Gott Nytt År 2022 i ljusets och kärlekens tecken

Börje Peratt, vår ordförande i Humanism och Kunskap, har vandrat vidare i samband med vintersolståndet, förhoppningsvis till nya viktiga uppdrag i andra dimensioner. Låt oss hjälpas åt att under det nya året visualisera den vision för vår framtid som han varje morgon själv visualiserade.

EN PERSONLIG BETRAKTELSE AV KERSTI WISTRAND

Humanism och Kunskaps ordförande Börje Peratt var en renässansmänniska som inte lämnade någon oberörd. Han uppvisade ett mycket brett register: konstnär, skulptör, film- och teaterregissör, kompositör, elitidrottsman, journalist, debattör och nytänkande författare; en stigfinnare.

I sitt yttre liv uppvisade Börje samhällsengagemang och rättspatos i sina många stora uppdrag, både beställda och självpåtagna. Här fanns också filmerna och föreningsarbetet. I sina debattinlägg och sin polemik gestaltade han viktiga samhälleliga fenomen och konflikter. Med sin stora kapacitet hann Börje under denna sin livstid producera mer än vad tio vanliga dödliga personer åstadkommer tillsammans och med sin sociala och varma framtoning kom han även direkt att beröra tusentals människor. Hans kompromisslösa och stridbara hållning i covid-debatten gav honom emellertid också ovänner och fiender[1].

Vid sin sida hade Börje sin musa, sin älskade Ritva, utan vars hjälp och stöd han inte kunnat förverkliga sitt livsverk.

Så fanns där hos Börje en inre, mer hemlighetsfull, esoterisk sida, som få visste om. Han hade genomlevt två djupa nära-döden-upplevelser under sitt liv; en vid födelsen och en i samband med en svår trafikolycka 1987. LÄNK  Dessa båda NDUer efterlämnade djupa eftereffekter. I sin bok ”Tolv sinnen” (2012) som ingår i hans trilogi och även är översatt till engelska, ger Börje Peratt utifrån dessa sina egna upplevelser en helt ny syn på människan och hennes medvetandeutveckling.

Humanism och Kunskap fyllde 10 år den 11 december 2021, lite mer än en vecka innan Börje gick vidare till nya uppdrag i ”de sälla jaktmarkerna”. Jag använder här ett uttryck från den amerikanska ursprungsbefolkningen eftersom framtoningen av indian var så stark hos Börje: den modige andlige krigaren med resning, rakryggdhet och högburet huvud; förankringen i såväl Moder jord som de kosmiska dimensionerna; visionären med den absoluta koncentrationen i nuet med en tanke- och viljestyrka som kunde försätta berg och slutligen – den kärleksfulle helaren och medicinmannen.

Börje kände sig hemma bland Nordamerikas urbefolkning och välkomnades alltid med öppna famnen av dem. Han hade även minnen från tidigare liv som indian, vilka han emellertid höll tyst om. I sina bloggar skymtar detta ibland fram i form av drömmar, t.ex. denna: LÄNK 

Några gånger vandrade Börje och jag runt Rönningesjön samtidigt som vi planerade. Det hände att han berättade mycket speciella minnen om andliga upplevelser för mig. Då och då plockade han en blomma för att göra en bukett till sin kära hustru Ritva. För varje blomma han valde ut, böjde han sig ned och frågade först kärleksfullt och ödmjukt på indianers vis: ”Får jag plocka dig, lilla blomma?”

På ett tidigt stadium i Humanism och Kunskaps historia diskuterade Börje och jag nättidningens inriktning och huruvida vi skulle gå in för healing som huvudtema. Börje hade haft ett par djupa nära-döden-upplevelser med bestående starka eftereffekter som följd, däribland en stark helande förmåga. Jag hade genom min nära-döden-forskning intervjuat bortåt hundratalet nära-döden-upplevare. Därför förstod vi varandra.

Det hela tog emellertid en annan vändning. Börjes rättspatos tog vid och filmen om doktor Enby påbörjades. Upptäckten av ”den antihumanistiska rörelsen och dess tentakler som likt en hydras spridit sig som cancer i samhällskroppen” ledde så småningom till kartläggningen av läkemedels- och vaccinationsindustrin (”främmande makt”) och senare dess stegvisa maktövertagande med utgångspunkt från labbtillverkade Covid-19.

Den stridbare krigaren inom honom vann över medicinmannen. Hela tiden fanns emellertid kärleken till mänskligheten och dess bästa i fokus som drivande kraft, men våra vägar började sakta gå åt skilda håll. Den ”heliga vreden” trädde allt mer fram. Vi vandrade inte längre tillsammans runt Rönningesjön och plockade inga gemensamma blommor till Ritva.

