23 maj, 2019

Berömda och glömda stockholmskvinnor

Är du turist i Stockholm eller stockholmare med intresse för stadens kvinnohistoria? I så fall rekommenderas den auktoriserade guiden Lisbet Scheutz´ bok ”Berömda och glömda stockholmskvinnor” (bokförlaget Trevi 1995).

TEXT: KERSTI WISTRAND

Lisbet Scheutz (född 1939) arbetade som lärare, översättare och stockholmsguide. Hennes stora intresse för kvinnohistoria fick henne att söka upp byggnader där det bott kvinnor med intressanta levnadsöden. Som resultat av detta började hon leda stadsvandringar som handlade om dessa personer. Så småningom blev det också en bok med sju föreslagna vandringar i olika stadsdelar. Med boken i handen kan man söka upp gator och hus och stifta bekantskap med de omkring 150 historiska kvinnor som bott där. Låt oss få ett smakprov och följa Drottninggatan.

Drottninggatan är en centralgata i Stockholms innerstad som de flesta känner igen och minns sedan terrordådet utanför Åhléns 7 april 2017. Den har fortfarande samma riktning och bredd som när den anlades vid mitten av 1600-talet och är en gammal historisk in- och utfartsväg till Stockholm. Namnet Drottninggatan var avsett som en hyllning till den då minderåriga drottning Christina.

Under 1800-talets mitt försköts centrum från Gamla Stan till malmerna. Drottninggatan blev nu ett modernt promenadstråk med många affärer. Mot slutet av 1800-talet byggdes det första bankpalatset där. 1907 byggdes Riksbron och först då kunde man via Gamla Stan och Helgeandsholmen vandra vidare på Drottninggatan. Låt oss nu stifta bekantskap med några historiska damer som bott på denna gatan.

Karta med numreringar till kända stockholmskvinnor, ur boken. Drottninggatan är här orangefärgad.

Jenny Lind på Drottninggatan 1 (nr 1 på kartan)

Jenny Lind (1820–1887) var en av Sveriges största sångerskor någonsin. Mellan 1839 och 1842 bodde hon i Bondeska palatset, uppfört av greve Carl Bonde. Palatset revs 1899 och gav plats för Rosenbad, där regeringen håller hus. Jenny föddes i Klara i Stockholm som ett s.k. oäkta barn till en ogift mor, som lät utackordera henne på landet under hennes fyra första levnadsår. Som åttaåring blev hon fosterbarn. En dag satt hon i sitt öppna fönster och sjöng för sin katt. Nedanför på gatan stannade folk upp med öppna munnar. Aldrig hade de väl hört något så klockrent och vackert. Detta ledde till att Jenny fick provsjunga på Operan. Sitt riktiga genombrott fick hon som sjuttonåring i rollen som Agatha i Friskytten.

Vid privata bjudningar kom Jenny Lind i kontakt med kulturpersonligheter. En av dessa var den gifta tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad, som erbjuder henne rum i det Bondeska palatset. När han tillkännagav sin förälskelse utbröt en tragedi som gjorde att Jenny Lind bryter upp från Sverige. Hon ville inte förstöra ett äktenskap. Efter denna händelse turnerade hon i Europa som operasångerska och levde bl.a. i Wien och Paris. Hon gav bort stora summor till välgörenhet.
Hela Europa låg för hennes fötter och hon tillbads likt en gudinna. Många män var förälskade i henne, bl.a. den danske sagoförfattaren H.C. Andersen som skrev sagan ”Den svenska näktergalen” som en hyllning till henne. Jenny Lind gifte sig så småningom med en amerikan och bosatte sig i London. På somrarna vistas hon emellertid på herrgården Nyckelviken i Nacka.

Jenny Lind på gamla femtiokronorssedeln

Ellen Key, Drottninggatan 1
Mellan 1868 – 72 bodde författarinnan Ellen Key (1849 – 1926) i det Bondeska palatset. Se LÄNK  och LÄNK  På den tiden fanns ingen bro över till Helgeandsholmen, endast en liten brygga där Ellen brukade sitta och diskutera om livets frågor med sin väninna Anna Whitlock (1852–1930). Tillsammans började de några år senare undervisa sju flickor i en lägenhet vid Hötorget, vilket var upptakten till Whitlockska skolan som först låg vid Kammakargatan, en tvärgata till Drottninggatan.

