I den här artikeln, som omfattar nio avsnitt, kommer jag att argumentera för att en genomgripande förändring är på gång när det gäller vårt sätt att tänka om och se på världen. Förändringen påverkas av att ett nytt paradigm är under framväxt, det jag kommer att kalla för ett ”holistiskt paradigm” [1].
Text: Pia Hellertz, fil.dr., socionom [2]
Foto på Pia: Örebro universitet
Eftersom min uppfattning är att vi idag står mitt i ett paradigmskifte så innebär det att vi står med en fot i minst två paradigm, det naturvetenskapliga och det holistiska, och om vi inte förstår detta så kan den verklighet vi befinner oss i idag upplevas förvirrande, kaotisk och obegriplig. Men om vi istället börjar förstå vad som händer kan vi också orientera oss i skeendet och ta ställning för och emot olika teorier, arbetssätt och förhållningssätt i vardagen. Mitt syfte med den här artikeln är att försöka bringa lite ordning i det aktuella kaos som råder när det gäller föreställningar, synsätt, teorier och perspektiv. Om jag lyckas aldrig så lite, så har jag uppnått syftet.
Paradigm
Först vill jag för förståelsens skull beskriva vad begreppet ”paradigm” står för och hur jag använder det [3]. Det handlar om vårt grundläggande sätt att se på och förstå världen. Elisabet Hermodsson använder det kanske tydligare begreppet ”synvända” [4], att vända synen, att se på det gamla med nya ögon.
Paradigmteorin utvecklades av fysikern och vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn och redovisas i boken ”De vetenskapliga revolutionernas struktur” (Kuhn, 1992).
Referenser ovan
[1] Holism kommer från grekiskans holos och betyder att verkligheten inte kan reduceras till egenskaper hos de mindre enheter som bygger upp helheten (Ehdin, Susanna & Ehdin, Martin, HQ – Den mänskliga helhetssynen, 2002)
[2] Jag har undervisat på Socionomprogrammet på Örebro universitet i nästan 25 års tid. År 1999 disputerade jag på en doktorsavhandling med titeln ”Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier?”
[3] Elisabet Hermodsson använder det kanske tydligare begreppet ”synvända”, se ”Synvända idag” (2008).
[4] Se bland annat ”Synvända idag” (2008).
Den kom i sin första upplaga 1962 och blev således först många år senare översatt till svenska. Författaren skriver i sitt förord att teorin utvecklades genom en rad tillfälligheter, möten med olika idéer och iakttagelser. Teorin väckte enorm debatt. Den har inspirerat och fortsätter att inspirera många men den kritiseras också av en del.
Kuhn menar att kunskapens utveckling är revolutionär, alltså inte ett resultat av en samlad och successivt ökad kunskap vilket hans kritiker menar. Kuhn menar att nya vetenskapliga rön omkullkastar gamla vetenskapliga självklarheter, vilka inte längre visar sig hålla. Han menar också att det nya paradigmet inte föds färdigt utan är omoget inledningsvis. Som exempel kan jag redan nu nämna att det s.k. naturvetenskapliga paradigmet tog cirka 400 år på sig att slå igenom helt inom vetenskapen.
Ett paradigm anger kriterier för hur man ska se på världen och på fenomen. Dessa kriterier upplevs så småningom av alla som självklarheter, som sanningar, och de utsätts inte längre för kritisk granskning.
Grundtanken i paradigmteorin är således att det under tidens gång sker stora förändringar, revolutioner, i vårt sätt att se på världen. Det som vi under en period betraktar som normalvetenskap utsätts så småningom för kritisk granskning av forskare och tänkare vilka gör upptäckter som inte stämmer med våra gamla och självklara kunskaper. Inledningsvis hittar forskarvärlden förklaringar inom det rådande paradigmet och försvarar på olika sätt ”med näbbar och klor” det gamla paradigmets självklara grundvalar. Men när dessa s.k. anomalier blir alltför många och besvärande och försvaren inte längre håller, då rasar våra gamla kunskaper och världsbilder samman och nya växer successivt fram.
Thomas Kuhn tar många exempel från bl.a. fysiken och astronomin. Han använder bland annat Kopernikus teori om att jorden inte är universums medelpunkt som exempel. Denna teori väckte enormt rabalder på sin tid framförallt hos kristenheten. Ett annat exempel är fysikens utveckling från Newtons mekaniska teorier till Einsteins relativitetsteori och så småningom till kvantfysiken.
