Per Olov Enquist, en av våra mest kända författare insomnade den 25 april 2020 efter en längre tids sjukdom och i en ålder av 85 år. Han har varit verksam som författare i närmare sextio år.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Per Olov Enquist (1934 – 2020), en av Sveriges störste författare, har gått ur tiden i en ålder av 85 år och efter en fyra år lång sjukdomstid efter en stroke som tvingade honom att lägga ned pennan.
Författarskapet sträcker sig nästan sextio år tillbaka i tiden och alla hans alster har givits ut av Norstedts förlag på Riddarholmen. Förutom romaner har det blivit essäer, krönikor, filmmanus och dramatik. Han har också varit programledare i radio och TV samt regisserat.
P.O. Enquist växte upp i byn Hjoggböle i Västerbotten och var den siste av tre stora författare bördiga från samma landskap. De två andra var Sara Lidman och Torgny Lindgren.
Fadern, som var skogsarbetare dog innan P.O. fyllt ett år och den lille pojken växte därför upp hos en ensamstående mor, som var folkskollärarinna i byn. Ett stenkast från deras hus låg Evangeliska Fosterlandsstiftelsens bönehuset, där hans mor var engagerad. P.O. fostrades in i en strängt religiös miljö som kom att sätta sina spår i hans skrivande där de stora och eviga frågorna då och då dök upp. Modern gav honom tidigt självförtroende i hans skrivande genom att uppmuntra honom: ”Du skriver bättre än alla mina elever!”
Uppväxten i den norrländska byn återkommer ofta i hans författarskap: en plats för strävan, skuld och skam. Om sin barndom skriver han: ”Är man född djupt inne i en skog är träd och mark trygghet. Jag hade inga lekkamrater men en stor skog helt för mig själv. Det skapade min starka och obrottsliga karaktär. Jag var inte ensam. Jag hade tallarna.” Han hade också idrotten i blodet och hoppade som bäst 1,97 m i höjdhopp! Det västerbottniska tungsinnet vilar dock ofta i bakgrunden och böckerna skrevs understundom på västerbottnisk dialekt. Tungsinnet slog ibland över i alkoholproblem.
P.O. Enquist debuterade 1961 med Kristallögat. Genombrottet kom dock tre år senare med ”Magnetisörens femte vinter”, som även filmatiserats. Den stora succén kom 1968 med dokumentärromanen ”Legionärerna” om den s.k. baltutlämningen, då Sverige ställdes inför ett stort politiskt – moraliskt dilemma På Adolf Fredriks kyrkogård, där Olof Palmes grav finns, kan man än idag se minnesplatsen för de ester som hellre begick självmord än lät sig utlämnas. Enquist kom genom just denna bok att inleda en period av dokumentärskildringar i svensk skönlitteratur.
Andra kända böcker är ”Musikanternas uttåg”, ”Kapten Nemos bibliotek” och ”Livläkarens besök”. Dessa är några i raden av historiska händelser P.O. Enquist skrivit om. Genom hans författarskap gjordes svensk arbetar-, väckelse- , folk- och nykterhetsrörelse odödlig. Här kan du se P.O. Enquist berätta om ”Livläkarens besök” hos Malou efter tio 2015
Kersti Wistrand
