Text: Pia Hellertz, fil.dr., socionom. Foto: Margaret Mead was an influential figure in systems theory. Wikimedia Commons
Jag, och många med mig, menar att alla tecken visar att vi idag står mitt i ett nytt paradigmskifte, av lika stor betydelse som det som skedde under 1500- och 1600-talen. Newton lär ha sagt ”Att jag ser så långt beror på att jag står på en jättes axlar”.
Jag står på många jättars axlar när jag kommer med mina påståenden (se exempelvis Bateson (1995) Capra (1975 och 1989), Jerndal (1997), Käck (1993), Lagerroth (1986, 1994 och 2003), Lindholm (1979 och 1985), Russel (1984), Schumacher (1986), Wilber (1983, 1988 och 2005) samt Zukav (1981) men framförallt på Martinus texter [20].
Vid förra sekelskiftet, vid 1900-talets inträde, började det hända nya spännande saker i forskningen och tänkandet. Sigmund Freud, som står med båda fötterna i det naturvetenskapliga tänkandet, lade ändå grunden till en ny människosyn. Hans teorier byggde broar mellan människors medvetna och undermedvetna, mellan barndom och vuxenlivet och mellan dröm och vakenhet. Han kom att öppna upp för skolbildningar som så småningom ledde fram till objektrelationsteorins och anknytningsteorins syn på människan.
Enligt dessa teorier är relationen mellan mor eller annan första omsorgsperson och spädbarnet grunden för barnets utveckling (se t.ex. Tudor-Sandahl, 1983, 1986). Det är relationer till andra och inte inre drifter som är den betydelsefulla motorn i utvecklingen.
Människan föds med ett färdigutvecklat jag till skillnad från psykoanalysens mekanistiska idé om destruktiva drifter och ett ”jag” [21], som växer fram under gynnsamma omständigheter och som kan bli ”svagt” under ogynnsamma uppväxtvillkor, och behaviorismens idé om den ”tomma påsen”, den ”jaglösa” människan.
Systemteori
Systemteorin, som utvecklades av biologen Ludwig von Bertalanffy omkring 1920, har lagt grunden för många spännande och användbara teorier och metoder inom pedagogik, socialt arbete, psykoterapi och behandlingsarbete. Systemteorin betonar helheter, samband, mönster och relationer när man ville försöka förklara och förstå människor, utveckling och skeenden. Allting påverkar allting annat.
Det finns inga enkla och lättfunna orsaker till fenomen och skeenden. Det linjära synsättet är endast möjligt om man väljer ut en godtycklig startpunkt och en lika godtycklig slutpunkt i ett pågående skeende.
Referenser
[20] En total litteraturförteckning kommer att publiceras i samband med sista avsnittet. För en redogörelse för Martinus, hans kosmologi och litteratur, se min hemsida, www.piahellertz.com, samt min bok ”’Världslärare’ eller ’Falsk profet’ – En kärleksfull granskning av Martinus kosmologi”. Världsbild förlag, varldsbild.se, ger ut Martinus litteratur. Se också www.martinus.se.
[21] Max Käck (1993) menar att det är just synen på jaget och medvetandet som är den kärnfråga som med nödvändighet tvingar oss att så småningom skifta synsätt. Det eviga, levande, upplevande jaget som inkarnerar om och om igen i en evig utvecklingsprocess.
Kvantfysiken och nyandligheten
Inom fysiken utvecklades kvantfysiken på 1920-talet, som menade att det utforskade inte är en objektiv sanning utan påverkas av forskaren. Relationen mellan forskningsobjektet och forskaren påverkar resultatet av forskningen (se t.ex. Capra 1975, 1989, Zohar, 1983 och Zukav, 1981)
Fritjof Capra, som är filosofie doktor i teoretisk fysik och atomfysiker, och förestår ett internationellt institut som arbetar med nya ekologiska visioner, är mest känd för sin bok ”Fysikens Tao” (Capra, 1975). Här beskriver han kvantteorin och dess många likheter med de österländska idéerna. Capra redogör för upptäckten att kvantfysikernas resultat hängde samman med försökssituationens utformning och detta omfattade också forskaren och hans sätt att förhålla sig till världen på. Den framlidne sociologiprofessorn Joachim Israel skriver i förordet till den svenska upplagan:
”Vi måste avstå från tanken, att det finns ett subjekt härinne och ett objekt – nämligen världen – därute. Vi måste uppge tanken, att vi vet att världen finns därute, samtidigt som vi inte vet hur den skall beskrivas. Denna uppenbara logiska motsägelse försvinner, om det dualistiska synsättet byts ut mot ett holistiskt: världen och vi utgör en enhet.”