Idag har man börjat använda Kuhns teori lite mer utvidgat än han ursprungligen avsåg och bl.a. inom New Age-rörelsen använder man begreppet för den stora omvälvning av medvetandet som man menar sker idag inom människan och i synen på planeten jorden och på andlighet, utan att kanske alltid riktigt veta vad man talar om.
I min undervisning i socialt arbete beskrev jag paradigmteorins betydelse genom denna bild.
Den visar att allt vårt tänkande och handlade i grunden vilar på det paradigm vi ansluter oss till, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Paradigmet vår människosyn, vår kunskapssyn, vår samhällssyn, vår etiksyn, vår kosmologi och ontologi. Det styr därför vilka ”val” av teorier och perspektiv vi gör, vad vi upplever som sant och falskt, bra eller dåligt. Teorier och perspektiv i sin tur styr vilka metoder och arbetssätt vi väljer att använda oss av, vilka vi upplever vara bra och dåliga och i förlängningen innebär det att paradigmet styr vårt förhållningssätt, vårt bemötande av människor i vardagen.
Människosyn, kunskapssyn och samhällssyn
Med hjälp av ett antal frågor kan vi reflektera över var vi står. Det här är frågor som jag använt mig av i min undervisning för att hjälpa mina studerande att reflektera över sin grundsyn. Den kloke läsaren ser direkt att de inte är lätta eller ens möjliga att svara entydigt på. Forskningen har ännu inte kommit fram till några klara svar på frågorna, även om olika forskare anser sig ha svar.
Hur och vad tror du att människan är? (Människosyn)
- När blir människan människa?
- Är människan i grunden ond eller god?
- Är människan altruistisk eller egoistisk?
- Är människan styrd av något eller någon? Eller har människan en fri vilja?
- Är människan destruktiv till sin natur?
- Är människan en förnuftig varelse eller en irrationell?
- Är människan i grunden oskyldig eller syndig?
- Är människan ett djur bland andra eller ett helt unikt väsen?
- Är människan styrd av arvet eller av miljön?
- Varför är det viktigt att fundera över sin människosyn?
Hur tror du att människor lär sig? (Kunskapssyn/Epistemologi)
- Vad är kunskap?
- Får man kunskap? Är kunskap något utanför människan?
- Utvecklas kunskap i samspel med omgivningen?
- Hur påverkas människor?
- Hur utvecklas människor?
- Hur förändras människor?
- Vilka effekter kan tvång ha på människors lärande och utveckling?
- Vad driver människan att handla?
- Varför är det viktigt att fundera över sin kunskapssyn?
Hur tror du att samhällen utvecklas? (Samhällssyn)
- Vad bestämmer utveckling och förändring av samhället?
- Hur bör de ”goda” samhället se ut?
- Hur fungerar dagens samhälle?
- Vem har makten?
- Hur ser motsättningarna ut i samhället?
- Vilka samhälleliga konflikter kommer du på?
- Är fred möjligt?
- Varför är det viktigt att fundera över sin samhällssyn
Del 2 kommer senare i juli 2012
Jag håller med dig i det mesta men har en annan åsikt om hur kunskap förändras eller förnyas. För mig är det så att det är en maktfråga, kunskapen används i maktställning och sk. expertkunskaper används för att hålla andra experter med andra kunskaper borta från makten. Det blir till slut en makt-kunskap och inte en vetenskaplig kuskap. Kunskapen förändras och förnyas när gamla maktkunskaper störtas och den nya makteliten eller delar av makten absorberar de nya kunskaperna. Makten använder kuskapen för att utöva sin makt, inte för att dela med sig den till andra. Så till frågan om universums medelpunkt, Kopernikus hade inte makt över kunskapsläget då han framförde sin teori, det behövdes en revolution ett paradigmskifte inom makteliten för att hans teori skulle få genomslag. Ett paradigmskifte är otänkbart utan en revolution eller ett maktskifte inom makteliten. Alltså medellösa och maktlösa har ingenting att sätta emot makten, även om de har de ”rätta kunskaperna eller vetenskapen”. Experter går därför alltid maktens ärenden liksom Einstein gjorde när atombomben kom till. Skolmedicinen går också de i maktens ledband och deras kunskpsläge kommer inte att förändras eller förnyas förän en revolution inom makteliten gjort det möjligt med ett holistiskt paradigmskifte.
