WHO – en terrorist leder världshälsan och vi fick coronahysteri

Denna artikel om den eitreanske/etiopiske terroristanklagade politikern Tedros Adhanom Ghebreyesus baseras delvis på en artikel av Abebe Gellaw [1]. Citat med kommentarer avser att klargöra vilken slags person WHO valt till sin generalsekreterare 2017. Som utrikesminister i Etiopien under diktatorn Meles Zenawi, var han aktiv i inlåsning och tortyr även av svenska medborgare men också av kidnappning av landsmän som flytt Etiopien. Den svensk-etiopiska läkaren Fikru Maru satt inlåst i Kilintofängelset i fem år, trots att han inte var dömd för något brott. SvD. Flera fångar utsattes för elchocker och brutal tortyr för att vittna falskt Fikru Maru. SvD.

TEXT OCH BEARBETNING BÖRJE PERATT

Den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea utan rättegång i snart 20 år och det är osäkert om han lever. Expressen. Under denna period har ändå Sverige skickat miljoner i bidrag till en diktatur som i praktiken är en kleptokrati, dvs svenska skattemedel har (med socialdemokartiskt stöd) gått till denna terrorismens fickor och har medverkat till förföljelser och terror mot Etiopiens befolkning. Under den period som flera brott mot svenska medborgare begicks i Etiopien ökade Sverige bidragen med ett årligt stöd på i snitt 200 miljoner kronor. Det finns bara två förklaringar till detta. Antingen bedriver etiopierna utpressning mot den svenska regeringen för att inte ta livet av svenska medborgare i etiopiernas förvar eller så är det en sällsynt form av infantilt stöd till ondskan. En av de värsta brottslingarna mot etiopiernas fri- och rättigheter, utrikesminister Tedros Adhanom Ghebreyesus, jagade med svenskt bistånd makten i WHO och han blev dess generalsekreterare.

– ”I sitt mål att vinna platsen som generalsekreterare för Världshälsoorganisationen (WHO) spelar Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus en trevlig teknokrat. Vid varje plats och tillfälle presenterar han sig som en ödmjuk, leende och omtänksam och humanitär som förlorat sömn över tillståndet i världshälsan. Men hans 12-sidiga kampanj-CV nämner aldrig hans bakgrund som gjorde det möjligt för honom att klättra på maktstegen inom den tyranniska regimen som förtryckte och övergav Etiopiens folk.

Adhanom nämnde naturligtvis inte det faktum att han ledde och verkställde övergreppen som beslutades i centralkommittémedlem i Tigray People Liberation Front. TPLF en brutal och korrupt terrorgrupp med marxistleninistisk ideologi som bär ansvaret för grova kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten i Etiopien.” (Abebe Gellaw)

The Marxist – Leninist League of Tigray (MLLT) var ett etiopiskt kommunistparti som innehöll en ledande roll i Tigrayan Peoples ’Liberation Front (TPLF) på 1980-talet. Majoriteten av TPLF-ledningen hade dubbelt medlemskap i MLLT, inklusive Meles Zenawi, premiärminister i Förbundsdemokratiska republiken Etiopien från 1995 fram till hans död 2012.

Det är intressant att man kallar dylika diktatoriska organisationer för demokratiska när det är allt annat demokratiska vare sig de anordnar val eller genomför sin politik. Att Sverige accepterar sådan bluff är märkligt.

Innan TPLF kom till makten 1991 genom en våldsamt väpnad kamp, ​​svartlistades TPLF som en terroristorganisation av U.S. Homeland Security’s Global Terrorism Database. Ledande beslutsfattare inom TPLF är ”nio-medlemmar-gruppen – verkställande kommittén”. Gänget ansvarade i slutändan för all korruption, mord, tortyr, massförvar, förvisning eller fördrivning. Adhanom (WHO:s generalsekreterare sedan 2017) är bland de tre mest framstående i gänget. Han stod mycket nära den avlidne diktatorn Meles Zenawi, som litade på honom som nära förtrolig och som befordrade Adhanom till kabinettsminister. Men den bakgrund som Adhanom skickar till utländska journalister och diplomater handlar inte om dem som mördades och torterades av TPLF eller att TPLF hävdade total makt för minoriteten av tigrier, till nackdel för resten av befolkningen.