Sofia Gumaelius, Drottninggatan 2 (nr 2 på kartan)
Direktör Sofia Gumaelius (1840 – 1915) grundade Sveriges första annonsbyrå 1877 efter det hon hade rest till Stockholm med 35 kronor som hon lånat av sin bror. Affärsidén var att förmedla annonser från allmänheten till tidningarna. Hon anställde många kvinnor och blev själv en av de ledande inom stadens kvinnoföreningar. På sin 60-årsdag hyllades hon som ”Sveriges största affärskvinna”. Åren 1890 – 1908 låg annonsbyrån i det nybyggda Adelswärdska huset (mellan Rosenbad och Sagerska palatset), som uppfördes av friherre Theodor Adelswärd 1890 och var ett av de första husen som hade badrum. Hans dotter, Anna Sparre, som växte upp i huset blev författarinna till en rad böcker om kvinnoöden i den svenska historien.

Sophie Adlersparre, Drottninggatan 10 (nr 4 på kartan)
Drottninggatan 10 är från mitten av 1600-talet. Där bodde Sophie Adlersparre (1823 – 1895) som är en av Sveriges banbrytande kvinnor jämsides med Fredrika Bremer och Ellen Key. Hon tog initiativ till söndagsskolor och aftonskolor samt en renskrivningsbyrå som anställde kvinnor. Hon var även en av initiativtagarna till Handarbetets vänner, Fredrika Bremerförbundet och Svenska röda korset. 1867 var hon med om att öppna en Läsesalong med böcker och tidskrifter för damer. Denna låg på Drottninggatan 8.

Fredrika Bremer 1849. Wikimedia.

Fredrika Bremer (1801 – 1865) bodde de sista tio åren av sitt liv på Sergelgatan 18 (nr 9 på kartan) nära Hötorget. Hon var då en berömd och firad författare, även utomlands. Här avslutade hon sin bok Hertha. Hon arbetade hårt för att ogifta kvinnor skulle bli myndiga.

Karolina Widerström (1856–1949) var Sveriges första kvinnliga läkare. Hon blev en omtyckt specialist i gynekologi och hade mottagning på Gamla Brogatan 15, en tvärgata till Drottninggatan (nr 8 på kartan). Tack vare henne blev Sverige först i världen med sexualundervisning i skolan.

Lina Sandell, Drottninggatan 82 (nr 11 på kartan)
Lina Sandell (1832–1903) har kallats den svenska folkväckelsens främsta sångdiktare och hon skrev totalt över 2 000 dikter och sånger. Lina Sandell bar många sorger inom sig: hennes far drunknade i hennes åsyn när en våg sköljde över ångbåten under en resa på Vättern; tre syskon dog i TBC och hennes enda barn var dödfött. Till hennes mest kända psalmer hör ”Tryggare kan ingen vara”, ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder”, ”Bred dina vida vingar” LÄNK  och ”Jag är en gäst och främling”. Som nygift med grosshandlaren Oscar Berg flyttade hon med maken in i det Warodellska huset på Drottninggatan 82, som senare kom att inrymma Skandiabiografen.

Frances von Koch, Drottninggatan 86 (nr 12 på kartan)
Engelskan Frances von Koch (1804 – 1888) var gift med riksdagsmannen och justitiekanslern Nils Samuel von Koch. De räknades till Drottninggatans societet där Frances väckte stor uppmärksamhet genom sin skönhet och kunskaper i politik, filosofi och nationalekonomi. Bland dem som samlades runt henne var den tre år äldre Fredrika Bremer.

Tre skådespelerskor
Vi fortsätter vandringen på Drottninggatan. Vid 81 A (nr 13 på kartan) stannar vi upp. Här bodde nämligen på sin tid Sveriges förnämsta karaktärsskådespelerska, Elise Hwasser (1831 – 1894). Hon och maken umgicks med kung Karl XV på Ulriksdal.