Börjes möten med nordamerikanska urbefolkningar

I sina bloggar har Börje beskrivit två vistelser hos urbefolkningarna. Den första ägde rum 1996 då Börje och hans bror Hans besökte Mic Mac, en nomadstam i Nova Scotia, Kanada, där de skulle förbereda en eventuell inspelning av en dokumentär. Det andra besöket gjordes 2014 tillsammans med hustrun Ritva hos nomadstammen Chippewa (även kallad Ojibwe) i Michigan i samband med en medvetandekonferens i Grand Rapids under M.D. Larry Dossiers ledning.

Vid båda tillfällena beskriver Börje upplevelsen av det fantastiska djupet och kärleken hos människorna i dessa stammar vilket gör att han genast känner sig hemma där och som en av dem. Han uttrycker i sina bloggar en tacksamhet för ”alla dagar av existentiella frågor, djup förståelse och känsla av kärleksfull samhörighet” som han upplevde tillsammans med dem.

Vid båda tillfällena invigdes Börje också i ceremonier, fick indiannamn samt högt aktade amuletter, en ära som mycket få vita män brukar erhålla. Ursprungsbefolkningarna kände igen honom som en av de sina.

Besöket hos Mic Mac-folket i Nova Scotia 1996

Vikingarna besökte för länge sedan Nova Scotia, vilket idag är fullständigt belagt medelst utgrävningar av vikingaboställen där. 1996 hade arkeologerna ännu inte hunnit så långt och den visionäre Börje var före sin tid. Han hade upptäckt likheten mellan vikingarnas yxor och Mic Mac-folkets tomahawker och ville gräva vidare i historiken och göra en dokumentär runt det som eventuellt skulle kunna finnas kvar av mötet mellan vikingarnas och ursprungsbefolkningens kulturer. Var vikingarnas yxor förebild för de järntillverkade tomahawkerna som tidigare var av sten och trä? Lärde sig ursprungsbefolkningen framställa järn av vikingarna och lärde sig vikingarna nya sätt om tillverkningen av pilbågar och pilar? Fanns där några norska ord i språket?

I manuset till dokumentären som var tänkt att utspela sig på den tiden som vikingarna kunde ha besökt dem, skulle allt detta tas upp tillsammans med intervjuer med befolkningen. Projektet saknade dock finansiering och blev lagt på is.

 

Bland Mic Mac fanns en legend om mötet med en vit blond gudomlig man, Glooscap, som betraktades som sänd av gudarna. Kanske bidrog detta till att vikingarna välkomnades av Mic Mac.

Under den vecka som Börje vistades hos Mic Mac blev han inbjuden att delta i en ritual till deras store ande Glooscap och erbjuden en initiering i en shamansk rit. Eftersom det var förbjudet att fotografera gjorde Börje en skiss (se teckningen här intill).

Börje tilldelades även den Stora Björnens amulett ”The Pathfinder” (”Stigfinnaren”, se foto). LÄNK

Besöket hos Two dogs, andlig ledare för Ojibwe-stammen i Michigan

Hösten 2014 är Börje Peratt inbjuden till en medvetandekonferens med M.D. Larry Dossier i Michigan, där han även deltar som föreläsare. Förberedelserna och vistelsen där är fylld av drömmar, visioner och synkroniciteter för Börjes del. Tillsammans med hustrun Ritva blir de välkomnade att bo hos ett par där mannen visar sig tillhöra ursprungsbefolkningen Ojibwe/Chippewa-stammen. Genom denne kommer Börje i kontakt med stammens andlige ledare Two Dogs som bor i ett hus långt ute i skogen. LÄNK 

På natten innan mötet drömmer Börje bl.a. om en uggla som senare visar sig vara stammens totemdjur. Senare får han veta att detta totem står i kontakt med dödsriket. Börje berättar själv i en blogg:

– När vi vandrar runt med Two Dogs på hans ägor vandrar också samtalen mellan den andliga världen, ritualer, den lokala stammens historik och hans egna erfarenheter i detta.