Med hjälp av Mercury Public Affairs, ett USA-baserat lobbyingföretag som kallar sig ett ”high-stakes public strategiföretag”, förstorade han upp sina påstådda tvivelaktiga framgångar: kampen mot malaria, utrotade HIV, minskade spädbarnsdödligheten, byggde tusen och åter tusen kliniker. Men han avslöjar aldrig verkligheten bakom sina överdrivna bedrifter.

Adhanom, en gång underdånig tjänare till tyrannen, Meles Zenawi, som Adhanom kallar ”den stora ledaren”, utsågs till minister (2005-2016) och blev sedan generalsekreterare i WHO 2017. Under perioden som minister i Etiopien medverkade han till att de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson fängslades under brutala former. Deras skuld var att ta reda på varför den svensketiopiska journalisten Dawit Izaak satt fängslad utan rättegång i ett av Etiopiens hårdaste fängelser.

Adhanom hade avancerat som ledamot i TPLF till dess centrala och verkställande kommittéer där medlemskap huvudsakligen är baserat på etniskt ursprung. Han är skyldig till att ha beordrat otaliga mord, tortyr, massfördrivning, fångläger, och våldsamma övergrepp. Hans förmåga att införa splittrings- och härskarsystem har etablerat en diskriminerande politisk och ekonomisk struktur som har gjort det möjligt att dominera och underkasta majoriteten. Med tanke på hans trångsynta och etnocentriska bakgrund är hans strävan att leda WHO enastående motsägelsefullt. Låt oss titta närmare på ett fall som i all sin vidrighet visar hur Adhanom agerar.

Andargachew Tsege var högst upp på listan över dissidenter vars huvuden Adhanom ville ha serverade på ett fat. Adhanoms framförde vid ett möte med jemenitiska ledare, säkerhets- och diplomatiska tjänstemän att Tsege skulle återbördas till Etiopien där ett dödsstraff väntade honom. (Jag påminner om att Adhanom leder Världshälsoorganisationen WHO.)

De två regimerna, hade hållit minst tre möten på hög nivå tidigare. Men det som gjorde mötet 2014 ”mycket viktigt”, särskilt för en liten krets inom delegationen, var en rå agenda som Adhanom låg bakom. ”De hade vässat sina dolkar med en plan för en politiskt motiverad vendetta mot etiopiska flyktingar i Jemen.”

Planen var att Jemenitisk säkerhetstjänst förutom Tsege skulle fånga in dissidenter som flydde till Jemen för att söka asyl, och istället kidnappa dem och återföra dem till Etiopien, detta enligt två före detta jemenitiska säkerhetsagenter.

Som chef för kidnappningsdelegationen ledde Tedros Adhanom förhandlingarna med den före detta jemenitiska utrikesministern Abubeker Al Qirbi och säkerhetsansvariga inklusive general Abdou Hussein al-Tarb. Innan Adhanom flög tillbaka åkte han till presidentpalatset för att diskutera frågan med president Abdrabbuh Mansour Hadi. Den 15 maj tweetade Adhanom,

”Vi avslutade just #Jemen #Etiopiens gemensamma ministermöte i # Senea’a [sic]. Tecknade 9 avtal.” (Tweet: Adhanom)

En av källorna som avslöjat kidnappningsplanen är före detta säkerhetsansvarig Ayalew Meshesha, och han säger att Adhanom inte bara var involverad i Tseges kidnappning utan också spelade en aktiv roll i arresteringarna och tvångsöverlämnanden av över 760 dissidenter som flytt till Jemen.

”De flesta av de som fångades in och överlämnades var från Oromostammen och etiopiska somalier som misstänktes tillhöra politiska motståndare som OLF- och ONLF-sympatisörer,” sa Meshesha, som sedan flydde till USA.

”Tedros Adhanom (ordförande i WHO) spelade den viktigaste rollen i kidnappningen av Andargachew Tsege. Han var den som övertygade jemeniterna om att medverka i den olagliga kidnappningen och överlämnandet. Han banade vägen och lade grunden för hela operationen,” sa en av källorna på villkor av att få vara anonym.

”Det var en extremt olaglig kidnappning och tvångsförflyttningen strider mot alla nationella och internationella rättsliga normer.”

Ett sexmannateam sammansatt av TPLF:s säkerhetschef Getachew Assefa anlände med en chartrat plan med en stor mängd dollar till jemenitiska säkerhetsmyndigheter, enligt en pålitlig källa. PG7-källor (oppositionellt parti startat av Tsege) uppskattar att cirka nio miljoner dollar betalades för att göra utlämningen till en snabb och problemfri kidnappning.

