Skolmedicinens historia IV: människosynen

0
239

Foto:DigitalArtist. Pixabay

Den moderna skolmedicinen som grundades vid 1900-talets början under John D. Rockefellers ledning vilar på en mycket speciell människosyn som var rådande då. En av ideologierna bakom är socialdarwinismen som officiellt avskaffades efter andra världskriget, men som tycks ha hängt med mycket längre inom Rockefellers Foundations projekt.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Den moderna skolmedicin som Rockefeller-Carnegie – Taylor Gates – Flexner skapade hade naturalismen som vetenskapsgrund. Ingenting ansågs existera utanför naturlagarna och den materiella tillvaron. Människan betraktades som en maskin vars delar kunde repareras och medvetandet var en produkt av hjärnan. De syntetiska läkemedlen blev tillsammans med vaccinationer och kirurgiska ingrepp de enda accepterade botemedlen.

Denna artikel kommer fortsättningsvis att handla om ännu en ideologi som skolmedicinen omfattade, nämligen eugeniken.

Eugenik eller rashygien (tysk benämning från 1903) är läran om att förbättra människans ärftliga egenskaper genom selektiv avel. Termen ”eugenik” myntades 1883 av den allsidige vetenskapsmannen Sir Francis Galton (1), kusin till Charles Darwin och ett år efter dennes död. Galton ansåg att eugeniken var en ny vetenskap om människan och hans definition av eugenik lyder: ”studiet av alla verksamheter under mänsklig kontroll, vilka kan förbättra rasens kvalitet för framtida generationer antingen fysiskt eller mentalt”.

Teorin bakom eugenik kan spåras tillbaka till mitten av 1850-talet då genetiken såg dagens ljus genom arbeten av Herbert Spencer, Charles Darwin och Gregor Mendel. Människor hade under åratal känt till föräldraskap och ärftlighet, men nu förstod ju vetenskapen så mycket mer och nu skulle man ju kunna påverka och manipulera utfallet så att säga.

Francis Galton var pionjär inom ett stort antal vetenskapliga områden och anses vara en av grundarna till ”socialdarwinism”, som har tillämpat Darwins naturvetenskapliga evolutionsteori i samhällsstrukturen. Dessa teorier har dock inget samband med Darwin och hans lära, vilket är viktigt att reda ut innan vi går vidare. Begreppet ”socialdarwinism” är egentligen ur bruk idag och används sällan.

Charles Darwin. Målning av G. Richmond. Wikipedia

Darwin och darwinismen

Den moderna evolutionsläran grundades av britten Charles Darwin (1809–1882). De föreställningar som man tidigare trott på sedan slutet av 1700-talet, var att Gud skapat varje djurart och direkt ersatte den då miljön förändrades. Darwins teori om naturligt urval som främsta förklaring till evolutionsprocessen var ny.

1859 kom Charles Darwins bok ”Om arternas uppkomst” ut och spridningen av de idéer som idag kallas darwinism påbörjades. (2) Han gav övertygande belägg för att alla arter av liv har utvecklats från ett gemensamt ursprung genom den process han kallade ”naturligt urval”, där anpassning till omgivningen äger rum. Den starkaste i arten överlever i inbördes individuell tävlan och kamp för tillvaron och för därmed släktet vidare med sina gener. Det faktum att evolution äger rum accepterades under hans livstid av både den vetenskapliga världen och av en stor allmänhet. Mycket snabbt ledde detta till ett starkt uppsving av evolutionsidéer av olika slag.

Darwins andra stora teori om naturligt urval kom att ses som främsta förklaring till den evolutionsprocess som satte igång på 1930-talet och som gett upphov till modern evolutionslära (även kallad neodarwinism eller nydarwinism). Denna innebär att Darwins teorier om arternas evolution och det naturliga urvalet har sammanförts med Gregor Mendel teori om generna som grunden till det biologiska arvet.

Darwins femåriga jorden-runt-resa Foto Wikipedia.

Vad säger då Darwin om de mänskliga rasernas utveckling? Svaret är ”inget alls”. Charles Darwin sysslade med utvecklingen av djur och växter och var mycket ödmjuk inför möjligheten att där fanns en andlig bakgrund då det gällde människan. Han funderade mycket över existentiella frågor, övergav sin kristna tro och slutade sitt liv som agnostiker. (2) Hans evolutionsteori fascinerade emellertid andra tänkare som applicerade den både på människor, sociala samhällsutveckling och politik. ”Var inte klasskampen i samhället en parallell till arternas kamp för överlevnad?” resonerade t.ex. en del socialister.

Foto

Socialdarwinismen 

Galton menade att frambringandet av arter innebar en positiv utveckling mot mer högtstående livsformer och människan ansågs vara den mest fulländade. Han gick ännu ett steg längre och menade att man skulle kunna värdera människoartens olika individer och t.o.m. raser i en utvecklingsskala. Han uppfann statistiska metoder och skapade frågeformulär och använde sig av uppmätningar av olika delar av kroppen. Galton studerade överklassen i Storbritannien och kom till den slutsatsen att deras sociala position berodde på överlägsna gener. Han ansåg egenskaper vara ärftliga hos raser och trodde att biologisk ärftlighet av egenskaper för ledarskap låg bakom den brittiska överklassen. Hans nya idé var därför att förbättra människans biologiska natur genom utrensningar av mindre livskraftiga individer.