Nyandligheten började successivt växa fram i slutet av 1800-talet med teosofin och Madam Blavatskys teorier samt med Rudolf Steiner och antroposofin i början av 1900-talet. Den danske filosofen Martinus publicerar sin första bok om en ny världsbild och kosmologi 1932. Detta är en tid av nytänkande på många fronter. Det holistiska paradigmet börjar göra sitt intåg i vårt tänkande.
Referenslista för avsnitt 6
Bateson, Gregory (1979, 1995) Ande och Natur – En nödvändig enhet, Stockholm: Symposion.
Capra, Fritjof (1975) Fysikens Tao, Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Capra, Fritjof (1989) Uncommon Wisdom – Conversations with remarkable people, London:
Flamingo (samtalen har förts med Werner Heisenberg, J. Krishnamurti, Geoffrey Chew,
Gregory Bateson, Stanislav Grof, R.D. Laing, Carl Simonton, Margaret Lock, E.F.
Schumacher, Hazel Henderson med flera.)
Jerndal, Jens (1997) Vakna Sverige! Framtiden är här – En bok om Sveriges kris och det pågående paradigmskiftet, Åkersberga: Caduceus.
Käck, Max (1993) Varat och medvetandet – En introduktion till metafysiken i Martinus
Kosmologi, Göteborg: Stiftelsen Informationscentrum för Martinus kosmologi.
Lagerroth, Erland (1986) Mot en ny vetenskap, Lund: Studentlitteratur.
Lagerroth, Erland (1994) Världen och vetandet sjunger på nytt – från en mekanisk värld till ett kreativt universum, Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Lagerroth, Erland (2003) Sökandet är vårt största äventyr, Mareld & Erland Lagerroth.
Lagerroth, Erland (2010) Mellan atomer och universum eller Att söka förstå den värld vi lever i. Visby: Books on Demand.
Lindholm, Stig (1979) Vetenskap, verklighet och paradigm – Om dialektik, hermeneutik,
positivism m m inom samhällsforskning, Stockholm: Awe/Gebers.
Lindholm, Stig (1985) Kunskap – Från fragment till helhetssyn, Allmänna förlaget (ny utgåva 1990).
Martinus – samtliga böcker i Tredje Testamentet, se http://www.varldsbild.se/.
Russell, Peter (1984) En uppvaknande värld – På tröskeln till en ny tidsålder. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Schumacher, E. F. (Fritz) (1986) Vägledning för vilseförda – A guide for the Perplexed, Rabén & Sjögren.
Wilber, Ken (1983) Eye to Eye. The Quest for the New Paradigm, New York: Garden City.
Wilber, Ken (red.) (1982, 1988) Det holografiska paradigmet och andra paradoxer – Ett utforskande av naturvetenskapens frontlinje, Göteborg, Bokförlaget Korpen.
Wilber, Ken (2005) En kortfattad historia om allting, Åkersberga: Caduceus.
Zukav, Gary (1981) De dansande WuLi-mästarna – En översikt över den nya fysiken. Stockholm: A
”If I havae seen further than other men,
it´s because I´ve stood on the shoulders of giants”
Sir Isaac Newton
Att stå på jättarnas axlar ä att glutta in i de kunskapsöknar de öppnade portarna till, eller att ge sig ut på kunskapens hav utan sjökort som visarvar grynnorna finns. Nu kan vi bevittna hur t ex Monsanto har gjort det till sin uppgift att ta hand om arvsmassan och stjäla skapelsen från Gud. En kryssningsfärd utanpålitliga sjökort. Men visst är allt detta spännande! Saknar Wazlawicks bok om det Holisyiska paradigmet, och Capras bästa: ”he Wb of Life”. Tack för att du för fram det du kan md höga ambitioner. Från översikten kan man gräva sig nedåt för att hitta korn av sanning!
Instämmer och välkomnar det holistiska paradigmets intåg, med jubel och tacksamhet!