Samma dag som Tsege kidnappades överlämnade underrättelsekällor information till PG7-ledningen om att Tsege hölls fast i Jemen. Han hade setts fängslad och i förvar av jemenitiska agenter på Sana’a International Airport. Han hade setts argumenterande och hävdande sin rätt att möta officerare från brittiska konsulatet. Hans begäran avslogs och han fördes till en okänd plats – fortfarande i handbojor och i fängslat förvar.

En räddningsinsats startade omedelbart – men brittiska och PG7-ansträngningar var chanslösa. De jemenitiska tjänstemännen förnekade först all inblandning. Sedan började de försäkra brittiska representanter om att Tsege var säker i deras förvar. ”Han kommer inte att lämnas över till Etiopien. Han kommer att sättas fri,” försäkrade de.

I verkligheten visade det sig att Jemen redan hade överlämnat honom till TPLF:s säkerhets- och underrättelsetjänstemän trots att han stod inför dödsstraff. Det chartrade planet hade redan återvänt till Etiopien påföljande dag.

Kidnappningen av Tsege var en uppgjord och avslutad affär. Den hade förhandlats fram fem veckor tidigare av Adhanom och Jemenitiska tjänstemän. Det fanns ingen tid kvar och ingen möjlighet att förändra utgången eller att vända situationen. Inom 48 timmar avslutades kidnappningsuppdraget.

Tsege hade spelat en aktiv roll under studentrörelsen på 1970-talet och var välkänd som förkämpe för allas lika rätt och värde. Efter att ha överlevt kampen för demokrati, sökte han asyl i Storbritannien 1979. År 1991 ledde omfattande krav på demokrati till förändringar och han bjöds in till Etiopien och gick med i den nya övergångsregeringen placerad i Addis Abeba. När TPLF bröt sina löften om en demokratisk förändring och införde en brutal minoritetsregim som tog till våldsamma övergrepp, lämnade han övergångsregeringen och började kämpa för en verklig demokratisk övergång. Under valet 2005 hade Tsege fått förnyat hopp om ännu en förändring som skulle kunna leda till ökad rättvisa och frihet för alla.

Tyvärr blev det hoppet krossat när TPLF riggade valet för att vända sina spektakulära nederlag och satte in brutala styrkor för att krossa den länge hållna drömmen om att etiopier skulle kunna skapa sitt eget öde. I sin bok ”En befriare som inte är medveten om frihet”, som han publicerade 1997, förkastade han TPLF: s splittrings- och härskarpolitik och försökte visa upp farorna med dess fascistiska och stalinistiska ideologi. Han hade varnat för att TPLF, beväpnad med dess etnofascistiska [etnologisk rasism] ideologi, utgjorde en fara för Etiopien som nation och dess medborgare.

TPLF anklagade istället Tsege för att vara en terrorist. Två gånger, den 22 december 2009 och den 7 november 2013, dömde TPLF: s Kangaroo-domstolar, som är ökända för att vara rättviserötans vapen, honom till döden.

Några dagar efter hans kidnappning blev han skamfullt paraderad på nationell Etiopisk TV.

I en ironisk vridning dök Adhanom upp i juli 2015 och sa till nationen att Tseges kidnappning var motiverad. I motsats till rapporterna hävdade Adhanom att samvetsfången behandlades väl och fick en bärbar dator för att skriva en bok, påståenden som visade sig vara lögner.

Adhanom är beskylld för att ha begått folkmord på det etiopiska folket.

”Adhanom gråter bara sina krokodiltårar när han skrävlar om sin ”oro” för världshälsan.” … ”Genom att spendera miljoner dollar som stulits från hungrande etiopier, vilseleder han världen med söta samtal och marscherar till Genève för att leda WHO, som inte tycks veta att det är en antidemokrat som strävar efter bli dess generaldirektör. ”

.. Eller så är det en sådan tyrann WHO vill ha och behöver för att genomföra sin politik.

Obang Metho, verkställande direktör för solidaritetsrörelsen för ett nytt Etiopien, säger att etiopierna borde ha firat Adhanoms kandidatur om man ansåg honom värdig.

– ”Men han är inte vår kandidat. Han är en av de korrupta TPLF-brottslingarna vars händer är dränkta av blod från otaliga etiopier. Om WHO ignorerar denna verklighet, kommer de bara att avslöja sitt eget hyckleri och brist på empati i frågor som är viktiga för vanliga människor som blivit utsatta av brottslingar som Adhanom.”