Ibland används uttrycket ”socialdarwinism” (3) om de luddiga idéer som applicerar evolutionen på det mänskliga samhället och politiken och som ungefär säger att den fattige och sjuke inte har något existensberättigande utan lika gärna kan lämnas att dö för det allmänna bästa. Medan Darwin med sitt ”naturliga urval” avsåg en inbördes tävlan inom arten, så talar socialdarwinismen om ett urval som inte har sin grund i genetiken utan utförs genom kontroll och manipulation av andra människor. Socialdarwinismen skulle kunna ses som en flummig vetenskapstro som var populär från slutet av 1800-talet och t.o.m. andra världskriget.

Rashygienläran spreds från England först till USA och Kanada

En stor rörelse bildades i Storbritannien med inbjudningar till vetenskapliga konferenser. Rashygienläran fick snabbt en stor spridning i hela Västvärlden med början i USA och Kanada och sedan till de flesta europeiska länder, även Sverige. Den blev en akademisk disciplin, ”rasbiologi”, vid många universitet och engagerade också civilbefolkningen. Den blev så att säga på modet.

Ett populärt program, där bl.a. IQ-mätning ingick, spreds för att höja positiv eugenik. Engelska metoder tillämpades vid 1900-talets början för att identifiera och klassificera individer eller deras familjer: fattiga, ekonomiskt och socialt utslagna, kriminella, mentalt sjuka, blinda, döva, epileptiker, utvecklingsstörda, homosexuella, ”avvikande”, och prostituerade. Dessa människor befanns olämpliga att fortplanta sig och många länder införde nu med början i USA restriktioner eller lagar om genetisk screening, födelsekontroll, äktenskapsrestriktioner, förbud av rasäktenskap, påtvingad sterilisering, påtvingade aborter eller graviditeter.

Den amerikanska eugenikrörelsen fick sin ekonomi att gå ihop tack vare privata och kooperativa fonder, bl.a. Carnegie Institution, Rockefeller Foundation och Harrimans järnvägsbolag. Dess grundare hade alla rötter i Storbritannien, Irland eller Tyskland och kunde skriva under på att den nordiska/germanska rasen var klart överlägsen, tankegångar tillhörande socialdarwinismen och eugeniken som hastigt spridit sig från Storritannien till USA. Carnegie stödde idéerna om rasbiologin, forskningen och raslagarna och Rockefeller finansierade.

Foto

Eugenik i USA

Den amerikanska rashygienrörelsen hade alltså sitt upphov i Sir Francis Galtons forskning. Den utgick från att de nordiska, germanska och anglosaxiska folken var genetiskt överlägsna, vilket kom att påverka både immigrationslagar, rassegregering, förbud mot rasblandning och steriliseringslagar. Rörelsen spreds snabbt inom samtliga stater och fick många anhängare. (4)

1896 infördes restriktioner (”Immigration Restriction League”) mot invandrare från södra och östra Europa, bl.a. italienare och judar, som ansågs rasmässigt underlägsna den anglosaxiska rasen. De ansågs kunna medföra fattigdom och organiserad kriminalitet. Dessa restriktioner upphörde 1921.

Med början i Connecticut 1896 införde nu många stater också äktenskapslagar som förbjöd giftermål för epileptiker, mentalt sjuka och imbecilla.

Som ett led i förbättringen av den eugeniska statusen hos barn startades 1908 den s.k. ”Scientific Baby Contest”, där barn 8 – 36 månader gamla kläddes vackert och ställdes ut i en tävling och bedömdes utifrån utseende, mått och intelligens. (5) Möjligen är det dessa uppvisningar som ligger bakom dagens amerikanska skönhetstävlingar med uppsminkade småflickor. (6)

1907 blev Indiana den första staten som införde steriliseringar, tätt följd av Washington och Kalifornien 1909. Både ras och samhällsklass spelade in. Ekonomiskt och socialt fattig bakgrund var ofta förekommande. I Sydstaterna bidrog kvinnoorganisationer till genomförandet av eugenikprogram. Flest steriliseringar kom att genomföras i Kalifornien med 20 000 fram till 1960-talet, medan North Carolina hade de hårdaste kraven: alla med en IQ under 70 skulle steriliseras. Så sent som 1972 framkom att åtminstone 2 000 fattiga svarta kvinnor tvångssteriliserats. (7) Även kvinnor ur ursprungsbefolkningen drabbades enligt andra rapporter.

1911 rapporterade Carnegieinstitutet 18 metoder att få bort oönskade genetiska egenskaper. På åttonde plats stod eutanasi, dödshjälp. Den mest föreslagna metoden härvidlag var att upprätta lokala gaskamrar. (8) Emellertid ansågs det att samhället inte var berett för denna metod eller aktiv dödshjälp överhuvudtaget. Ändå införde en del läkare i Illinois detta. Små barn infekterades t.ex. med TBC-smittad mjölk så att de avled. En gaskammare för avrättning av kriminella infördes 1921 i Nevada.

