Ormesta by vann över Örebro kommun

0
357

“Trampa inte på brödet, Örebro!” Så inleddes en inlaga av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, som för ett och ett halvt år sedan deltog i kampen för att rädda den gamla åkermarken i Ormesta by från att bli bostadsområde. Byborna lyckades tillsammans få rätt i Mark- och miljööverdomstolen och för en vecka sedan skördade lantbrukaren som vanligt årets havre på åkern.

TEXT OCH FOTO: KERSTI WISTRAND

Havrefälten står ockragula och granna när jag i mitten av augusti besöker Ormesta i Närke. Några hundratals meter bort ligger det nyuppförda bostadsområdet, byggt på gammal åkermark för mindre än tio år sedan. I fjärran kan man skymta Svampen, som Örebros vattentorn kallas, och ännu längre bort mot horisonten syns de blånande Kilsbergen.

Förtätningar av bostadsområden och nybyggnation. Grönområden och parker elimineras i våra storstäder och fin bördig åkermark försvinner i tätorternas närhet. Så ser det ut på många håll i vårt land. Men inte i Ormesta, en dryg halvmil från Örebro centrum och i närheten av fågelreservatet Oset vid Hjälmaren. Kommunen gjorde vad den kunde men byborna lyckades med sina argument få rätten på sin sida och nyligen kunde lantbrukaren som vanligt skörda på sina stora åkerfält.

Ormesta, som är en av få bevarade radbyar i Sverige, har gamla anor. Här föddes Johannes Rudbeckius 3 april 1581, känd bl.a. som biskopen som grundade Sveriges första gymnasium i Västerås 1623. En av hans söner hette Olof Rudbeck (den äldre) och är känd som universalgeniet som upptäckte lymfsystemet och skrev boken Atlantica. LÄNK 

Både far och son anlade botaniska trädgårdar, i Västerås respektive Uppsala. Dessutom var Rubeckius farfar till den kände botanisten Olof Rudbeck den yngre efter vilken trädgårdsväxten Rudbeckia är uppkallad.

Rudbeckia
Rudbeckia framför gammal drängstuga. Foto: K. Wistrand

Vad är då en radby?
Ormesta kan sägas vara en historisk illustration över hur man bodde i det gamla bondesamhället innan byarna skiftades och de små åkrarna slogs ihop till större och husen flyttades isär. Här ligger byggnaderna fortfarande samman i en rad på ena sidan vägen och på den andra ligger de månghundraåriga åkerfälten. Byn är kulturmärkt och för att markera radbyns karaktär ska de områden som ligger närmast byn förbli orörda åkrar.

Foto: Framsidan på Hembygdsföreningens häfte “Ormesta – en radby i 2000-talet”. https://www.hembygd.se/almby-norrbyas-hembygdsforening/news/14421

Örebro kommun ville bygga hus på åkermarken

Men för mindre än tio år sedan hände något. Örebro stad började bygga fullt av småvillor och flerfamiljshus på ett närliggande åkerfält. En av dessa villor skymtar längst till höger på Hembygdsföreningens häfte ovan. Och för drygt två år sedan var det dags igen. Nu ville kommunen fortsätta att bygga på den åkermark som ligger längst upp till höger på bilden: fler hus och en affär.

För att komma åt marken använde kommunen sig av några fulgrepp och bluffar. De påstod bl.a. att marken inte var odlingsbar fastän där alltid funnits gult blommande rapsfält eller grönskade sädesfält. De påstod också felaktigt att det inte finns några andra ställen att bebygga.

Lantbrukaren som äger just den aktuella marken berättar att det är den bästa åkermarken i Ormesta och att den växelbrukas med olika sädesslag, foderväxter och oljeväxter. Under flera år har odling av ”honungsört” (honungsfacelia) förekommit i ytterkanterna av fälten för att säkerställa överlevnad av den för jordbruksproduktionen så viktiga bi-populationen. Pengarna till detta har kommit från EU.

honoungsfacelia
Honungsfacelia till bina. Foto: K. Wistrand

Han berättar också att när den föregående generationen sålde den aktuella marken till kommunens starke man lovade denne att de skulle få fortsätta att odla just denna mark i evighet.

honungsfacelia
Honungsfacelia. Foto: K. Wistrand

Trampa inte på brödet, Örebro!

