Vår grundlag sätter ramarna för Sveriges coronastrategi – ny pandemilag på gång

6
1783
Stefan Löven
Stefan Löven talar till folket

Från den 24 november ska vi endast få träffas åtta personer i grupp. Vår svenska grundlag har hittills styrt över Sveriges Covid-19-politik och är förklaringen till Sveriges annorlunda hantering av situationen jämfört med andra länder. Grundlagen med sin yttrande- och mötesfrihet har hittills stått på medborgarnas sida, men nu är en ny pandemilag på gång. Har vi anledning att oroa oss, tänka till och reagera?

TEXT: KERSTI WISTRAND

Det här är en mycket ingripande åtgärd som skapar motstycke i modern tid”, sade statsminister Stefan Löfven den 16 november i samband med att han framförde regeringens nya hårda restriktioner om att vi inte får vara mer än åtta personer vid allmänna sammankomster. Fler än så får inte vara på demonstrationer eller som publik på teaterföreställningar och fotbollsmatcher. Signalen är att vi även ska avstå från gym, bio och teaterbesök. Smittspridningen måste brytas.

När det gäller arbetsplatser som skola, butiker och kollektivtrafik och lagidrott gäller fortfarande ”råd och riktlinjer”.

Dessa restriktioner träder i kraft den 24 november och ska preliminärt vara i fyra veckor.

Politiske kommentatorn Mats Knutson kommenterar: `Det här är åtgärder som saknar motstycke i modern tid´, säger Stefan Löfven.  Det stämmer eftersom det här är betydande ingrepp i det som vi brukar benämna personliga fri- och rättigheter inom demokratin. Genom att man sätter sådana här tydliga restriktioner, max åtta personer, så begränsar man den grundlagsbefästa möjligheten som finns. Skälet att man gör det så drastiskt är ju att man vill skicka en signal till resten av samhället att förhålla sig på samma sätt.

Mikael Damberg i SVT Aktuellt
SVT Aktuellt – intervju med Mikael Damberg

På frågan varför 8-personersrestriktionen inte införs genast om det nu är så allvarligt, svarar inrikesminister Mikael Damberg (SVT, Aktuellt 16 nov):

– Vi har tagit stegvisa restriktioner. I förra veckan införde vi serveringsförbud för alkohol i restaurangerna efter kl. 22.

Nu är det dags för nästa steg, men vi måste följa det lagliga förfarandet. Detta med endast åtta personer är en s.k. förordning och för att den ska kunna gälla måste man skicka in förslaget på remiss, vilket skedde idag. Sedan har remissinstanserna att tycka till fram till torsdag. Först sedan kan regeringen fatta beslut. Därför datumet 24 november.

-Varför stänger ni inte helt och hållet restauranger och gym om ni inte vill att någon ska gå dit? frågar reportern.

– Vi har inte den lagstiftningen i Sverige (mitt förtydligande: lagstöd för detta). Vi har en stark grundlag. Men vi såg i våras att när vi införde restriktioner så fick det en normgivande effekt på samhället i övrigt. Signalen är väldigt tydlig att vi ska undvika de här sammanhangen där folk samlas.

I SVT Morgonstudion 17 november svarar inrikesminister Mikael Damberg på frågan varför man landade just i siffran åtta:  ”Det är så lågt man kan gå när det gäller våra grundlagsrättigheter och vår rätt att demonstrera och gå på religiösa sammankomster. `Allmän sammankomst´ räknas som någonstans mellan 5 – 8 personer och då är 8 det lägsta man kan komma till utan att övergå till ett absolut förbud. 8 är en normerande maxgräns.”

Nyhetsrapporteringarna om pandemin är fyllda med termer:  restriktioner – ”råd och rekommendationer” – ”allmän tillställning – ”normerande effekt” – ”normerande maxgräns” – förordning – förbud – ”yttrande- och mötesfrihet” – grundlagen.

Sveriges Rikes Lag 2013 - bok
Svea Rikes Lag 2013. Foto: Wolters Kluwer Wikipedia

För att förstå vad som gäller i coronastrategin och dess påverkan på vår demokrati, behöver vi nysta i terminologin och juridiken.

Den svenska grundlagen sätter ramarna för Sveriges coronastrategi

Grundlagen har kommit till för att vara en stabil grund oavsett vilket parti som styr landet. För att ändra den krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan.

Det är grundlagen som bestämmer Sveriges coronapolitik genom att den anger handlingsutrymmet för regering, myndigheter och kommuner. Det har varit relativt tyst om detta från politikerhåll och delvis olika tolkningar har funnits.

Regeringen undvek länge att partipolitisera sin strategi i coronakrisen men i maj kom kritik från oppositionens partiledare vilket gjorde att regeringen den 30 juni tillsatte en coronakommission  i syfte att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19. [1]

Det är den svenska grundlagen som har styrt över Sveriges coronapolitik, hävdar Lars Jonung, professor i nationalekonomi, och Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap på DN debatt 1 aug 2020 [2]:

”Den förklarar varför någon allmän nedstängning inte har kommit till stånd, varför Folkhälsomyndigheten styrt coronapolitiken och varför kommuner och regioner har svarat för skilda insatser i avsaknaden av en nationell strategi”.

När Sveriges agerande ska granskas av coronakommissionen bör grundlagens roll analyseras, menar de två professorerna. [2] Denna kommission ska avgöra om regeringen följer grundlagen och om lagen måste ändras, menar de.

Tre paragrafer i regeringsformen bakom den förda pandemipolitiken [3]

Professorerna Jonung och Nergelius kan förklara varför den svenska strategin avvikit från många andra länders. Svaret finns i regeringsformen i vår grundlag. Tre paragrafer ligger bakom den förda pandemipolitiken:

  1. Den första finns i andra kapitlet som anger de grundläggande fri-och rättigheterna och slår fast att ”var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och lämna det” (Kap 2, § 8).

Full rörelsefrihet är garanterad och ett allmänt undantagstillstånd får inte införas under fredstid. En allmän nedstängning med utegångsförbud är därför oförenlig med svensk grundlag och därmed förklaringen att Sveriges coronastrategi sticker ut från andra länders.

Smittskyddslagen ger möjlighet att stänga ned lokalt (mitt tillägg: det är länsstyrelserna som avgör hur de vill ha det i respektive område.) Smittskyddslagen kan inte möjliggöra nationell ”lockdown”. Inte heller som i andra länder kräva att medborgarna ska ha ”husarrest”. Lokala nedstängningar enligt smittskyddslagen får ske, men inte nedstängning av hela landet.

  1. Den andra paragrafen handlar om statliga myndigheters självständighet (kap.12,§ 2). Till skillnad från våra grannländer är ministerstyre förbjudet. Det är den svenska regeringen som styr och instruerar men myndigheterna har en stark ställning. Varken riksdag eller regering får bestämma hur en förvaltningsmyndighet beslutar i ett visst ärende. De oberoende förvaltningsmyndigheterna styrs av generaldirektörer. Denna svenska modell är unik i världen. (Mitt tillägg: Rollfördelningen mellan statsminister Stefan Löfven och Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, bestäms alltså i regeringsformen. Detta för att undvika ministerstyre som förekommer bl.a. i våra grannländer.)

Genom grundlagen har således Folkhälsomyndigheten garanterats en stark ställning. Statsepidemiologen Anders Tegnell har här tagit över rodret och utformat den svenska coronapolitiken. Regeringen är enligt de två professorerna ovan, ”inte formellt sett bunden att följa myndigheternas politik, men av hävd har så varit fallet, vilket försvårar inhopp av regeringen som ju också saknar medicinskt kunnande.”

  1. Den tredje paragrafen i regeringsformen rör självständigheten för landets 21 regioner och 290 kommuner (Regeringsformen kap 14, §2). Dessa tar sina egna beslut och deras politiker är sedan ansvariga för dem. Därmed ger grundlagen ett decentraliserat ansvar för pandemin till skillnad från omvärlden där den nationella regeringen i allmänhet har större makt i förhållande till lokala politiska enheter. (Mitt tillägg: Det är just nu upp till varje länsstyrelse att besluta om undantagslagen om 50 personer i sittande publik eller 8-personers-restriktionen ska gälla i deras län. Idag den 23 nov har samtliga beslutat att följa åttapersoners-restriktionen. Kommunerna ansvarar för skyddsutrustning för t.ex. äldreboenden.)

Ny pandemilag är på gång – ska vara klar till sommaren

Sverige saknar lagliga medel att som andra länder stänga varuhus, införa utegångsförbud och införa undantagstillstånd. Grundlagen sätter stopp. Vi har inte likt andra länder en speciallag som ska gälla under kriser i fredstid.

Just nu pågår emellertid utformandet av en ny pandemilag på socialminister Lena Hallengrens inrådan. Den ska vara klar till nästa sommar, men i regeringskansliet försöker man påskynda förloppet.

Det tycks än så länge råda en del oklarheter om det kommande innehållet i pandemilagen när man läser olika journalisters och juristers uttalanden. Ska lagen även användas i andra krislägen såsom naturkatastrofer och terrorhot eller enbart innebära en skärpning så att man omedelbart ska kunna stänga kollektivtrafiken i ett allvarligt smittoläge, eller stänga gym, köpcenter och restauranger? Ska lagen vara tillfällig eller bestående?

Så behöver vi i Sverige vara oroliga?

Så vart är vi på väg? Och hur vill vi att vårt framtida Sverige ska se ut för kommande generationer? Det finns all anledning att följa upp utvecklingen och om möjligt försöka påverka.

Klart är att pandemilagen ger möjligheter att begränsa individens frihet där begränsningarna hittills varit frivilliga eller byggt på frivilliga nedstängningar.

Men mörkar politikerna på samma sätt som när värdlandsavtalet trädde i kraft och när NATO tilläts komma in och bedriva övningar i vårt land utan att vi hade blivit informerade eller tillfrågade i någon folkomröstning?

Mörkar politikerna på samma sätt som när de skrev in medlemskapet i EU i den svenska grundlagen?  LÄNK

Professorerna Lars Jonung och Joakim Nergelius finner det märkligt att grundlagens roll varit så nedtonad i den allmänna debatten. Mer eller mindre anekdotiska förhållanden har lanserats istället, t.ex. att svenskarna är ”fredsälskande”, ”moderna” och vill vara ”oberoende”.

Flera ministrar har också slirat på tolkningen och uppvisat brister i kunskaperna om vad grundlagen säger. Stefan Löfven talade i mitten av maj om att ”resor som motsvarar en till två timmar med bil från hemorten kan genomföras under vissa förutsättningar”. I verkligheten stred hans uttalande om reseförbud mot grundlagen.

(Mitt tillägg:) Journalister och reportrar inom massmedia uppvisar också bristande kunskaper vad det gäller grundlagen. I Svt:s Agenda 15 november, där frågan om hur Sverige bör bryta ökningen av antalet coronafall, tilläts Fredrik Elgh, professor i virologi stå oemotsagd när han hävdade att Sverige endast bör tillåta 5–6 personer att samlas samt att nedstängning av publika utrymmen som pubar och restauranger bör äga rum. LÄNK Detta strider mot grundlagen och på så vis vilseleds det svenska folket stegvis in i begränsningar som vi inte önskar. Anmäl därför gärna direkt till TV respektive radio när du märker felaktigheter i inslagen!

Nedstängningen leder till en ekonomisk kris

En första förändring av lagarna som nu den tilltänkta pandemilagen kan vara första steget till ytterligare lagar som inskränker samt i slutänden en förändring i grundlagarna.

I SVT.se/nyheter 17 nov. framträdde nationalekonomen Lars Jonung återigen, nu med uttalandet ”Dödligheten minskas inte av lockdowns (nedstängningar)” – ännu ett skäl att hejda pandemilagen? LÄNK Han säger: ” Att stänga Sverige för att stoppa pandemin gör att hälsokrisen förvandlas till en ekonomisk kris. Jag ser det som en åtgärd som politiker tar till för att visa handlingskraft, inte för att stödja forskningen.”

Professorerna Lars Jonung och Joakim Nergelius vill att coronakommissionen dels undersöker om regeringen följt grundlagen, dels undersöker om grundlagen verkligen behöver förändras i ljuset av pandemin.

Behöver grundlagen verkligen förändras? Jonung och Nergelius är tveksamma. Vår grundlag ger skydd mot politiker som vill verka handlingskraftiga genom att använda sig av destruktiva åtgärder.

De menar att den frivillighet och decentralisering som den svenska grundlagen erbjuder under en pandemi har mycket som talar för sig och de vill varna för ökad maktkoncentration och förhastade lagändringar. Pandemipolitiken skulle kunna förbättras betydligt inom de ramar som grundlagen ger. Mycket av kritiken har nämligen gällt bristande samordning och oklar ansvarsfördelning mellan skilda beslutsfattare inom den offentliga sektorn.

