Rosen är en av världens mest älskade blommor. Rosa rosor står för beundran, glädje och tacksamhet. Varför inte ge ett fång rosa rosor till mor på Mors Dag?
TEXT: KERSTI WISTRAND
Rosen är en viktig symbol för kärlek, skönhet och liv i många kulturer. Den står symbol både för himmelsk fulländning och jordisk lidelse, tid och evighet, liv och död, fruktsamhet och jungfrulighet.
För tusentals år sedan började man odla rosor i Kina, som anses vara den vilda rosens
hemland. Den spreds till Persien och Indien.
I Persien skrevs mängder av dikter som lovprisade rosen. Ett vanligt tema var kärleken mellan rosen och näktergalen. Inom sufistisk konst avbildas ofta rosen som en symbol för det gudomliga medvetande-tillstånd som mystikern uppnår i det mystiska
bröllopet, där motsatsernas förening äger rum.
Rosenkorset har en symbolik som fanns redan innan kristendomen. Det består av två delar: korset som är en symbol för den fysiska kroppen och rosen, symbolen för själen. Solkorset tänktes ibland ha placering i hjärtat. Rosengården är en paradissymbol
för det mystiska bröllopet och inom alkemin står rosen för gudomlig vishet.
Rosen var den egyptiska gudinnan Isis blomma. Man har funnit förstenade rosenblad i
egyptiska gravar.
Till Europa kom rosen några århundraden före vår tideräkning och blev snabbt drottningen
bland blommor. Den återfanns avbildad på husens innerväggar på Kreta. I den grekiska
mytologin var rosen kärlekgudinnan Afrodites blomma. Hon föddes ur havet och flöt i land
på ett musselskal. När sjöskummet föll ned från hennes kropp och bildade droppar,
förvandlades var och en av dessa till en vit ros.
För romarna som övertog de grekiska gudarna men bytte namn på dem blev Afrodites ros
istället Venus ros. Romarna importerade mängder av rosor från Egypten och använde dem i
festliga sammanhang och religiösa ceremonier. De strödde rosens kronblad på golvet och
hade ofta en krans av rosor på huvudet då de drack eftersom de trodde att dessa dämpade
vinets verkan.
Från början var dock rosen en symbol för allvar, stillhet och död för romarna. Ville man hålla ett samtal eller sammanträde hemligt hängde man en ros i taket ovanför den stängda dörren för att markera att det som sades där innanför var hemligt. Det latinska uttrycket ”sub rosa” betyder än idag ”i förtroende”.
Under kristendomens första tid blev rosen en symbol för Jungfru Maria. Den användes flitigt inom den kristna konsten och då som en symbol för andlig kärlek och kyskhet. Enligt den kristna traditionen uppstod den röda rosen då Kristi blod droppade ned på marken under korset.
Under medeltiden kom rosen att symbolisera kärleken i alla dess former. I början av 1200-
talet påbörjades nämligen det stora skönlitterära verket ”Le roman de la rose”, som var en
allegori över kärleken: en ung pojke får syn på en rosenknopp och börjar sitt sökande efter denna ros, dvs kärleken. Med denna roman fick rosen som den jordiska kärlekens blomma
fäste i vår västerländska kultur.
Inom nutida blomsterspråk står den röda rosen för kärleken till den älskade, den vita för
oskuld och renhet och kommunicerar ny början, ödmjukhet och sympati. Den gula rosen
betyder glädje, lycka, överflöd och vänskap medan den rosa signalerar glädje, tacksamhet
och uppskattning.
Här följer slutligen en sång till alla mödrar på Mors dag, sjungen av Alf Robertson, LÄNK
Kerstin Wistrand
Källor: Cooper JC, ”Symboler, en uppslagsbok”, Forums förlag 1984 samt Populär Historia nr 7/2017.
