”Jag började tänka att jag lika gärna kunde ersättas av en dator, som ställer de vanliga diagnostiska frågorna och sedan spottar ut ett recept”, säger psykiatern och leg. psykoterapeuten Johan Stiernstedt i sin nyutkomna bok ”Den galna psykiatrin – om bristen på andlighet, samtal och psykoterapi.” Han visar på en vårdapparet i förfall men också hur utvecklingen kan vändas från piller och elbehandlingar till läkande samtal.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Johan Stiernstedt är psykiater och leg. psykoterapeut enligt den psykodynamiska metoden. Efter att ha arbetat ett par decennier inom den öppna psykiatrin där han också varit överläkare, fick han nog. De senaste tio åren har han istället varit verksam som privatpraktiserande psykoterapeut. Nu har han kommit ut med en personlig, fyllig och mycket lättläst debattbok om psykiatrins brister och möjligheter.
Texten sätter ljuset på ömma punkter och den föråldrade människosyn som råder inom psykiatrin där man fortfarande håller fast vid 1800-talets naturalistiska syn på människan som en maskin. Dagens läkare måste vara extremt kunnig i psykofarmaka men inte i själens ibland så snåriga djup. Är det något som har gått sönder i det mänskliga maskineriet så är det bara att laga med en quick-fix. Ställa en diagnos och så snabbt in med några piller som tar bort symtomen.Och så adjöss!
Dr Stiernstedts bok handlar till tre fjärdedelar om hur dagens psykiatri med alla sina brister och tillkortakommanden ser ut. Ungefär en fjärdedel handlar om grundläggande människosyn, ”andlighet”, världsbild och syn på vad själen” eller medvetandet är för någonting. Kapitlen med dess olika teman varvas om varandra på ett lättläst och spännande sätt. Varje kapitel avslutas med en pedagogisk liten sammanfattning.
Psykisk hälsa – dagens situation
I sin bok visar Johan Stiernstedt på dagens situation när det gäller psykisk hälsa. Han har lagt stor vikt att noggrant ge statistiska upplysningar från socialstyrelsens register och visar på en psykiatri i förfall. Något är mycket, mycket fel. Idag äter var sjätte svensk psykofarmaka och samtidigt ökar sjukskrivningarna för psykiatriska diagnoser lavinartat. Var tionde svensk äter antidepressiva medel.
Psykofarmakakonsumtionen har ökat allra mest i gruppen unga vuxna, där också självmorden ökar stadigt.
Under 1990-talet skrev man knappast ut några läkemedel alls till de unga eftersom man ansåg att de växte och inte skulle ha. Sedan 1994 har självmorden i gruppen 15 – 24 år ökat med 1 % per år.
Särskilt efter millennieskiftet inträdde en stor ökning i tablettutskrivningen. Samtidigt vet man att antidepressiv medicinering kan öka självmordsrisken för de unga. Särskilt känt är det att nedtrappningen av dessa medel måste ske stegvis under läkaruppsikt.
Den galna psykiatrin – människosynen
Bokens titel är enligt författaren medvetet provokativ, vilket han tillstår redan i första meningen:
– Jag anser att vår psykiatri är stadd i förfall och att den inte alls förmår svara på det den är till för.
Den människosyn som präglar psykiatrin är föråldrad. Men håller fast vid den naturalistiska, materialistiska synen som var modern vid slutet av 1800-talet och där människan liknas vid en maskin. (Den som kan sin Freud kan bara erinra sig alla psykologiska termer som han införde från den klassiska fysiken och som i mångt och mycket liknar patienten vid en ångmaskin, tänker jag själv när jag läser kapitlet.)
Men varför överhuvudtaget tala om Freud och psykoterapier av olika slag? Idag är längre terapier på mer än tio gånger nästan borta – för dyrt för landstingen! Det är snabba quick-fix med piller som gäller. Går maskinen sönder byts delar ut på kirurgiskt vis och går känslolivet sönder …. Ja, då sitter ju känslor och tankar i hjärnan och detta ska snabbt åtgärdas med piller och/ eller ECT, elchocksbehandlingar.
Dr Stiernstedt berättar hur han som ung psykiater på 1980-talet och med idealet att uppnå mänsklig kontakt i samtal med sina patienter, tvingades rätta in sig i maskineriet med en mekaniserad, överbelastad psykiatri och ett system av föråldrad struktur. Dessutom har byråkratiseringen av vården tilltagit genom åren med NPM, New Public Management, och dokumentation. Journalskrivningar har blivit viktigare än människan.
En liten kategori psykiater sitter i socialstyrelsen och SBU och utfärdar direktiv och väldigt auktoritära rekommendationer ned till verksamheten. En överbelastad psykiatri och primärvård ska sedan så snabbt som möjligt pressa fram en diagnos och dela ut piller på löpande band samt en och annan ECT. Han berättar inifrån verkstadsgolvet så att säga, hur ett 40-tal personer, de flesta överläkare tagit emot belopp på över 100 000 kronor och hur flera av dem uttalat sig positivt om läkemedel från bolag som de fått pengar ifrån. Också patientorganisationer sponsras av läkemedelsindustrin.
Den förhärskande synen är materialistisk och hjärnfixerad. Medvetandet anses på samma föråldrade vis uppstå i hjärnan. Därav följer att alla känslor och tankar är hjärnprodukter. Läkare tillhör den yrkesgrupp som verkar vara minst öppen för mer modern forskning kring medvetandet där miljontals människor över hela världen kan rapportera om sina nära-döden-upplevelser vilket pekar på en helt annan människosyn. Varför är tanken på att vi kan ha en själ så helt främmande för skolmedicinen och psykiatrikerkåren?
