Originalartikel på Vetamera där sker utveckling av texten.
Mediepandemi är en masskommunikation då medierna över hela världen, press, radio, TV och nätet och alla samtidigt och oupphörligen basunerar ut en hotbild som är kraftigt överdriven.
Vid en mer inhemsk nationell företeelse beskrivs det som propaganda där lögnen är det viktigaste vapnet. Ju större lögn desto mer slagkraftig. Jmfr med propaganda
Den norske publikationen E24 hade i augusti 2009 en artikel ”Svineinfluensaen er en mediepandemi”, möjligen myntades begrepp här av Haakon B Schröder. Länk [1]
Svineinfluensan är en mediepandemi!
“Svininfluensa har spridit sig i norska medier på allvar. En snabb sökning i nyhetsarkivtexten visar att svininfluensa har nämnts över 25 000 gånger hittills i år [aug 2009] … och då ingår inte TV. En irriterad Kommunikationsexpert Tonje Haugsgjerd Allern från PR-operatörerna hoppas att norrmän är på väg att avslöja vad hon kallar media-svininfluensahysteri. – Jag tror att folk blir trötta på allt krångel. Du bör ta svininfluensan på allvar, men för de flesta av oss är viruset som en vanlig säsongsinfluensa, säger Tonje Haugsgjerd Allern och tillägger: – Media säljer på vår rädsla, och därför bombarderar medierna nyhetsbilden med svininfluensa. PR-rådgivare Trond Albert Skjelbred; – Det är oerhört fokuserat. Sjukdomen har passat bra för mediaförsäljning. Det enda positiva som har kommit ut ur den stora täckningen är att norrmän har blivit bättre på att tvätta händerna. PR-rådgivare Haakon B. Schrøder i Playroom är också trött på influensan. Schrøder är irriterad över att svininfluensan får så stor uppmärksamhet. Det är en media-pandemi.”
Vad är då syftet med en mediepandemi?
Om vi tar Svininfluensan och Corona Covid 19 som exempel , så är det WHO, världsorganisationen som utför rekommendationer och länders folkhälsomyndigheter accepterar WHO som auktoritet. Det kan tyckas något märkligt då WHO har en rad skandaler bakom sig som sänkt förtroendet och visar på beslut som går läkemedelsindustrins ärenden. [2][3]
När WHO 2009 angående Svininfluensan H1N1 rekommenderade global vaccinering hade man konsulter från läkemedelsbolaget GlaxoSmith&Kline (GSK) som centrala rådgivare. Samma företag som tog fram det skadliga vaccinet Pandemrix och som även försökte muta sig in i Kina för att sälja in sina produkter där.
SR: Brittiskt läkemedelsbolag i kinesisk muthärva
SvD: Läkemedelsjätte anklagas för mutor
The Guardian: Rapport fördömer svininfluensa-experternas band till stora läkemedelsbolag. [4] Länk
Forskarsamhället hyser således allt större misstänksamhet mot WHO ändå styr denna institution över staters politik och medverkar till folkhälsomyndigheters och politikers beslut.
Kritik mot medier
Det är anmärkningsvärt att trots alla bevis för att WHO är korrupt och bedriver en bedräglig påverkan så hyser ändå en stor del av den oinsatta befolkningen förtroende för denna organisations desinformation. Det kan förklaras av en omfattande propaganda som sprids av medlöpande medier och myndigheter. [5]
Propagandastrategin vid coronaviruset har tecken som vi känner igen från rapporteringen av svininfluensan.
- Enstaka fall får en orimlig uppmärksamhet.
- Enstaka fall basuneras ut som svårartade och att människor dör under stort lidande.
- Enstaka fall blandas ihop med andra smittor och andra underliggande sjukdomar och man får det att låta mer än vad det är.
Mediepandemins kommunikation och retorik
Förenkling
Budskapet är kraftigt förenklad och lätt att fatta och ta till sig. Exempel på tekniker som leder till en förenklat budskap:
- Rationalisering: Fördelaktiga generaliseringar kan skyla tvivelaktiga fakta, gärna med vaga och trevliga fraser. ”Stanna inne – minska smittspridningen”
- Överdriven förenkling: Ett överdrivet förenklat svar till en svår och komplicerad fråga. ”Åldringar är riskgrupp och bör inte gå ut”
- Slogan: En kort och kärnfull fras, gärna parad med lättsam förenkling och etikett. Om en idé kan formuleras i en slogan ska det göras, eftersom en god slogan fortplantar och förevigar sig själv. ”Sjukdomen dödar”
- Ensidighet: Budskapet visar bara den ena sidan av en sak, inte båda/alla. Antal döda uppmärksammas eller överdrivs men inte: Låg dödlighet/ knappt märkbar sjukdom.
- Selektering: Vissa fakta är utvalda, andra är bortvalda, för att stödja det budskap man vill föra fram. Smittar ja – men låg smittrisk
- Slutenhet: Stora delar av budskapet ingår i samma mönster som leder till ett slutligt mål, det önskade budskapet. Isolera dig!
- Polarisering: En bild av att debatten är svart eller vit målas upp, inga nyanser kan anas. Avsikten är: Hot Hot Hot – rädsla rädsla rädsla!
Förklädnad
Olika tekniker används för att skyla över mindre önskvärda fakta, resonemang eller möjliga slutsatser. Exempel på tekniker som leder till ett förklätt budskap:
- Lögner/halvsanningar: Undvikande av källhänvisningar eller vagt formulerade ”sanningar” om vissa fakta. Dödssiffror: statistik baserade på direkta mätfel.
- Vädjan till rädsla (skrämselpropaganda): När någon eller något vädjar till rädsla söker detta frammana stöd genom att skapa fruktan hos befolkningen. Om ni inte stannar hemma kommer många fler att dö. Mot detta står att ju fler som smittas desto snabbare uppstår en naturlig flockimmunitet. Och med en smitta som de allra flesta klarar sig ifrån utan att känna av den så stärks folkhälsan utan utbredda svåra lidanden.
- Vädja till auktoritetstro: Visa auktoriteter som ansluter sig till saken.
- De drabbades perspektiv: Hänvisning till grupper allmänheten anses ha sympati för. Grupperna – ”åldringar”, ”de stackars barnen”, ”utsatta kvinnor”.
Källor
1) Svineinfluensaen er en mediepandemi! E24, Tommy H. Brakstad, 9 augusti 2009
2) Can We Trust the WHO?, F. William Engdahl, Global Research, April 03, 2020
3) (Baserad på ref. 1.) Kan vi lita på WHO och Folkhälsomyndigheten? Länk
4) Report condemns swine flu experts’ ties to big pharma, Randeep Ramesh, The Guardian Länk
5) WHO Scientists Corruption Scandals Appear Endemic, Printable version By F. William Engdahl, 11 January 2009
