På 1890-talet börjar man tala om att Sverige borde ha en nationaldag. Både Danmark och Norge hade ju en och vi kunde ju inte vara sämre. Samtidigt som man i Sverige pratade om vilken dag som borde vara lämplig, anordnade Arthur Hazelius, Skansens grundare, en stor vårfest på Skansen där de klädde ut sig till historiska kungar och uppförde scener ur den svenska historien. Festen avslutades 6 juni på Gustavsdagen och kallades för en nationalfest. Detta blev till en slags nationell fest som återkom år efter år.
Skansen hade aktualiserat den 6 juni, den dag då Gustav Vasa utropades till kung 1523 och den dag då Sverige får en ny författning 1809.
Först 1916 instiftades Svenska flaggans dag och då av överklassen i Sverige och pressades på folket som inte hade bett om det. Svenska flaggans dag väckte därför starkt motstånd hos arbetarklassen som ansåg att det var en konstruerad dag. Under denna tid var arbetarklassen i sin vildaste storhetstid och hade vunnit flera stora segrar. Arbetarna betraktade firarna av Svenska flaggans dag som sina fiender. Det var kungen som talade och militären som marscherade men det var ingenting för dem.
Tanken på firandet sjönk så småningom in i folkets medvetande. De vande sig vid denna högtidsdag även om ambivalensen var stor. 1983 utropade man slutligen 6 juni till Sveriges nationaldag, men på grund av motståndet från vänstern blev Sveriges nationaldag som först 2005.
Det finns mycket att fira och känna tacksamhet över den 6 juni. Vi kan tänka på vår långvariga fredsperiod. Vi kan tänka på vår demokrati och vi kan känna glädje över vår vackra svenska natur som speciellt i år kan betyda mycket, nu när vi inte kan samlas i stora mängder på grund av myndighetsdirektiv. Här nedan följer en en liten video om firandet av nationaldagen i Stockholm 2018.
HK önskar alla en skön 6 juni