Läkarrollen är extremt utarmad. Läkaren är den personalkategori som har minst erfarenhet av samtal och psykoterapi samtidigt som de ska ha det yttersta ansvaret för bedömningar och medicinering, säger Johan Stiernstedt. Det finns ett stort missnöje med psykiatrin bland både patienter – och personal! Varför finner läkarna sig i att fortsätta uppträda som kuggar i ett maskineri som bara tuffar på rakt ned i ett mörkt hål?
Medvetandets gåta
Hjärnan räcker inte till att förklara vad medvetandet är och dagens vetenskap kan lika lite förklara vad medvetandet är. Den materialistiska världsbilden har aldrig kunnat förklara medvetandet.
Det behövs en betydligt större öppenhet inför att det är oändligt mycket som vi inte vet om vad en människa och mänskligt medvetande är för något, menar författaren.
Ateismen är en tro bland andra trosuppfattningar och ändå har vi tillåtit den att definiera vårt nuvarande vetenskapliga paradigm. Det är en världsbild som gynnar medicinering. Samtidigt vet statistiken att berätta att det endast finns cirka 15 procent uttalade ateister i Sverige. Detta innebär inte att vi belastas av religiös inskränkthet utan att vi har möjlighet att tänka fritt.
Johan Stiernstedt tar sedan upp en människosyn som än mer hör hemma i vår tid och ställer denna mot den föråldrade synen på människan som en maskin.
I flera kapitel kommer han så in på idéhistoria och modern forskning kring medvetandet, kvantfysik, biocentrism, energifält, frekvenser, placebo mm. Är vi inte helt enkelt skyldiga – också som läkare – att ta hänsyn till det vi inte vet, att väga in det i vår människosyn? Kan vi inte öppna oss för ett mer vetenskapligt utforskande av människans andliga sida?
4 – 5 % av jordens befolkning anses ha haft en NDU, nära döden-upplevelse. Den beskrivs likartad oavsett religiös och kulturell bakgrund. Många berättar om hur de under en operation upplever att de lämnar sina kroppar samtidigt som de kan titta ned på dem och se hur läkarna opererar, synintryck som ofta kan bekräftas efteråt. Många NDUare berättar också hur de efter en djup upplevelse förändras efteråt och att kärlek, tolerans och medkänsla blir viktigare än någonsin.
Från piller och elbehandlingar till läkande samtal
Problemet med den nutida psykiatrin är inte enbart att den bygger på en föråldrad människosyn och ett systemfel i organisationen. Den vilar dessutom på tvivelaktiga grunder när det gäller medicineringen. Massor av antidepressiv medicin skrivs ut men hypotesen att depression beror på serotoninbrist är inte ens bevisad. Denna hypotes har snarare passat in i läkemedelsindustrins marknadsföring. Det kan i högsta grad ifrågasättas om depression överhuvudtaget beror på något biologiskt bristtillstånd.
Elbehandlingar med 400 volt genom hjärnan, anser Stiernstedt vara en vårdskandal. Många länder förbjuder ECT. Själv upptäckte han bestående minnesförluster hos en del patienter; 30- åringar som inte längre mindes sina egna bröllop eller glömt de tre-fyra sista åren av sina liv. Dr Stiernstedt efterlyste fler sådana patienter genom Läkartidningen, fann ett tiotal och fick Janne Josefsson att göra ett program kring detta i ”Uppdrag granskning” 2009.
Johan Stiernstedt som själv har erfarenhet av flera decenniers egen meditation tar i flera olika kapitel upp mindfulness och meditation samt forskningen på dess inverkan på mänskliga känslotillstånd. Han menar att dessa metoder lämpar sig mycket bra som kompletterande behandling. Han slår även ett slag för friskvården och fysisk träning samt redogör för tolvstegsmetoden.
Barn- och ungdomspsykiatrin med alla dess diagnoser nagelfars ingående i ett par kapitel.
Kriser är normala inslag under en människas levnad. Det är ingen sjukdom som ska behandlas med piller. I alla fall inte enbart eller i första hand. Som läkare säger dr Stiernstedt sig veta att det måste sättas in ibland och han varnar läsare av hans bok att experimentera själva och sätta ut mediciner på eget bevåg. Men lösningen som han ser det är samtalsterapier. Det är det hans patienter mest av allt vill ha. En långvarig kontakt där de kan knyta an i förtroende och våga ventilera sina problem samt få dem belysta ur en annan synvinkel.
Johan Stiernstedts ”Den galna psykiatrin” är en frisk fläkt i en kvalmig vårdapparat med dövande läkemedelspreparat. På ett lättsamt och pedagogiskt sätt lyfter boken fram det mänskliga vansinnet i själva psykiatrins upplägg och visar en mer mänsklig väg framåt med en annan mer modern och verklighetsbaserad människosyn som underlag. – Läs den! Sprid den och debattera den – inte minst inom vården! Där finns f.ö. redan många som insett att något är extremt fel men inte kunnat sätta ord på det. Nu finns ordet och det är dags att börja reagera och agera för en förändring!
Boken har release på Vattumannen i Stockholm 11 juni 2020 kl 17.00 -18.00, då författaren är där.
Kersti Wistrand
Bok: ”Den galna psykiatrin – om bristen på andlighet, samtal och psykoterapi” av dr Johan Stiernstedt. 243 sidor. Förlagshuset Siljans måsar, 2020. ISBN 978-91-88939-20-3
