen av 1800-talet såg en rad tekniska uppfinningar dagens ljus. Telegrafen var då redan i bruk. 1875 var A. G. Bell klar med sin konstruktion av telefonen och man kunde plötsligt kommunicera på långa avstånd. ”Kunde man kanske också kommunicera med de döda?” frågade sig en hel del människor och därmed aktualiserades tankarna kring det osynliga och olika dimensioner av tillvaron kom in. Spiritismen och parapsykologin dök upp som en företeelse i samhället.
Vi lever idag i en tredimensionell värld: längd, bredd och djup/höjd. Fysikerna talar dessutom om en fyrdimensionell, där tiden utgör ytterligare en dimension. För att få sin samtid att förstå tankegångarna kring dimensioner skapade författaren Edwin A. Abbotts romanen ”Flatland: A Romance of Many Dimensions” 1884. I Flat- eller Plattland existerar bara två dimensioner vilket ger dess invånare problem att förstå hur något kan existera där uppe i den tredje dimensionen. [1] Boken blev till en tankeställare för läsarna: finns det andra dimensioner och kan vi nå kontakt med dem? Flera moderna fysiker använder sig av just plattländare för att illustrera hur tillvaron är uppbyggd.
Romanen framställdes som datoranimerad film 2007. Hela filmen kan ses på LÄNK Nedan visas trailern:
Här kan du se astronomen/kosmologen Carl Sagans framställning av Abbotts modell LÄNK Sagan främjade för övrigt forskningen kring intelligent liv i rymden.
En av dem som inspirerades av Edwin A. Abbotts roman om Plattländarna var den brittiske författaren H.G. Wells (1866 – 1946), som räknas som en av fäderna bakom science fiktion. Han nominerades till Nobelpris i litteratur fyra gånger.
H.G. Wells (1866 – 1946)
H G Wells var socialist och pacifist. Han ägde både ett visionärt sinne och handlingskraft och var verksam med att utveckla samhället progressivt, bl.a. då det gällde kvinnors jämställdhet. Som visionär skrev han tidigt om kommande tekniska upptäckter och uppfinningar: flygplan, tanks, tidsresor, kärnvapen, satelittelevision, biologisk ingenjörskonst, ankomsten av utomjordingar samt något som påminner om internet.
Inspirerad av Abbotts flatländare skrev H.G. Wells 1890 novellen ”The Plattner Story” (Plattländarens historia). Den är ett tidigt exempel på beskrivningen av parallella världar dit huvudpersonen når genom att röra sig genom den fjärde dimensionen.
Året innan, 1889, kom The War of Worlds, ”Världarnas krig” ut. Den handlar om utomjordingar från Mars som kommer hit och startar krig. Dramatiseringen i form av en radiopjäs 1938 skapade panik och kaos hos de amerikanska lyssnarna som trodde det skedde i nu-tid och i verkligheten. Radiostationen bröt nämligen den ordinarie sändningen för att presentera det första avsnittet.
1895 utgavs H.G. Wells bok Tidsmaskinen (The Time Machine) som har filmatiserats två gånger, senast 2002. I den reser uppfinnaren framåt i tiden och ser att människoarten delas i två. Boken anses vara en av de första och mest betydelsefulla science fictionromanerna som behandlar ämnen som vetenskap och sociala grundtankar.
I novellen A Modern Utopia (1905) skildrar Wells två jordiska tidsresenärer som faller in i alternativa händelseförlopp. [1]
Portaler
Medan Pentagon och USA:s försvarsmakt sysslar med för oss synliga ufon och möjliga inkräktare går rymdfilmsgenren ett steg längre och producerar filmer om rymdskepp som kommer till vår planet från avlägsna galaxer och andra dimensioner och interagerar med jordelivet. Dessa möten sker ibland via s.k. portaler, dvs ”dörröppningar” mellan andra dimensioner och parallella världar som existerar samtidigt, men oberoende av vår egen.
Portalerna beskrivs inom science fiction som öppningar till ett slags tunnlar. Dessa är belägna inom speciella, geografiska naturområden med förtunnad hinna mellan parallella verkligheter eller olika dimensioner. Ibland sammanfaller portalerna med gamla kultplatser.
På grund av jordens rotation och förhållande till solen och månen är dessa tunnlar aktiverade endast vid speciella tidpunkter. Det är endast då rymdfarkosterna kan göra sitt inträde och eventuellt ses av oss om vi är i rätt vinkel. Tunnlarna möjliggör långa resor från yttre rymden.
Portalerna förbinder alltså olika dimensioner. Man kan om man så vill göra en jämförelse med födelsekanalen och tunneln i nära-döden-upplevelserna.
En portal kan öppna sig på tre olika sätt – tidshopp, besökare av olika slag och förflyttningar: 1. Tidsmässigt så att en dåtid eller framtid kan upplevas. 2. Parallellt, vilket ger upphov till möten med andra existerande verkligheter och deras invånare, t.ex. utomjordingar. 3. Om två portaler på jorden är öppna samtidigt kan de länkas samman. Människor kan därigenom ofrivilligt förflyttas från en plats till en annan.
Science fiction – filmerna har använt sig av alla tre ovanstående teman.
Vad säger då vetenskapsmännen om parallella världar och förbindelserna dem emellan? Ja, detta kommer att belysas i del II.
Kersti Wistrand
Källor till historiken om författarna är engelska Wikipedia
Tidigare artiklar
Science fictionfilmen – utforskning av okända världar i det omedvetna och…
Pollenkungen och UFO-monumentet i Ängelholm
Whitley Striebers science fictionfilm ”Communion” (”Närkontakt”)
[…] Source: Science fiction: rymdfilmsgenrens portaler – och vad säger vetenskapen? Del I – Humanism &a… […]