• – Dessa djupa samtal redogör för en livsfilosofi som erkänner och omfattar alla människor. Vi är alla släkt och vi behöver lära oss att visa kärlek och respekt för alla, även våra fiender. Det är det svåra. Vi behöver också träna oss på att visa tacksamhet: `Om du tänker efter så finns det mycket att vara tacksam för! ´ Så berättar Two dogs om den dagliga ritualen med offer och tacksamhet till jorden, solen, vattnet och luften. LÄNK 

Under vandringen kommer sällskapet fram till en helig ritualplats i trädgården. Den är byggd av träpålar. Längst inne i ritualområdet finns tolv stenar och sedan en trettonde som ligger lite avsides. Den har hamnat lite utanför men på en armlängds avstånd. Det är de övriga tolvs ansvar att försonas och hjälpa denna tillbaka. Detta symboliserar ”Välkommen tillbaka in i gemenskapen!”. Ingen ritual genomförs där just då så Börje har inte kunnat berätta om hur just denna plats användes. Att avslöja en ritual för en vit man betraktades dessutom näst intill som ett förräderi. LÄNK 

Börje berättar vidare i bloggen hur han och Ritva blir visade svetthyddan bakom huset inne i skogen och hur Ritva diskuterar finsk bastu och svetthydda med Two Dogs:

– När vi går dit hör jag inom mig: ”Molly – välkommen!” Jag frågar då Two Dogs vem Molly är. Han svarar ”min yngre syster”. Jag undrar varför hon välkomnar oss till Two Dogs lodge. Han får då en snabb stockning i halsen och ursäktar sig. Han förklarar att hon är död och ligger utspridd i trädgården vid en minneslund alldeles intill svetthyddan. Han berättar inget mer om hur hon dött men att det var länge sedan och jag förstår att hon dog ganska ung.

I köket hemma hos Two Dogs får Börje senare en vision för sin inre syn. Han ser hur Molly visar sig för honom i en hjortskinnsdräkt med ett brett band av vita pärlor över bröstet. När Börje berättar vad han ser får han veta att systern dött i bröstcancer. Börje tolkar bilden som att hon ville visa sig och berätta att hon nu var helt frisk och fri från sjukdomen.

Senare hör Börje Molly säga ”en gul blomma i en kruka” och frågar Two dogs hustru om makens älsklingsfärg, vilken visar sig vara gul. Vid återkomsten nästa dag har Börje och Ritva hittat en gult blommande krukväxt som de inhandlat och ger till Two dogs som en gåva från systern. Denne blir djupt rörd.

Börje får som gåva en mycket speciell amulett som Two Dogs ärvt efter en berömd släkting vilken deltagit i andra världskriget. Denne släkting utsågs till en högt aktad ”Oqichida” och andlig krigare och amuletten föreställer ett medicinhjul (överst till höger). Det är sedan dags för Börje att mottaga ett indiannamn och Two Dogs känner därför först in Börjes personlighet. Jag kan tänka mig ungefär följande svar:

–Den villkorslösa kärleken står högst av allt i tillvaron men även den villkorade ilskan blev av nöd en drivkraft till förändring för vårt folks överlevnad. Här är det frågan om en helig vrede över intolerans och inskränkthet, orättvisor, förföljelser och övergrepp. Du Börje, har den erfarenheten och den kraften inom dig!

Innan Börje och Ritva lämnar Two Dogs och dennes familj tilldelas han därmed indiannamnet ”Red Thunder Bird”, ”den Röda åskfågeln” som visar på och förstärker Börjes enorma förmåga att strida mot förtryck i alla former, inte minst antihumanismen som i den amerikanska ursprungsbefolkningens tankevärld är ett verk av de ”onda åskvarelserna”.

Så berättar Two Dogs en profetia om ”the Thunderbeings”, åskvarelserna.

Profetian om Åskvarelserna

Det finns onda och goda ”Thunderbeings”, ”åskvarelser”. Det är just nu de onda som styr världen. De utnyttjar förvirrade själar som ovetandes om vilka de tjänar utför nedbrytande uppdrag. Problemet är att dessa varelser är omättliga och ju mer de föds desto hungrigare blir de. Ju mer de hotas desto mer konserverar de sin makt där de kan berika sig på andra. Deras enda syfte är att försvaga omgivningen för att kunna styra den. Och de manipulerar sina följare att utföra skitgörat.

Just nu pågår en slutstrid mellan dessa, de materiella som blir hungrigare ju mer de får, men de utmanas av dem som drivs av kärlek. ”Kärlekens eld kommer att förgöra den materiella världen.” LÄNK 

Börje Peratts syn på humanismen

I en artikelserie våren 2015 redogör Börje Peratt för sin syn på humanism, dess innebörd och betydelse. Börjes egna djupa nära-döden-upplevelser och indianernas synsätt lyser igenom även här och hans syn på humanism präglas av djup visdom.