Adhanom, en välkänd kränkare av mänskliga rättigheter, han har lyxen av att resa runt om i världen och be regeringar att rösta in honom som generaldirektör för WHO. Samtidigt som de män och kvinnor som han och hans TPLF-grupp håller fångar i tortyrkamrar. Plågade och torterade, är de i djupaste smärta och förtvivlan. Det är anledningen till att etiopier runt om i världen protesterar mot Tedros Adhanom, men WHO bryr sig knappast om detta.

I en växande twitterkampanj uttryckte etiopiska aktivister sin protest: ”Mördare kan inte vara helare!” Hittills undviker WHO: s tjänstemän svåra frågor på detta. De är uppenbarligen i en besvärlig position och riskeras att ställas i dålig dager. Det är en mycket komprometterande situation för ett redan ifrågasatt och hårt kritiserat WHO. (Obang Metho)

WHO har en rad skandaler bakom sig som rör korruption. Under svininfluensakampanjen 2009 kom det fram att deras rådgivare var konsulter från läkemedelsföretaget Glaxo Smith & Klein (GSK) som avslöjats och bestraffats i omgångar för korrupta insatser bland annat i Kina. Det ledde till att WHO förlorade bidrag och höll på att gå omkull. Men WHO är en alldeles för viktig institution för att gå förlorad. För vem kan man då undra? Taktiken att göra sig oersättlig ingår i maktens agenda. Under Ahandom genomför WHO våren 2020 en charmoffensiv med underhållning av artister i världsklass och en liten barnbok för att på många språk och över hela världen göra PR för WHO.

Reflektion

Tedros Adhanoms föregångare på platsen som WHOs ordförande var Dr Margaret Chan, från Kinesiska Folkrepubliken, hon satt två sejourer mellan 2006-2017. Hon var således med om Svininfluensaskandalen 2009 då WHO avslöjades för omfattande korruption. Dr Margaret Chan lyckades så småningom återupprätta WHO och hade sannolikt en del att säga till om rörande tillsättning av efterträdare i WHO. Så man kan se Tedros Adhanom som en fortsättning på Kinas (och därmed den totalitära diktaturens) maktställning i WHO vilket också kan förklara Trumps kritik av WHO. Styrkan i WHOs mediekampanjer där Coronaviruset använts för att stärka greppet om jordens länder och befolkning påminner något om hur Tedros Adhanom i Etiopien lade upp strategier och riktlinjer för polisstat och diktatur. Detta virus är jämfört med årliga säsonginfluensor det lindrigaste under de senaste 6 åren ändå har WHO lyckats skrämma upp befolkningen till näst intill panik och förmått stater att införa karantän och isolering som i praktiken är ett grundskott i världens ekonomier, mänskliga rättigheter och demokratier. Utifrån hälsosynpunkt är det destruktiva med denna karantän att det förhindrar den flockimmunitet vi bygger upp genom att umgås. Denna karantän sänker istället immuniteten och utsätter oss för värre smittorisker. Nästa steg i strategin är logiskt sett tvångsvaccination. I sin förlängning ett utvecklat kontrollsamhälle och polisstat.

Tedros Adhanom lärde sig hur man styr med rädslan som vapen nu har hela världen fått känna på det.

Börje Peratt

Källor

1) Originalartikel Ethiopia: Tedros Adhanom played a key role in kidnapping of prominent dissident

2) The Tigrayan People’s Liberation Front (TPLF) is a political party in Tigray, Ethiopia that has been listed as a perpetrator in the Global Terrorism Database, based on ten incidents occurring between 1976 and 1990 (see GTD link).
TRAC Analysis: Ideology, ”Separatist / New Regime Nationalist / Ethnic Nationalist” href=”https://www.trackingterrorism.org/article/separatist-new-regime-nationalist-ethnic-nationalist”>Separatist / New Regime Nationalist / Ethnic Nationalist, Left Wing Terrorist Groups (Maoist, Marxist, Communist, Socialist)
TRAC Analysis: Tactics ”Attacks on Soft Targets” href=”https://www.trackingterrorism.org/article/attacks-soft-targets”>Attacks on Soft Targets, Assassinations as a Terrorist Tactic

3) Antihumanismen har intagit WHO

4) Australien kräver utredning av WHO:s insats LÄNK

5) Kan vi lita på WHO och Folkhälsomyndigheten? LÄNK

6) https://www.globalresearch.ca/can-we-trust-who/5708576