Foliehatt, artikel på Vetamera

6
2171
Bild: Foliehatt, filmen ”Signs” (2002) – Foto: Touchstone Pictures (IMDB)

Foliehatt har blivit ett nedsättande uttryck som människor använder om andra om de vill nedvärdera deras åsikter. De som använder begreppet saknar ofta fantasi nog att se andra perspektiv. Möjligen har de i sin begränsade världsbild också en rigid, inskränkt karaktär som omöjliggör kunskapsinhämtning.

Begreppets tillkomst

Begreppet har uppstått bland antihumanister och pseudoskeptiker i samband med en science fiction-novell ”The Tissue-Culture King”, av Aldous Huxley (1927) där en metallklädd hjälm används som skydd mot tankeläsning. Aldous Huxley mer känd för ”Du sköna nya värld” kom att tillsammans med George Orwells 1984 förebåda en värld av intolerant, materialistisk, ateistisk makt där man vänder på begreppen så att krig är fred, okunskap är kunskap och antihumanism är humanism.

Bild: Foliehatt, filmen ”Signs” (2002) – Foto: Touchstone Pictures (IMDB)

Historik

Orwells och Huxleys avskräckande framtidsvisioner kan vara på väg att förverkligas genom antihumanisten Paul Kurtz organisationer, i Sverige representerad av pseudoskeptiker från föreningen Vetenskap och Folkbildning och Förbundet Humanisterna.

Inom dessa organisationer används foliehatt om alla som inte ställer upp på föreningarnas begränsade världsuppfattning av nyateism, scientism (överdriven tro på ffa. naturvetenskap) och antihumanism.

Begrepp som används för att beskriva meningsmotståndare är nedvärderande och raljerande, såsom; ”pladder, sladder, foliehatt”, då man inte förmår föra en civiliserad dialog. Kritiken mot dem som kallar andra foliehattar kan formuleras enligt följande:

Grundmurad rigiditet. därmed uppfyller antihumanism definitionen för pseudoskepticism vilket beskrivs som ”antihumanister, voffare” . Det omfattar kriterierna för att vara inskränkta dumstrutar eftersom de skärmat av sig från ett bättre vetande.

Dessa ”dumstrutar” uppvisar en obefintlig självrannsakan eller granskning av verkligheten och är fast i sina fördomar.

Bristande källkritik är utmärkande drag för pseudoskeptiker. Samtidigt använder man motsvarande omdömen om dem man utser som fienden. Denna slags överföring av egna brister och projektion av svagheter kan ha sitt ursprung i mental störning.

Kommunikationsforskare Per Anders Forstorp beskriver i studien Makten över folkvettet: Skeptiker i svensk offentlighet, ingående föreningen Vetenskap och Folkbildning, dess militäriska organisation, uppbyggnad av anonyma förföljare och ofta aggressiva mentalitet.

Kritik mot posten ”foliehatt” på Wikipedia

Posten ”Foliehatt” på Wikipedia är initierad av Jacob Lundberg således öppen identitet vilket är ovanligt. Hans text är saklig. Sedan kommer Rigwelter (Mattias: ägnar sig åt städarbeten och andra vaktmästarsysslor. Jag är administratör och byråkrat) med versioner som är mer av pseudoskeptisk karaktär. Man kan följa diskussionen och se hur den är utformad av dessa pseudo”skeptiker” på ett sådant sätt så att de själva inte ska kunna utpekas som foliehattar.

Offentliga personer (och medier) som i den öppna debatten utpekar andra personer till foliehattar

Bland dem som använder Foliehatt om meningsmotståndare finns:

På sociala medier kan man hitta dylika inlägg

Owe Googe Fröjd inlägg på Facebook.

Källor

1) MP-ledamots massmejl väcker kritik, AB LÄNK
2) Producerat av Tredje Statsmakten (public service) för SR.

6 COMMENTS

  1. Foliehatt har sitt ursprung av dumstrut som tyvärr äldre skolformer använde sig av. Läraren satte en” dum ” elev i ett hörn för allas beskådan med en stor pappersstrut på huvudet. Hur utbrett förekommande denna mobb från lärare har varit, gr inte att utläsa ur faktaböcker om den mycket gamla folkskolan. Min far fick stryk på fingrarna dagligen för att han var vänsterhänt…. och dessutom dyslektiker. Foliehatt har jag inte upptäckt som speciellt förekommande. Men jag tillhör kanske inte dessa länkar på internet. I Östergötland när jag var barn sa vi; Den som sa’t han va’t.

  2. Jag känner mig stolt över att benämnas som foliehatt, eftersom det visar min öppenhet och lyhördhet. Nöjer mig inte med att tugga i mig något som känns giftigt och beskt utan litar på min inre navigation.

  3. Den som kallar en människa för ”foliehatt” visar på en inskränkt medvetenhet om alla människors lika värde. Den som kallar någon för ”foliehatt” är likvärdig med den som benämningen riktas till.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.