Egentligen är vi inte oeniga i frågan. Det kan vara svårt att analysera hur makten blev en makt. Det är en hönan eller ägget-fråga. Kan det vara så att de underliggande paradigm-förändringarna påverkar vem som också har möjlighet att komma till makten. Både den politiska, den ekonomiska, den religiösa, den vetenskapliga och den ideologiska makten samspelar för att det ska bli ett paradigmskifte. Under själva skiftet pågår maktkamper inom dessa olika områden.
Vilken revolution inom makteliten kopplat till genombrottet för Kopernikus teorier tänker du på?
Hej Aa
Citatet är ett från mig något förhastat. Det jag vill försöka förmedla är den strid som uppkom i och med Kopernikus teorier inom Katolska kyrkan. Något paradigmskifte skedde inte under den striden men förändringar inom Katolska kyrkan möjliggjorde kritiken mot det rådande paradigmet. Efter denna strid och Kopernikus satt i husarrest framförde fler katolska eliter en mjukare hållning till Kopernikus kunskaper. Katolska kyrkan var på väg att förlora sitt världsherravälde och måste möta andra religiösa rörelsers hot mot den katolska eliten. Detta möjliggjorde enligt mig, att den maktelit som härskade förlorade allt mer inflytande. Paradigmskiftet var en väg ut ur det dilemma som Katolska kyrkan befann sig i, men detta fick inte komm fram i ljuset allt för fort. Denna blasé av mig, den något förhastade slutsatsen förändrar inte i sak min kritik om hur ett paradigmskifte inom naturvetenskapen går till – paradigmskiftet kommer uppifrån och inte nerifrån, oavsett vilka som besitter de nya kunskaperna. Det är makteliten inom en vetenskap, ett samhälle osv som bestämmer när ett skifte skall ske och inte folket. Detta spelar ingen roll om makten härstammar från den politiska, ekonomiska eller ideologiska makten.
Jag vill inte bli långrandig i mitt svar till dig, men makten uppkommer inte i något höna – ägg förfarande. Makten kommer ursprungligen från människor med en manupulativ egenskap som har lärt sig konsten att söndra, härska och skrämma skiten ur folk och göra en ekonomisk vinning av det.
Spännande fråga!
Jag är helt övertygad om att vi har ett paradigmskifte på gång. Det är inget vetenskapligt ställningstagande för mej utan rent personligt.
Jag skulle vilja svara på flesta av frågorna som jag anser så bra ställda men vill inte förekomma de nästa avsnitten som jag ser fram emot.
Tror att vi människor består av fler dimensioner än vi officiellt blir erkända för i dagliga livet. Jag menar förståss inte att jag är någon nutida Kopernikus eller tror att någon tar mej för det heller 😉
Fantastiskt att någon reflekterar över att ett paradigmskifte är på gång! Men varför indelningen i nio avsnitt och varför det ”amerikanskinfluerade” upplägget med lång inledning, presentation, bakgrund, referenser, osv, etc; varför inte gå rakt på sak och bara helt frankt beskriva paradigmskiftet i fråga? Jag menar, du antyder en holistisk revolution i vår syn på tillvaron men du använder fortfarande de naturvetenskapliga ”koderna” för att beskriva förändringen, det tycks mig lite motsägelsefullt. För övrigt har jag en stark känsla av att paradigmskiftet, denna gång, är så mycket mer omfattande än tidigare; det bör mer ses som ett ”multiskifte”. Det är med andra ord inte ETT paradigmskifte vi är inne i, utan en formidabel VÅG av paradigmskiften. Låt mig nämna bara några få exempel: – Genombrottet om att vi inte är ensamma i Universum. – Genombrottet om att ”drömmens värld” är lika verklig som den vakna upplevelsen, det är bara naturlagarna som är annorlunda. – Genombrottet om att vi inte är den första högt utvecklade civilisationen på jorden och att historien måste skrivas om. – Genombrottet om att vi lever i ett dubbelstjärnesystem, där solen i själva verket är den lättare parten.
