20 november, 2018

Trump – vapenindustrins lakej?

Trump: Vad är det för mening med att ha kärnvapen om vi inte använder dem?

Donald Trump har åter igen valt sida då det gäller vapenindustrin. Han tonar ned mordet på Khashoggi i utbyte mot 600 000 amerikanska arbetstillfällen inom vapenindustrin och en årlig vapenexport för ett värde av 110 miljarder dollar till Saudiarabien. Han passar på att samtidigt dra sig ur det 30 år gamla nedrustningsavtalet med Ryssland. Är han vapenindustrins lakej?

TEXT: KERSTI WISTRAND
FOTO COLLAGE

Så var det dags igen. USA:s president har uttalat sig och snabbt tillkännagett att inga sanktioner är aktuella på grund av mordet på den saudiske journalisten inne på den saudiska konsulatet i Turkiet. USA:s lukrativa vapenexport ska inte äventyras.

Vem har kunnat undgå Donald Trumps starka bindning till vapenindustrin? Man kan inte låta bli att fråga sig hur det är fatt och om inte vapenindustrin har mer eller mindre total makt över honom? Men inser han det själv eller inte? Förmodligen inte, åtminstone inte så länge hans grandiosa själv närs av den stora hejarklack som vapenförespråkarna inom republikanska partiet utgör. Redan från start har han också fått stora ekonomiska bidrag till sin valkampanj från bl.a. NRA och står därför i beroendeställning.

Vad kom ut efter de många skolskjutningarna och elevdemonstrationerna? Ingenting. Tro inte att vapenlagarna ändrats, tro inte att attityden gentemot NRA (National Rifle Association) förändrats genom presidentens försorg. Nej, NRA har snarare förstärkts. Tvärtom föreslog han att lärarna skulle bära och lära sig hantera vapen i skolorna. LÄNK

Och naturligtvis passar samme president på att sälja stora kvantiteter USA-tillverkade vapen och krigsflygplan närhelst och varthelst han kan, vare sig det gäller Sydkorea eller Sverige. Svenske försvarsministern Peter Hultqvist (S) bugar och bockar och köper snällt in för att gardera sig mot det farliga grannlandet i öst, av USA utsett till fiende. (Fredsorganisationen Kvinnor för Fred begärde 16 september 2018 hans avgång.) Och i valet att köpa dyrare krigsmateriel från USA eller billigare och likvärdigt från ett europeiskt land, har den först nämnda prioriteringen valts. Förmodligen har det rört sig om ett ömsesidigt givande och tagande: för ett par veckor sedan meddelades att Saab och det amerikanska Boeing, som samarbetat i utvecklandet av skolflygplanet T-X, vunnit affären och ska leverera 351 plan till amerikanska flygvapnet till ett värde av 81 miljarder kronor.

Genom att avskaffa nedrustningsavtalet med Ryssland vill Trump nu dessutom ge USA möjligheter att tillverka fler missiler och medeldistansrobotar och därmed trappa upp krigshetsen och vapentillverkningen och sänka den strategiska stabiliteten i världen. Detta nedrustningsavtal från 1987 anses vara början på slutet av ”kalla kriget”. Man skulle avveckla de kärnvapen som fanns som hade en distans på 500 till 5 500 km. Ryssland avvecklade relativt snabbt hälften eller 2 700 missiler. Nu menar Trump att Ryssland ändå inte avvecklar och struntar i avtalet. Dessutom håller Kina enligt Trump på att utveckla vapen som inte är med i avtalet. Ryssland har reagerat starkt och med förskräckelse och påpekar faran med en förnyad upptrappning. [1]

Redan i december 2016 bekände Donald Trump färg när han twittrade att han ville förstärka och expandera USA:s kärnvapenarsenal. I slutet av februari 2017 reagerade han på Nordkoreas raketuppskjutningar, höjde tonläget och upprepade åter igen detta i en intervju med nyhetsbyrån Reuters: ”Och låt det bli en kapprustning” (TRUMP). Uttalandet stod i motsättning till den politik om minskning av antalet kärnvapen i världen, icke-spridningsavtalet, som USA skrivit under 1968. LÄNK

