Foto: Mohamed Hassan, Pixabay.com
Coronainfluensans följder för vården kan inte nog poängteras. En hel del planerade operationer skjuts nu på framtiden. Intensivvårdsplatserna är starkt begränsade. Personalen riskerar att slås ut på grund av överbelastning om inte samhällsmedborgarna tar sitt ansvar på individuell nivå.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Masshysterin i samhället, mycket uppblåst av media, är till skada genom den oro och de samhällskonsekvenser den skapar. Nyhetsflödet om coronan är igång så gott som dygnet runt och antal insjuknade och döda rapporteras med allvarliga speakerröster och blir till slut lätt en slags makaber underhållning.
Det underliga är att reportrarna fortfarande tycker att det är så märkligt att t.ex. Italien med sina drygt 59 miljoner invånare och Europas äldsta befolkning den 18 mars hittills hade 31.713 smittade, 2978 döda och 4025 friskförklarade. Iran med en befolkning på 83,1 miljoner invånare uppges ha 17 361 insjuknade och 245 döda efter en månad. (källa: SvT Morgonstudion 19 mars) Motåtgärderna är i Italien stora men siffrorna är ändå tämligen ringa med tanke på folkmängden och nu visar samfälld medicinsk statistik på att det i allmänhet är de äldre med underliggande sjukdomar som avlider. Man kan undra om den fortsatt intensiva bevakningen står i proportion till influensans påstådda farlighet eller ej. Och vilka andra viktiga skeenden i världen försummas därmed i nyhetsbevakningen?
Tids nog sitter vi där med ett facit i handen men inte ännu. Vi ser dock vartåt statistiken pekar. Ingen kunde på förhand känna till coronavirusets egenskaper och effekter på individer och samhälle, men ett är säkert: vår duktiga vårdpersonal som kämpar dag och natt måste skyddas både från smitta och utarbetning. Här några påminnande siffror från Stockholmsområdet:
8 mars: 20 anställda vid St Görans sjukhus satta i karantän. 8 mars: coronasmittad till Danderyds sjukhus -15 tagna ur tjänst. 10 mars: 70 medarbetare på SÖS var i kontakt med smittad patient som kommit in på akuten.
Intressant vore att veta hur många av dessa sjukvårdare som verkligen blivit smittade? Och hur pass allvarligt?
Coronainfluensan har pågått på olika håll i världen under cirka tre månader. Viruset och dess egenskaper och verkan framträder nu mer och mer från att från början ha varit okända. Medicinsk statistik börjar nu offentliggöras för allmänheten. Den visar att barn ofta klarar sig helt från smittan. Ungdomar utan underliggande sjukdomar får i allmänhet en lindrig form som går över på några dagar, ibland att likna vid en vanlig förkylning. Vuxna under pensionsåldern verkar mestadels få symtom på sin höjd liknande den vanliga säsongsinfluensan, medan problemen med sjukhuskrävande vård tycks stiga brant för de äldre befolkningsgrupperna med underliggande sjukdomar, något som inte borde förvåna med den erfarenhet vi har av tidigare influensor.
Varför inte på en gång genast ha bett oss gamlingar att isolera oss, kan man undra? Man har ju statistik över de tidigare säsongsinfluensornas framfart, där ca 50 % av alla över 65 år vaccinerat sig. Nu när vaccinationer inte finns att tillgå borde väl Folkhälsomyndigheten långt tidigare insett att denna åldersgrupp skulle vara den mest vårdnadskrävande och samtidigt den lättaste att få att stanna i hemmen? Men nu är det som det är.
Samhällsåtgärderna är lika mycket till för att skydda vårdpersonalen – minst lika mycket som för att skydda de allvarligt insjuknade i coronainfluensan, något som man bara för någon vecka sedan inte talade lika mycket om. Slås sjukvårdspersonal ut drabbas även alla andra som behöver resurskrävande vård för sina sjukdomar.
Storbritanniens och Sveriges situation och åtgärdsprogram liknar varandra. Virusforskaren professor Cecilia Söderberg-Nauclér framträdde i TV 4:s Nyhetsmorgon den 18 mars, LÄNK Hon var en av dem som tidigt varnade Folkhälsomyndigheten för att göra för lite då det gällde den äldre åldersgruppen och redogjorde för forskning och statistik byggande på iakttagelser av 245 brittiska forskare och läkare och som presenterats av Imperial College, London den 16 mars LÄNK:
Tabell publicerad av Imperial College, London, 16 mars, i översättning av C. Söderberg-Nauclér. LÄNK
Rapporten uppger att fram till 16 mars har 164 837 fall med coronasmittning, varav 6 470 dött, inrapporterats från 146 länder. Detta ger en dödlighet på 3,9 %, dvs nästan fyra personer av hundra. (En siffra som dock är alldeles för hög då många mycket lätt smittade bildar ett mycket stort mörkertal.)
Jag har här nedan försökt översätta tabellens budskap till mer förståelig kunskap:
Åldersgruppen 60 -69 år: av 100 coronasmittade kräver 16 -17 personer sjukhusvård. Av dessa behöver drygt 4 intensivvård och 0,6 av dessa dör.
Åldersgruppen 70 – 79 år: av 100 coronasmittade kräver drygt 24 personer sjukhusvård. Av dessa kräver sedan 10 – 11 personer intensivvård och 0, 8 av dessa dör.
Åldersgruppen 80+ : Av 100 coronasmittade behöver drygt 27 personer sjukhusvård. Av dessa kräver sedan drygt 19 personer intensivvård och 1, 8 av dessa dör.
Sjukhusvården kräver i genomsnitt åtta dygn och med intensivvård blir det 16 dygn, vilket gör att man kan förstå den stora belastningen på vården.
Så här säger Cecilia Söderberg-Nauclér den 18 mars:
– Det är viktigt att tala om för svenska folket att det här är en mild infektion men det som är kruxet i det hela är att ökningen av svåra fall ökar med åldrarna. 27 % av 80-åringarna som insjuknar kräver sjukhusvård. Det mest oroande är att kurvan för dem som behöver intensivvård ackumulerar väldigt snabbt i den äldre befolkningsgruppen.
Läkare, professorer och internationella forskare sa samma sak för en vecka sedan:`Sjukvårdssystemet klarar inte den här belastningen med den strategi som Sverige och England har´. Vad kan vi göra åt det hela i samhället? Jag tror att det är detta som måste inplanteras i allas huvuden: ”Vi måste hjälpas åt att platta ut kurvan”. Det finns många åtgärder. En viktig sådan är att isolera den äldre befolkningsgruppen över 70 år, runt 1,5 miljoner personer, i hemmen. Jag försökte redan för en vecka sedan få Folkhälsomyndigheten att lyssna på detta och nu har de slutligen gjort det.
Det är svårt att sia och det är många osäkerhetsfaktorer i de här analyserna. I dagsläget vet vi ingenting med bestämdhet men med erfarenheter vad som hänt i andra länder menar jag att man ska hålla sig till försiktighetsprincipen så att vi klarar sjukhusbehovet och har tillräckligt många intensivvårdsplatser för att ta hand om dem som är sjuka. Vi måste hjälpas åt på individnivå för det här sprider sig från person till person. Detta med tanke inte minst på att sjukhusvården ska klara av det här! LÄNK:
Idag meddelas att andelen coronasmittade som kräver intensivvård blir allt fler. Smittspridningen sker i allt snabbare takt. Stockholm har cirka 90 intensivvårdsplatser, i hela landet finns 523. Andra vårdplatser frigörs nu och planerade operationer ställs istället in.
Vad jag förstår rapporteras coronakrisen mycket ur de känslor som uppstår ur vårdens synvinkel där många går på knä i alla drabbade länder. Vi äldre, speciellt med underliggande sjukdomar som hjärt- kärl-lungsjukdomar samt diabetes: låt oss stödja vår duktiga vårdpersonal genom att hörsamma och följa försiktighetsåtgärderna!
Och kom ihåg: tvätta händerna när du har varit ute med mycket tvål och vatten under minst 30 sekunder och glöm inte att gnugga nagelbanden! Håll behörigt avstånd på ett par meter när du är ute och går! För ut och gå i den vackra naturen vare sig det är skog eller park, behöver man. Vårdagjämningen är här och ljuset återvänder till oss!
Kersti Wistrand
Mer läsning: https://www.theguardian.com/world/2020/mar/16/new-data-new-policy-why-uks-coronavirus-strategy-has-changed
I Italien kräver 30% av de intagna patienterna intensivvård. https://www.imperial.ac.uk/mrc-global-infectious-disease-analysis/news–wuhan-coronavirus/