Den första delen ”Humanism – människans ansvar för livet och själen 1″ LÄNK  handlar om människans ansvar för sin förmåga att påverka allt liv på jorden och betydelsen av människans intention och hur minsta gest kan få avgörande betydelse för andra människor. Människan har genom sitt höga intellekt och sin förmåga att påverka och förändra världen ett särskilt ansvar för livet, både sitt eget och alla andras. Med detta följer frågor kring ambition för en själv, vad man vill för andra och effekterna av sina handlingar. Moralen att ta hand om varandra visar sig på alla områden i livet och i de uttryck som vi ser i omvårdnad, hänsyn och generositet. Utan denna kärleksfulla moral skulle livet vittra sönder och förlora sina möjligheter till existens.

Den andra artikeln tar upp kärleken. Varifrån kommer den, hur uppstår den, vad kan den innebära? LÄNK På frågan om varifrån denna kärlekens universella kraft härstammar kan svaret bli ett medvetande som är omöjligt att omfatta med det mänskliga intellektet. Detta eftersom vi inte kan se dess upphov eller förstå hela dess omfattning. Blotta tron på godhetens och kärlekens källa kan emellertid innebära en omvälvande och positiv styrka för såväl individ som grupp.

Börje visar på hur ”religio” innebär en ordnad och sammanhållen struktur för en trosinriktning i akt och mening att skapa en stabil kultur och ett ordnat samhälle som höjer och frigör de berörda. Han pekar emellertid också på att konsekvensen kan bli den motsatta, ett samhälle styrt av rigiditet, hat och våldsutövning. Han tar också upp en annan avart: guruliknande förebilder, där ”kärleken” används för att manipulera och har ett egoistiskt, narcissistiskt uppsåt.

Slutligen kommer Börje in på försoningens förmåga som han ser som den villkorslösa kärlekens högsta ton. Här liknar han humanismens kärleksbudskap med indianernas och anför Two Dogs ritualområde med tolv stenar och en som hamnat snett och låg lite avsides. Det var de övriga tolvs ansvar att försonas och hjälpa denne tillbaka.

I del 4 i artikelserien LÄNK  tar Börje upp motsvarigheten till de onda åskvarelserna: antihumanismen och psykopaterna/sociopaterna som styr världen.

jag har en dröm.mov from Börje Peratt on Vimeo.

Börje Peratts vision överlämnad till oss

Under hösten 2021 kände Börje att hans livskrafter allt mer började sina. The Red Thunder Bird, den andlige krigaren inom honom, hade utmanat de onda åskvarelsernas krafter, satsat hela sin styrka, stridit och gått hårt fram med projekt som låg utanför Humanism och Kunskap (”Värna Svea”, ”Folkdomstolen”), mött motstånd och hat, var utarbetad och med hjärtbesvär. I samband med vinterdagjämningen bröt han upp från jordelivet och vandrade vidare – förhoppningsvis för andra uppdrag i det godas tjänst.

Börje var en gång i tiden ombedd att ingå i ”the elders” inom en av indianstammarna han besökte, men annat kom i vägen. Varje morgon ägnade Börje emellertid en halvtimme åt att på ”earthkeepers vis” skapa en medveten visionär framtid för jorden där grönska, kärlek och fred skall råda och de goda krafterna skall styra. Med sin enorma koncentrationsförmåga arbetade han för att installera denna vision i vårt kollektiva öde, något som hos ursprungsbefolkningarnas elders benämns ”att drömma framtiden”. LÄNK Därefter utförde han i tysthet distanshealing som en kärlekens gåva till sina närstående innan han i detalj planerade sin arbetsdag, något som sedan genomfördes med den största självdisciplin.

Den 2 december klockan 7.03, ett par veckor innan uppbrottet från detta jordeliv, spelade Börje – som den indiansjäl han är- in delar eller en variant av den vision som han varje morgon brukade installera för jordens och mänsklighetens framtid. Han anade att hans jordiska tid höll på att rinna ut och ville som en gest och dyrbar gåva ge detta uppdrag vidare till oss.

Låt oss hedra vår vän Börje genom att som nyårslöfte hjälpa till att i meditation, bön eller medveten tanke stödja hans vision om ljus, kärlek, hälsa, fred och de goda krafternas seger på jorden!

Tack Börje från oss alla i Humanism och Kunskap!
Må du vandra i ljuset!

Kersti Wistrand

Not 1) Efter Börje Peratts bortgång har vi funnit två falska bloggar i hans namn, vilket kommer att polisanmälas.