I mars 2014 var vår svenske Max Tegmark, kosmolog och professor vid MIT i USA, med och grundade organisationen ”Future of Life Institute” (FLI), vars uppgift är att analysera och stödja forskning och initiativ för att skydda liv och utveckla positiva framtidsvisioner. Organisationen vill hjälpa mänskligheten att finna den bästa möjliga vägen mot en god framtid med tanke på ny teknologi och de utmaningar vi står inför. Våren 2017 formulerade Max Tegmark en skrivelse som stöd för FN inför den globala nedrustningskonferensen. Närmare 4 000 vetenskapsmän, varav 28 nobelpristagare, från 80 länder hade då skrivit under appellen om vikten av avskaffandet av kärnvapen för mänsklighetens säkerhet. Denna appell möttes av vrede från Trumps sida och den republikanska FN-ambassadören Nikki Haley förklarade vilken dålig och farlig idé det är att förbjuda kärnvapen. Hon ifrågasatte om de stater som stödjer förhandlingarna verkligen bryr sig om sina invånares säkerhet. LÄNK

Att president Trump är narcissistisk, känslokall och cynisk känner vi till sedan tidigare. Hans reaktion på det saudiska mordet för att tysta en journalist och viktig röst för demokratin kom därför inte som en överraskning. För vad är ett människoliv värt i jämförelse med den omnipotenta känslan som erhålls genom applåder från den amerikanska vapenindustrin och kapital att stoppa i egna fickan? Det har även framkommit att han och svärsonen Jared Kushner har betydande ekonomiska privatintressen ihop med Saudiarabien.

Omvärldens reaktioner har satt press på Saudiarabien. Många länder och företag uteblir vid investeringskonferensen som ska äga rum I Saudiarabien. Den saudiska börsen har fallit. Genom Trumps agerande att släta över, ges legitimitet för Saudiarabiska kungahuset att fortsätta sitt diktatoriska styre. Om USA likt övriga länder klart och tydligt tagit avstånd från mordet på den saudiske journalisten, skulle detta ha påverkat maktbalansen i hela Mellanöstern, enligt SVT:s utrikeskorrespondent Stina Blomberg.

Bland Trumps väljare återfinns en grupp som röstat fram honom i tro att han skulle kunna bjuda motstånd mot ”globalisterna”, dvs. de ca 500 multinationella företag som genom sin ekonomi styr världen efter sina intressen. Frågan är hur de idag ser på Trumps relation till vapenindustrin? För mig tycks han trivas i rollen att vara deras lakej och låta vapenindustrins intressen gå före både moral, etik och fred.

Den 6 november är det mellanårsval i USA, ett mycket viktigt val där maktstrukturen i senaten och kongressen kan förändras. Just nu är det republikansk majoritet i båda vilket har gjort det lätt för Trump att få igenom sina förslag. Skulle det bli demokratisk övervikt i ett av dem, skulle det innebära två tuffare år att få igenom presidentförslagen. [1]

Just nu är splittringen stor inom USA, enligt utrikeskorrespondenten Carina Bergfeldt. 88 % av republikanerna är supernöjda med sin president som fått igenom flera för dem viktiga punkter: lägre arbetslöshet, förbättrad ekonomi, sänkt skatt och omförhandling av NAFTA. Demokraterna ser däremot till Trumps personlighet och sätt att nå målen genom hot, kränkningar och förnedring, där t.ex. kvinnor kallas hästansikten och hundar i hans twitter. Att leva i USA och samtala med dess invånare är som att leva i två helt skilda världar, där de som är mot Trump tycker sig leva i ett helt till det sämre förändrat land då det gäller etik och moral, menar Carina Bergfeldt. [1]

Kersti Wistrand

Referens
[1] USA-korrespondenten Carina Bergfeldts rapportering i Svt1:s nyhetsmorgon 22 oktober.

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Just nu mellan 23 okt – 7 nov pågår en stor militär NATO-förbandsövning och mellan 14 – 23 nov. genomförs en ledningsövning, huvudsakligen förlagd till norra Norge men även Nordatlanten, Island, Östersjön och luftrummet över Sverige (Luleå) och Finland. Övningen benämns Trident Juncture 18 och 50 000 soldater deltar. De kommer från USA, Norge, Finland och Danmark. Sverige bidrar med ca 2 200 soldater, sjömän och officerare. Sverige har -utan att svenska folket tillfrågats- skrivit under en s.k. solidaritetsförklaring vilket innebär att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land. Läs mer: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/natos-jatteovning-har-inletts Ursprungligen var det förra regeringen, alliansen, som skrev under samarbetet med NATO utan socialdemokraternas vetskap, precis före valet 2014. Man kan fråga sig om även våra politiker är köpta av vapenindustrin.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: