Första advent med Henry Purcell(1659 – 1695)

0
311
ljus i händer
Första advent. Foto: Myriams-Fotos, Pixabay.com

Advent betyder ”ankomst” på latin. För den kristna kyrkan är advent inledningen på en förberedelsetid inför Kristi ankomst, en tid för stillhet, vördnad, glädje och eftertanke. Den store engelske barockkompositören Henry Purcell (1659 – 1695) får i år ge oss den musikaliska upplevelsen genom denna artikel.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Henry Purcell
Henry Purcell, målad av John Closterman 1695, Wikimedia Commons.

Den engelske barockkompositören Henry Purcell (1659 – 1695) sägs ibland komma alldeles efter J.S. Bach i musikalisk genialitet. Anfadern till honom kom som riddare tillsammans med Wilhelm Erövraren till de brittiska öarna 1066. Purcell levde hela sitt liv i London. Han lär inte ha rest längre bort än de två milen till Windsor och ligger begravd intill orgeln i Westminster Abbey.

Fadern var mycket musikalisk men dog när Henry var endast några år gammal. Hans likaså mycket musikaliske farbror tog därefter hand om hans uppfostran. Henry sjöng i gosskören i Chapel Royal tills han kom in i målbrottet vid 14 års ålder. Då blev han istället assistent till en orgelbyggare.

Sin första komposition lär Purcell ha gjort vid nio års ålder, men den finns inte bevarad. Den första bevarade skrev han till den engelske kungens födelsedag 1670. Man skulle kunna säga att det finns berömd musik skriven av den unge Purcell från det han var 16–17 år. Dit hör t.ex. “My beloved spake”:

Purcell komponerade musik både för slottskyrkan och teatern. Mellan 1680 och 1688 skrev han musik för sju pjäser. Från och med 1690 fanns hans namn på allas tunga.

1682 gifte Henry Purcell sig och hann få sex barn i ett lyckligt äktenskap tills han 1695 dog i frossa, förmodligen TBC, vid en ålder av endast 36 år.


Top 10 Most Beautiful Songs by Henry Purcell – YouTube

Henry Purcells musik

Purcell, Englands barockkung, skrev i rask takt musik till semioperor och teaterstycken; sonater, kantater, hymner, symfonier, marscher och t o m oanständiga visor med burlesk bondsk humor.

Inom musikvärlden beskrivs han som sensibel och känslig, melankolisk och sorgsen, men med ett intensivt och livligt intellekt. Han älskade barn och var en mycket god människokännare.

Under Purcels tid skilde man inte så mycket på olika musikstilar. Hans musik är unik: ofta lätt, luftig och elegant när den spelas på tidstrogna instrument som cembalo, blockflöjt och luta; men nästan lika ofta högstämd och mäktig som i kyrkomusik med kör och orgel, t.ex. ”Christmas Anthem” eller livlig, klatschig och dansant som i ”The fairy Queen” och ”Princess of Persia”.

Dirigenten Eric Ericsson har sagt om honom:

–  Purcell är en av de största kompositörerna. Bach går kanske före, men han utvecklade betydligt större djärvheter i harmoni än Bach. Som exempel ställde han stor ters mot liten ters, vilket var utomordentligt avantgardistiskt på den tiden.

Kombinationen av en sänkt och en höjd ledton är ursprunget till jazzen. Det är en ”blue harmony”. Purcells musik känns blå för den är melankolisk och liknar blues.[1]

Många kompositörer har inspirerats av Henry Purcell för att inte tala om alla filmskapare som använt sig av hans musik i sina filmer.

I denna video får musikstycket ”I will sing Unto the Lord” bli till första- adventsmusik:

En ljus och fridfull advent tillönskas alla H&K-läsare!

Kersti Wistrand

Referens: 1. https://www.svtplay.se/video/28493305/henry-purcell-den-bla-musiken Se gärna hela detta TV-program som handlar om Henry Purcell. Detta program är även källa till artikeln.

Föregående artikelCovid-19 rapporteringen väcker undringar
Nästa artikelFilmtips: Eye in the sky
Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.