Joakim, det är nog ganska många som funderar över de förändringar som sker idag. Paradigmskiften sker ständigt. Pias studie tar fasta på några av de mest centrala. Vår förening (HK) har en ambition att både på ett journalistiskt och vetenskapligt sätt ge utrymme för olika perspektiv. Pia väljer sin form och det hon söker förklara förutsätter de vetenskapliga koderna. Angående uppdelningen i nio artiklar har det med omfattningen att göra. Din önskan att få allt på en gång är ju positiv men liksom i andra liknande sammanhang får du istället glädjen av att nyfiket invänta fortsättningen. I normala fall tillåter t ex tidningar inte artiklar med fler än kanske 3000 tecken, denna är över 7000 och längre än så blir i sammanhanget fel. Du kritiserar att det finns en kort inledning. De allra flesta vill veta vad, vem, varför innan man tränger djupare in i en artikel. Det är en vedertagen form accepterad därför att den fungerar.
Du nämner sedan ett antal egna ämnen som nog också kräver veteskapliga beskrivningar för att få en chans att kunna förmedla fakta och slutsatser. Ett annat sätt att förmedla dem är konstens. Vi är öppna för alla perspektiv som visar öppenhet och respekt för sig själv och andra. /Börje
Det är ingen ”kritisk kritik” jag framför, jag är inspirerad av artikeln och för ett resonemang. All forskning som syftar till att vidga de vedertagna begreppen är givetis endast positiv. Men det finns ju en annan metod att närma sig nya begrepp; man börjar då med en översikt, ett ”lockbete”, och låter läsaren därefter få möjlighet att tränga djupare in i ämnet, i det här fallet genom nya avsnitt.
Jag vidhåller nog att det är en märklig hållning att försöka beskriva en holistisk verklighet med det vetenskapliga språket. Den intuitiva världen är, menar jag, i sig själv medveten. Den undflyr alla försök att vetenskapligt väga och mäta det vi riktar uppmärksamheten mot. Förhållandet är ungefär som i partikelfysiken; experimentet i sig påverkar mätobjektets egenskaper. Men, jag skall ödmjukt och nyfiket följa med i de kommande avsnitten!
Hej Joakim
Jag håller med dig i din kritik om det vetenskapliga språk som artikelförfattaren använder. Man bör dock betänka att P. Hellertz är en person från den akademiska världen och har där tagit in det härskarspråk som finns där. Inget konstigt med detta, men att det är svårt att inte använda sig av det holistiska tänkande som hon försöker förmedla är en okunskap liksom att någon förändring i vetenskliga språkbruk är inte tillåtet i P.H tankevärld. Det visar ytterligare på att något paradigmskifte underifrån inte är möjligt och att makten för tillfället aldrig kommer släppa ifrån sig någon makt över språk, naturvetenskap eller tillåta ett paradigmskifte där den holistiska vetenskapssynen får någon framträdande plats. Enligt mig är föreningen humanism och kunskap också en del av detta vetenskapliga synsätt men att personerna som försöker förmedla ett äkta vetenskapligt synsätt, eller ett nytt paradigmskifte inte är införstådda med vem som har makten över det mänskliga tänkandet och som gör allt för att förhindra att detta förändras. Visst H&K är skarpa kritiker till VoF och deras attityd till folk som vill förändring men då måste man lyssna på folk som inte är ursprungna från etablissemang inom olika vetenskaper, och göra allt för att öppna upp för en verklig förändring där vanligt folk får vara med och diskutera och få inflytande inom förändringsarbete som behövs för att makten över vetenskap och kunskap (inte föreningen) skall förändras, endast då kommer rådande maktförhållanden att komma fram ur skuggorna och göra de förändringar som krävs inte mer.
Jag hoppas att mina synpunkter inte ses som kritik mot person eller HK. Min kritk till artikeln om paradigmskifte skall ses som en sida av många att föra detta ämne mot ett mål som gagnar alla människor och inte vetenskaper bara. Jag är inte vetenskapligt skolad men har under halva mitt liv studerat flera holistiska och naturvetenskapliga inriktningar som ofta anses som nonsens. Vilka dessa kunskaper är anser jag inte vara relevant för en diskussion av detta slag. Med detta vill jag uttrycka min beundran till HK att ni tar upp dessa ämnen och tillåter en socionom utbildad under rådande samhällsklimat och med det en eloge till P. Hellertz för sitt engagemang i frågan om de holistiska kunskaperna.
Tack Kjell Holmsten!
Jag tycker du för fram bra tankegångar i tidigare kommentar!
”Det är makteliten inom en vetenskap, ett samhälle osv som bestämmer när ett skifte skall ske och inte folket. Detta spelar ingen roll om makten härstammar från den politiska, ekonomiska eller ideologiska makten.”