I Blå tornet, Drottninggatan 85 (nr 14 på kartan), nuvarande Strindbergsmuseet, flyttade August Strindberg in. Familjen Falkner hade flyttat in i en sexrumsvåning där redan två år tidigare. Strindberg fick upp ögonen för den endast 19-åriga Fanny Falkner och gav henne en roll i pjäsen Svanevik som hon spelade 70 gånger trots att hon saknade skådespelarutbildning. Något äktenskap blev det dock inte. Hon bröt förlovningen med den betydligt äldre mannen och flyttade till Danmark där hon blev känd som dansk hovmålare.

Den tredje skådespelerskan är Naima Wifstrand (1890 – 1968), Drottninggatan 106 (nr 15 på kartan). Hon var även operettsångerska och anställd vid Oscarsteatern. Hon regisserade även. Med åren blev filmrollerna många och hon har spelat i flera av Ingmar Bergmans filmer, bl.a. Sommarnattens leende” och ”Smultronstället”. Hon är även känd från Hjalmar Bergmans ”Farmor och Vår Herre” som gick på Stockholms Stadsteater.

Julkort från Wikipedia

Jenny Nyström, Tegnérgatan 37 (nr 16 på kartan)
I hela 55 år bodde Jenny Nyström (1854 – 1946) fyra trappor upp i en fyrarumsvåning med ateljé på Tegnérgatan 37, där man viker av några steg till höger från Drottninggatan. Hon flyttade dit som nygift. Innan dess hade hon varit elev vid Konstakademin och var den första kvinnliga elev som tilldelades kunglig medalj 1881. Vi känner alla till hennes julkort. Den godmodige tomten tillhör hennes skapelser.

Anna Hierta- Retzius, Drottninggatan 116 (nr 17 på kartan)
Anna Hierta- Retzius (1841–1924) var gift med anatomiprofessorn Gustaf Retzius, vilken jag tidigare skrivit om i samband med skallmätningarna: LÄNK  Hon var dotter till den liberale tidningsgrundaren Lars Johan Hierta och kämpade för kvinnors rättigheter: höjd giftasålder och rätten för gifta kvinnor att råda över sin egendom. Hon införde bl.a. skolköksundervisning för flickor i arbetarklassen, ”torsdagsskolan” – en slags komvuxutbildning för kvinnor- samt initierade affären ”Bikupan” där kvinnor kunde sälja sina handarbeten. På äldre dar stelnade dock vägbanaren Anna Hierta- Retzius (kanske under inflytande av maken?) och blev motståndare till kvinnlig rösträtt.

Thérèse Gyldén, Observatoriekullen, Drottninggatan 120 (nr 20 på kartan)
Stockholms astronomiska Observatorium uppe på kullen byggdes 1753. Idag är det museum. Där fanns tidigare en professorsbostad. Dit flyttade Thérèse Gyldén (1842 – 1937) och hennes make, astronomen Hugo Gyldén 1871. Hon ägnade sig åt socialt arbete och var intresserad av pedagogiska frågor. Hon stod nära Anna Whitlock och stod med bland namnen när Fredrika Bremer- Förbundet bildades.

Paret Gyldéns hem var känt för sina överdådiga middagar, dit gästerna kom med häst och hyrvagnar. Herrarna var klädda i frack och damerna i långa sidenklänningar. Till gästerna hörde ofta matematikprofessorn Sonja Kovalevsky. Efter en sådan bjudning en mycket snörik och kylig vinterkväll råkade hon ta fel spårvagn hem och blev tvungen att gå en längre sträcka till sitt hem på Sturegatan. Hon ådrog sig sorgligt nog lunginflammation och dog efter ett par dagar efterlämnade en liten dotter, som sedan fick växa upp hos familjen Gyldén.

Därmed har vi vandrat den en kilometer långa Drottninggatan i tankarna. Pröva den gärna i verkligheten med informationen från Lisbet Scheutz bok i handen!

Kersti Wistrand

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.