För att ha rätt att överklaga måste man vara bosatt i byn. Det var Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter. De formulerade sitt överklagande och Nerikes Allehanda publicerade flera artiklar skrivna av dem. Den första från den 27 oktober 2018 har rubriken ”Trampa inte på brödet, Örebro!”

Vi lever inte av bröd allena – men mat måste vi ha”, menar de två skribenterna och påminner om den danske sagoberättaren H.C. Andersens ”Flickan som trampade på brödet”. Flickan skulle en dag gå hem med bröd till sin fattiga familj men då hon kom till en lerig väg ville hon inte smutsa ner sina skor utan la brödet på leran och klev på brödet. Då sjönk hon ned i underjorden.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter samlade en mängd argument. Här är endast några av dem:

Sommaren 2018 års extremtorka innebar enligt RLF att spannmålsskörden minskade med 30 – 70 % och priset på djurfoder ökade med 50 % med hot om nödslakt och import av foder. En så gott som enig forskarkår säger att risk för liknande framtida extremväder är stor och Sverige är långt ifrån självförsörjande, men om väderleken är likartad i andra länder står vi där. I denna allvarliga situation måste det bli byggstopp på aktiv åkermark. ”Om vi bygger på åkermark och matproduktionen inte räcker, sjunker vi ner i underjorden för vi kan varken äta pengar eller hus”, avslutar de sin långa artikel.

Byborna överklagar beslutet angående kommunens byggnadsplaner i Ormesta och hänvisar till Miljöbalken 3 kapitlet, § 4: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Så hänvisar de till en prejudicerande dom 2017.

Överklagandet sänds in till Mark- och miljödomstolen, som upphäver Örebro kommuns beslut och tilldömer Ormesta byinvånare rätt i sak. Deras jordbruksmark befinns vara brukningsvärd och kommunen kan bygga på andra platser.

Kommunen bryr sig emellertid inte om domen utan fortsätter att planera som tidigare och överklagar. Vi har nu kommit in i sommaren 2019, för ett år sedan. I ytterligare en artikel i NA den 18 juni kan man återigen ta del av Pilotti – Thoresdotters protester (”Örebro trotsat domar och planerar för att bygga”).

De anför Jordbruksverkets uttalande om att jordbruksför mark är lagenligt skyddad och att det finns prejudicerande domar. De tar också upp anvisningar från Länsstyrelsen om vikten av att beakta jordbruksmark vid val av nybyggnation. De kräver att Örebro slutar att använda kommunens resurser på att planera olagliga byggen.

Bina arbetar fortfarande glatt på i stockrosorna i Ormesta. Foto: K. Wistrand

Ormesta by vinner slaget

Kommunens överklagan avslås slutligen av Mark- och miljööverdomstolen som meddelar att dess politiska företrädare inte får prövningstillstånd. Byborna har vunnit och skörden av 2020 års stora havrefält i Ormesta södra har ägt rum som vanligt. Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter och övriga bybor uppmanar alla andra lantbrukare och byar i liknande situation att kämpa på, hålla ut och överklaga alla beslut: ”Men för att över huvud taget få överklaga måste ni först skriftligen påtala det olagliga så fort ni får höra att en kommun vill utnyttja åkermark. Annars förlorar ni era rättigheter!” 

Och ”över alltihopa lyser Moder sol”, som Povel Ramel en gång sjöng. Bina surrar omkring som tidigare. Humlor och fjärilar flyger runt och pollinerar alla vackra blommor som så fint växer på ängar och landsvägsrenar. Precis som det borde vara över hela vårt avlånga land!

Kersti Wistrand

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.