Men som sagt, inget är skrivet i sten 😉
Kjell och Ruben, det finns trots allt många exempel på paradigmskiften genomförda av ”folket”. Ibland förenade i revolter ibland då nya infrastrukturer erbjuder nya möjligheter och många enskilda genom sina handlingar påverkar. Ett exempel är internet som medfört att piratnedladdning i stort sett sänkt filmindustrin och förstört för många musiker och författare att överleva på sitt arbete. Så paradigmskiften drabbar iblan även på oönskade sätt.
För den som inte studerat maktstrukturerna bakom så kanske det kan se ut som drivet av folket. Man skall dock komma ihåg att Illuminati är duktiga på att dölja sitt samhällsomstörtande syfte. Det gäller att kunna tolka symbolerna. Piratkopiering är ett sådant exempel
Jan: För de som jag inte riktigt är införstådda med ”illumatis” konspiration mot folken verkar kommentaren något svårförstådd. Men jag håller absolut med dig om att det kan se ut som om det är folket som åstadkommit detta paradigm? inom piratkopiering. Men är det vetenskap? Knappast och därför en oviktig fråga för paradigmskiften.
Kjell m fl. Begreppet paradigmskifte har sin grund i vetenskapen, det infördes av Thomas Kuhn som beteckning på ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder. Själva titeln på artikeln indikerar således att det rör vetenskap.
Artikelförfattaren menar att vi rör oss från det naturvetenskapliga (Materialistiska, minimalistiska) till det holistiska. Och hon använder ett vetenskapligt språk för att förklara det.
Flera kommentarer här handlar om form och språk istället för om innehåll. Kjell gör anspråk på att man inte får använda ett vetenskapligt anpassat språk för att beskriva holism. Han nämner sedan maktspråk. Därmed trillar Kjell m fl i egen tunna och blir representant för just den auktoritära hållning och det maktspråk man påstår sig vara mot.
Självklart kan man diskutera holism med vetenskapliga termer. Det är ett sätt att tydliggöra termer och definitioner. Författarens ambition är att reda ut hur vetenskapen uppvisar en process med paradigmförändringar och det är vad hennes artikelserie handlar om.
Begreppet paradigmskifte har också fått en vidare ram och betydelse som kan röra kulturella förändringar och inte bara vetenskapliga revolutioner. Infrastrukturförändringar genom Internet är sådana exempel. Maktskiften som förändrar alla förutsättningar kan således beskrivas som paradigmskiften. Men den ursprungliga beteckningen paradigmskifte handlar om förändringar av vetenskaplig karaktär. Synen på företeelserna paradigm och paradigmskifte har också blivit generellt accepterad inom både naturvetenskap och humaniora.
Vill man beskriva avgörande förändringarna på andra sätt finns sagans form, fiktion, faktaromanen, dikten vilka är former som alla har använts. Den ena blir väl inte mer sann än den andra kan jag tänka. Men att kritisera någon för att använd rim i sin dikt blir lika tokigt som att hävda formfel för den som använder adekvat form att beskriva en process.
Frågor som i sammanhanget är off topic såsom min egen avvikelse till infrastruktur och piratnedladdning bör således avhandlas i andra trådar och utifrån andra artiklar liksom antaganden om bakomliggande maktfenomen av mer konspiratoriskt och spekulativt slag.
Visst har begreppet ”paradigmskifte” sin grund i vetenskapen, det har emellertid nästan samtliga begrepp som anses vila på ”seriös” grund. Men vetenskapen är ett språk och som alla språk har den sina begränsningar. Holismen ligger utanför det vetenskapliga fältet och därför kommer beskrivningarna av holismen, skrivna på det vetenskapliga språket, oundvikligen att halta. Det är som om en fisk försöker beskriva fågelns natur och mediet i vilket den rör sig. Att till exempel vetenskapligt förklara meditation är inte detsamma som att utöva det. Utövaren erhåller en direkt upplevelse av en mystisk verklighet, och eftersom orden inte räcker till för att förklara den så försöker utövaren kanske skildra sin upplevelse genom konst, poesi eller sång. Begreppet paradigmskifte används givetvis även av seriösa, intuitiva men helt icke-vetenskapliga personer. Betydelsen är då helt enkelt att den rådande ”livsramen” inte räcker till längre, den måste vidgas för att vissa fenomen skall kunna få en förklaring.
