Olof Palme – får inte vila i frid

0
268

 

Brottsplatsen för mordet på Olof Palme, 3 mars 1986, Holger.Ellgaard - Wikipedia CC BY-SA 3.0
Brottsplatsen för mordet på Olof Palme, 3 mars 1986, Holger Ellgaard – Wikipedia CC BY-SA 3.0

Förundersökningen av Mordet på Olof Palme läggs ned men många frågor återstår och trots att en mördare namngivits, baserat på indicier, kan man inte säkert påstå att fallet är löst. För somliga kan det nog kännas att man fått ett svar för andra är det svårsmält och otillfredsställande.

TEXT BÖRJE PERATT
Originalartikel publicerad på DEBATT 11 juni 2020

Onsdag 10 juni 2020, klockan 09.30 i SVT skulle undersökningsledare och åklagare för Palmekommissionen redovisa sina fynd och slutsatser. (SVTplay till 7 dec)
Vi såg fram emot nya fynd men några sådana redovisades inte. Istället klargjorde åklagare Krister Petersson att man dragit slutsatsen att den så kallade Skandiamannen var den skyldige men eftersom han varit död i 20 år kunde man inte förhöra honom och därmed lades förundersökningen ned. Fallet är därmed inte löst.

Skandiamannen pekades redan onsdag 23 maj 2019, i tidningen Filter, ut som Olof Palmes mördare. En bärande del av frilansjournalisten Thomas Petterssons indiciekedja är den utpekade mannens vänskap med en vapenhandlaren boende i samma grannskap i Täby. Under perioden 1978–1986 ansökte mannen om samlarlicens för bland annat fem revolvrar vars kaliber skulle kunna stämma överens med den ammunition som dödade statsministern. Det är känt att Skandiamannen hade varit anställd inom det militära och var medlem i en skytteförening och uppvisade starkt intresse för vapen. Ändå påstår en anhörig till vapenhandlaren att den utpekade inte hade något vapenintresse. Den anhörige beskriver dessutom Skandiamannen som svag och bräcklig när han hade en bakgrund som vältränad friidrottsman. Här ligger en hund eller flera begraven.

Det var nog ändå många som satt som fiollådor framför TV-apparaten denna onsdag nästan två år senare. Visst man kritiserade tidigare utredare för att inte ha mer noggrant kollat upp vissa vittnesmål och inte heller kollat upp Skandiamannen bättre. Slutsatsen om mördaren bygger på den indiciekedja som journalisten Thomas Pettersson lagt grunden till. Sammanvägt kan en indiciekedja mycket väl leda till den riktiga mördaren. De flesta jurister tycks dock ifrågasätta att dessa indicier skulle hålla i en rättegång.

Det finns också en rad obesvarade frågor kring detta uppslag. Låt mig fokusera på de fakta som finns om närliggande uppslag och inte fabulera om andra tänkbara internationella “spår”.

Det vi vet om Skandiamannen var att han hade viss vapenkompetens, särskilt om handvapen, att han var i någon mån Palmehatare och att han uppehöll sig på platsen där Palme mördades vid tidpunkten för mordet. Vi vet också att han kom ut på gatan från sin arbetsplats på minuten då Palme passerade. Vi vet att han i hög fart sprang från mordplatsen och rundade Skandiakontoret för att återkomma till sin arbetsplats 10 minuter senare, identifierad av kontorets väktare. Vi vet att han, på nära håll, har tillstått sig ha uppmärksammat mordet men då stått intill ett skyltfönster för att se vad klockan är. Det är en märklig förklaring på flera sätt då han sade sig vara stressad för att hinna till tåget och då han minuten innan stämplat ut från kontoret kl 23.19 (som egentligen var 23.20). Palme mördades ca 23.21. Ska man spekulera över varför Skandiamannen stod intill ett skyltfönster och pysslade med något kanske man kan undra över om det var hans handväska som han tog upp något ur och varifrån han i fönsterbilden kunde observera huruvida paret Palme var ensamma (han hade tid att utföra dådet och stoppa ned vapnet i väskan) och sedan sågs han försöka stänga denna handväska (dra igen blixtlås) då han sprang upp för Tunnelgatan från mordplatsen.

Journalisten Thomas Pettersson har tre möjliga förklaringar presenterade i boken “Den osannolika mördaren“. Den ena hypotesen antar att  Skandiamannen är en ensam mördare. Han skulle ha gått ut på middag vid åttatiden och antogs då ha sett paret Palme anlända till biografen och spontant bestämt sig för att begå brottet. Återvänt till arbetsplatsen i Skandiahuset och där plockat fram vapnet. Väntat in filmens slut och gått ut i tid för att kunna genomföra brottet.