Så visst finns oron där. En nedstängning som försvagar landets ekonomi och gör oss beroende av utanför stående makt och en lag som kan innebära ett första naggande i kanten på våra fri- och rättigheter. Det är hög tid att tänka till och reagera!

Kersti Wistrand

Tillägg och uppdatering 9 dec 2020:

Idag har ministrarna Lena Hallengren och Amanda Lind haft presskonferens om utkastet till den nya pandemilagen: ”Utkastet är ett lagförslag som idag är skrivet och framtaget för den pandemi som orsakas av coronaviruset. Utkastet kommer idag den 9 dec. gå i remiss till 100 remissinsatserna fram till 23 december. Därefter kommer regeringen att ta del av dessas synpunkter och först därefter presentera lagförslaget. Utgångspunkten är en bred förankring i Sveriges riksdag.

Tanken är att lagen ska träda i kraft 20 mars 2021 och föreslås gälla ett år. Straff och förläggande införs för dem som bryter mot lagen i form av länsstyrelsernas nedstängningar eller vite av verksamheter samt penningböter för personer som bryter mot lagen.

Regeringskansliet kommer sedan att arbeta vidare med lagöversynen på detta område. Här finns möjlighet att lyssna till presskonferensen:

https://www.youtube.com/watch?v=-wt82wrvPmw

Kersti Wistrand

Referenser till artikeln: 1) https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/07/coronakommissionens-ledamoter-utsedda/

2) https://www.dn.se/nyheter/sverige/coronakommissionen-far-kritik-medicinsk-expertis-saknas/

3) Not 3: Termen “pandemipolitik” är direktcitat från referatet av de båda professorernas debattinlägg. De använder ordet pandemi istället för corona.

Tagged:

6 COMMENTS

  1. Tack Kersti för dina upplysningar om vad som gäller rent lagligt, i samband med svenska möjligheter till restriktioner i samband med en pandemi. Jag hörde tidigt i våras ett radioprogram där en jag tror statsjurist, påtalade att Sverige inte har lagrum för att bestämma över folks möjligheter och fria vilja att röra sig i vårt samhälle. Därav har såväl politiker som folkhälsomyndighet, enbart kommit med restriktioner, som inte är lagbundna. Sverige får inte kommendera oss till laglydnad att göra på ett visst sätt i pandemitider, eftersom lagen inte finns. Tillfällig pandemilag….ja som i våras fick användas på våra äldreboenden. Om det blir någon sådan igen har jag svårt att tro. Därav Löfvens tal till nationen. Tack för din klargörande artikel Kersti! Pax Bonum Hjördis

  2. Tack för upplysning!

    Vi är en grupp av medborgare som har följt utspelandet av globala Coronakrisen noggrant.
    Vi påstår inte att vi “vet bäst” vad som behöver göras åt den. Men vi grundar vår uppfattning, att det går fel i nuvarande/blivande strategin, på vetenskapliga rön.

    I synnerhet du som känner dig drabbad av konsekvenser eller restriktioner som du tycker kan ifrågasättas, bör läsa detta öppna brev och överväga att skriva under det:

    https://www.skrivunder.com/kan_sveriges_coronastrategi_omprovas

  3. Mycket intressant artikel om våra grundlagar. Det finns inte många i vårt land som känner till dom. Varför kan inte Humanism & Kunskap göra sig hörda genom att skriva ett meddelande till våra TV-kanaler “Uppdrag granskning ” eller “Agenda”. Dessa program brukar människorna lyssna och titta på, och då får nog gemene man upp både öronen och ögonen för vad som kanske kommer att hända med grundlagarna.

  4. Hej Lil,
    Du är väl medlem i HK? Skulle vara jättefint och tacksamt om du kunde ta på dig att kontakta “Uppdrag Granskning” och “Agenda”! Börje och jag arbetar för fullt med att göra research och att skriva och du behövs i detta arbete som du nämnt ovan!
    Mvh, Kersti

  5. Förstod nog Kersti att du skulle svara mig som du gjort. Så svarade jag också om någon påpekade en förändring i de grupper som jag tillhörde i ungdomen. Tackar nej, till ditt förslag, eftersom det finns bättre förmågor i H&K med större inflytande än vad jag har. Därtill är jag nu 88 år och har en hel del egenarbete( redigering av noveller o dikter) som jag vill prioritera. Tack ändå och hoppas att föreningen finner någon som kan ta tag i frågan om grundlagarna och deras eventuella ändring.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.