Joakim, jag tror dessvärre att det du ger exempel på med din kommentar är brist på förståelse för vetenskapen. Det råder en utbred okunnighet och därmed en begränsande uppfattning kring just begreppet vetenskap och dess innehåll. Självklart kan alla fenomen beskrivas vetenskapligt och prövas vetenskapligt. Den vetenskapliga metoden ger flera angreppssätt eller kanske vägar att pröva fenomen. Även meditation kan således prövas och beskrivas vetenskapligt något som jag gjort i Tolv Sinnen där jag också redogör för andras studier. Att påstå att holism inte kan bli föremål för vetenskap är lite knepigare. Så här skriver jag i Succébo:
”Holism är ett filosofiskt betraktelsesätt som innebär att summan av delarna inte kan mäta sig med helheten. Därför förmår vi inom vetenskapen inte beskriva människan som helhet utan bara utifrån olika perspektiv…
Kan man utifrån sådana studier förstå människan som organiskt integrerad helhet utan att också betrakta omgivningen där hon samverkar med kultur, miljö och andra människor.”
Det emotsäger således inte försöket att få en samlad bild av ett fenomen. Då blir just ambitionen att ge en holistisk bild till skillnad från detaljstudiens minimallstiska rationalism. Men eftersom problemet samtidigt står mellan positivismens kvantitativa generaliseringar och individernas unika representationer kräver ett holistiskt grepp en tvärvetenskap med flera perspektiv. Hur man än vrider och vänder på det hela så är ett vetenskapligt holistisk grepp möjligt. Det blir intressant om man ser det som slutsatser av effektkedjor. Man skulle kunna säga att holism är frågan om samband, hur hänger saker ihop och hur påverkar de varandra.
Enligt den kinesiska filosofin så rymmer varje begrepp ett korn av sin totala motsats. Innan man alltför mycket sjunger vetenskapens lov så bör man vara medveten om att vetenskapen rymmer en kärna av ”flum”. Låt mig förtydliga: Vetenskapen söker svar på frågor om världen genom att olika experiment utförs. Vetenskapsmannen har en tes som han vill pröva. Experimentet utförs enligt konstens alla regler, bl.a. för att undvika slumpfaktorer, bakgrundsbrus, inverkan från mätinstrument etc. Experimentet måste också kunna upprepas vilket är mycket viktigt inom detta område. Men, och här kommer vetenskapens akilleshäl in, experimentresultaten måste även TOLKAS. Här kommer plötsligt vetenskapsmannens högst personliga tro, tyckande och föreställningsvärld in i bilden. Resultatet, som skulle bygga på overdersägeliga fakta, visar sig nu vila på ett fundament av – flum! (Följaktligen måste vetenskapliga paradigm ständigt omprövas)
Ett vetenskapligt holistiskt grepp ÄR möjligt men även om man använder en aldrig så genomtänkt tvärvetenskaplig infallsvinkel så blir summan ändå en slags tvådimensionell bild av en tredimensionell verklighet. Därmed inte sagt att man inte skall försöka beskriva vissa fenomen. Det är bara upphöjandet av vetenskapen till någon slags allena saliggörande norm som jag vänder mig emot.
Joakim, du säger: ”Det är bara upphöjandet av vetenskapen till någon slags allena saliggörande norm” som du vänder dig emot. De speciella metoder som du nämner tycks mig vara positivismens naturvetenskapliga ideal. Och jo det finns de som anser att denna form är den enda giltiga (VoF och antihumanisterna). Om du tar del av vår värdegrund så tror jag att du finner flera punkter som kan ligga nära din uppfattning. Vi menar att vetenskapens metoder erbjuder många sätt och att kunskapen kan utvinnas på många fler sätt än via 200 000 upprepningar av samma A-B moment. Och som du säger även Kvantfysiska experiment tycks visa på att närvarande försöksledare påverkar utfallet (flum). Så vetenskapen har flera sätt att söka förståelse och kunskap. Det är kunskapssökandet som är vetenskapens uppgift. Kvalitativa metoder erbjuder möjligheter att tränga på djupet och söka holistiska förklaringar. Det paradigmskifte som artikelförfattaren diskuterar innebär i kommande artiklar presentation av denna process.
Pia försvarar Lasse Wilhelmsons bok ”Är världen upp och ner? som är en antijudisk skrift som bl a ger en historisk wrongbild av koncentrationslägrens dödsverksamhet! (xxxxxxx)
Anonym från Ljungby, jag tar gärna in din kommentar om du accepterar att jag redigerat bort nedsättande begrepp. (xxxx)