En anhörig till vapenhandlaren har förmedlat till journalister att hon förhållit sig tveksam till om Skandiamannen med sin ledgångsreumatism ens skulle kunna hålla i ett vapen,  “han var ju så skör och vek”. Rapports intervju veckorna efter mordet visar på en något rundlätt man i full vigör som framför filmkameran springer i full fart utan tillstymmelse till reumatism. Snarare i en sprinters hastighet och han hade som sagt en bakgrund som friidrottare.

Från fakta till spekulationer och indicier. Låt oss följa åklagarens linje och ställa några ytterligare frågor om huruvida den utpekade Skandiamannen var en ensam mördare. Hur kunde han veta att Palme var på bio i närheten och skulle se en film som slutade så sent och sedan själv komma ut i rätt tid med ett skarpladdat vapen? Om han inte var ensam av vilka fick han då hjälp? Den tidigare morddömde Christer Pettersson var på plats då paret Palme lämnade biografen. Han har erkänt sig som mördare men tagit tillbaka detta. Om vi spekulerar över hans eventuella inblandning så är väl en rättmätig fråga att ställa sig om han stod i kontakt med Skandiamannen och kunde berätta att paret Palme var på väg åt deras håll. När paret kom ut från biografen kring 23.15 stod de en stund innan de skildes från sonen och hans flickvän som varit med inne på biografen. Det fanns således gott om tid för Christer Pettersson att använda en telefonautomat utanför biografen och därifrån förvarna Skandiamannen om rätt tidpunkt.
Registrering av telefonsamtal från denna tid finns väl inte?

Nästa fråga blir hur kommer det sig att Skandiamannen hade ett skarpladdat vapen. Han var med i en vapenförening och kunde således ha en ständig tillgång. Ett annat alternativ är spelklubbsägaren Sigge Cedergren som avslöjade på sin dödsbädd att han en tid före mordet lånat ut en Magnumrevolver till Christer Pettersson. Skulle mördaren ha fått denna pistol av Christer Pettersson?

Om indicier skulle föra fram till en sådan konspiration med dessa inblandade så har inte åklagaren redovisat detta. Hur skulle en sådan indiciekedja kunna utvecklas? Spelklubbsägaren bodde alldeles intill mordplatsen. Alla tre nämnda var erkända Palmehatare med gemensamt vapenintresse. Skulle det möjliggöra en maskopi som förundersökningen missat?  Skandiamannen hade dålig ekonomi och kan ha häftat skuld till Spelklubbsägaren? Var detta ett sätt att rensa upp i skuldträsket?

Om vi antar att denna trojka var inblandade. Hur fick de besked om att paret Palme lämnat sin bostad utan gängse skyddstillsyn? Ja, här kommer vi in på några möjliga uppslag. Ett är slumpen, paret har identifierats på tunnelbanan, alternativt kan någon inblandad i bevakningen av Palme ha lämnat information. Oavsett vem så kan den personen har larmat någon i trojkan och sedan följt paret till biografen och därefter spridit informationen till inblandade. Det gav inblandade flera timmar att förbereda mordet och alla fanns i grannskapet till biografen.

Christer Petterssons eventuella inblandning i mordet stärks av advokat Pelle Svensson som i mars 1997 överlämnade Lars Tingströms så kallade testamente som pekar ut Christer Pettersson som mördaren. Enligt Svensson utfördes Palmemordet på Tingströms uppdrag. Christer Pettersson erkänner dessutom för sin vän Gert Fylking att han mördat Palme. Pettersson backar senare och säger att han varken erkänner eller dementerar. Att Christer Pettersson sedan frias från mordet innebär inte att han frias från medverkan.

Ska man påstå att det är Skandiamannen som är skytten så har man naturligtvis undersökt om eventuella medhjälpare finns och hur de möjligen hänger ihop med andra inblandade. Detta redovisades inte men ansågs inte heller avfärdat. Detta lämnar fältet fritt för fortsatta spekulationer.

Rent juridiskt och sakligt är utpekandet av en ensammördare problematiskt och moraliskt finner jag det besvärande att en förundersökning namnger en skyldig utan hårda bevis och utan att denne längre kan försvara sig. Därför utesluter jag av principiella skäl namnet på denne person i artikeln även om det är offentliggjort på en rad andra ställen inte minst i SVT genom Palmeutredningens åklagare.

Börje Peratt

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.