1913 bildade John D. Rockefeller sin Rockefeller Foundation som gett stora ekonomiskt bidrag i uppbyggnaden av Rockefellerklanens olika verksamheter, inte minst inom läkemedelsindustrin. Eugeniken fick nu ett stort uppsving genom att dess verksamhet tilldelades stora penningsummor. Samtidigt gynnades Rockefellers intressen genom att nya områden införlivades i deras vinstintressen.

I och med Rockefeller Foundations insatser och stöd till eugeniken kom denna rörelse att växa betydligt både i USA och internationellt.

1919 passerade cirka 19 miljoner besökare världsutställningen ”Panama-Pacific International Exposition” i San Francisco. Denna utställning visade bl.a. nya utvecklingslinjer inom vetenskap, jordbruk, handel och teknologi. Ett område som fick stort utrymme var just hälsa-sjukdom och rasförbättring. Ett område där skolmedicinen kom in.

1921 förevisades antropometri, dvs. mätmetoder av människor, för första gången. Eugeniken accepterades alltmer inom USA:s akademiska värld och stöddes även av några svarta intellektuella. 1928 fanns det 376 olika universitet som gav separata kurser i ämnet rasbiologi för ca 20 000 studenter och naturligtvis även för läkarstudenter.

1924 infördes ”Immigration Act” där vita amerikaner av ”nordisk ras” förstärkte lagarna som förbjöd rasblandning.

Familjerådgivningsbyråer med rashygien på schemat uppstod. 1925 fick äktenskapskandidaterna där fylla i frågeformulär för att komma underfund med sina arvsanlag ur rashygienisk synvinkel.1930 skänkte Rockefeller Foundation, Carnegiefonden och järnvägsbolaget Harriman miljontals dollar till ”vetenskaplig” rasforskning och rasprogram i både USA och Nazityskland. I 27 amerikanska stater försökte vetenskapsmännen skapa en vit, blond, blåögd, biologiskt överlägsen ”master race”. [9]


Foto

Rasbiologiska tankegångar i Sverige

Den amerikanska rashygieniska rörelsen inspirerade genom vetenskapliga konferenser och personliga kontakter motsvarande rörelser i Frankrike, Belgien, Sverige, England och Tyskland, där alla kunde peka mot vad som hände i USA. Jag har i flera tidigare artiklar skrivit om den tidiga rasbiologiska forskningen i Sverige med start av anatomiprofessorerna och läkarna Anders Retzius och Gustav Retzius vid KI samt läkaren Herman Lundborg och hur dessa läkare i sin tur samarbetade internationellt. A. Retzius, inspirerad av Carl von Linnés raslära [10], uppfann redan 1840 en metod att mäta skallar vilken senare spreds under de internationella konferenserna:  LÄNK samt LÄNK

Vetenskapsjournalisten Maja Hagerman har skrivit två böcker om den svenska rasbiologin. I sin bok ”Käraste Herman” skildrar hon hur läkaren Herman Lundborg grundade Statens rasbiologiska institut i Uppsala 1922, där han blev dess förste chef och professor. Hon visar på hans nära samröre med den tyska rasbiologiska forskningen, men går inte så nämnvärt in på kopplingen till den amerikanska. LÄNK och i ”Det rena landet” tar hon upp ideologin bakom densamma, LÄNK

I Skolmedicinens historia del V kommer jag att visa på Rockefeller Foundations stöd till rashygieniska projekt i Nazi-Tyskland och så småningom även i Asien, bl.a. Kina och Indien, något som bidragit till miljontals människors död.

Kersti Wistrand

Referenser:
1. https://en.wikipedia.org/wiki/Francis_Galton
2.https://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Darwin
3.https://sv.wikipedia.org/wiki/Socialdarwinism
4.https://en.wikipedia.org/wiki/Eugenics_in_the_United_States och http://www.eugenicsarchive.org/html/eugenics/essay_6_fs.html och http://www.sjsu.edu/history/docs/Blanchard_Travis.pdf
5.https://embryo.asu.edu/pages/better-babies-contests-united-states-1908-1916 samt https://embryo.asu.edu/pages/better-babies-contests-united-states-1908-1916

6.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nioariga-chloe-tavlar-i-skonhet
7.https://en.wikipedia.org/wiki/Compulsory_sterilization#United_States

8.Black, Edwin,“Eugenics and the Nazis – the California connection”, San Francisco Chronicle 9 nov.2003, retrieved 2 febr.2017. (Edwin Black är en grävande journalist specialiserad bl.a. på mänskliga rättigheter och sambandet ekonomi-politik samt det finansiella stödet till Nazi-Tyskland.)

10. https://humanismkunskap.org/2018/05/14/rasbiologi-och-matning-av-skallar/

  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Eugenics_in_the_United_Statesoch https://en.wikipedia.org/wiki/Nazi_eugenics

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.