Den 24 februari firar alla Sverigefinnar sin egen dag, som instiftades av Svenska Akademien 2011. Sverigefinnarna är Sveriges största nationella minoritetsgrupp omfattande cirka 700 000 personer.
TEXT: KERSTI WISTRAND
FOTO: Skärmpdump SVT morgonstudion
Den 24 februari har angetts som Sverigefinnarnas dag i Svenska Akademiens almanacka från och med 2011–12. Detta har skett på sverigefinskt initiativ. Denna dag 1796 föddes nämligen den finländske folklivsforskaren Carl Axel Gottlund. Denne hade under 1800-talet bl.a. samlat in så kallade fornsånger bland svedjefinnarna i Värmland. Dagen uppmärksammas och firas bland Sverigefinnar runt om i vårt land.
Den nationella minoritetsgruppen Sverigefinnar uppskattas till drygt 700 000 personer. Sverigefinne är den som har finska rötter men bor i Sverige. De flesta har påbrå i tre generationer eller mer. Begreppet ”Sverigefinne” är tämligen nytt och omfattar ett folk med två kulturer och två språk. Man har eller har haft finska som modersmål. Varje individ bestämmer själv om hen vill räkna sig som sverigefinne.
Dessutom bor några hundra tusen Sverigefinnar i Finland. De är uppvuxna i Sverige men har flyttat tillbaka till sitt ursprungsland. Man måste skilja dessa från finlandssvensken, som är en finländare som har svenska som modersmål.
66 kommuner ingår i det sverigefinska förvaltningsområdet. Man har rätt att få myndighets-information på svenska om man tillhör denna språkgrupp. I Köpings kommun ingår t.ex. ett finskt förvaltningsområde med rättigheter till finsktalande åldringsvård. Rätten till sitt finska språk är även viktig i hemspråksundervisningen i skolor över hela landet. Europarådet har f.ö. gett stor kritik till Sverige hur man har hanterat de finska språken inom skola och äldrevård.
Till Sverigefinnarna hör bl.a. flyktingar från det ryska styrets införande 1809, krigsbarn och arbetskraftsinvandrare och deras barn och barnbarn. Av de 80 000 krigsbarn som kom till Sverige stannade 7 000 för alltid. De allra flesta som kallas Sverigefinnar är barn och barnbarn till de hundratusentals finländare som kom som arbetskraftsinvandring till industrin under 1950, -60- och 70-talen då den svenska arbetskraften inte räckte till. Det fanns då gott om bostäder och de flesta hamnade i Stockholms- och Göteborgs- och Västeråstrakterna.
De första finnarna kom till Sverige för mycket länge sedan genom invandringen i norra Sverige över Torneälven och via Bottenhavet/Bottenviken, men historien är dokumenterad sedan 1100-talet då Finland införlivades i konungariket Sverige och blev en del av Sverige fram till 1809 då Sverige förlorade Finland i kriget mot Ryssland. Under hela denna period rörde vi oss mellan varandras länder.
Hertig Karl bjöd under 1500-talet in de s.k. svedjefinnarna till Värmland, Norrland, Dalarna och Bergslagen för att arbeta i skogarna och gruvorna. Än idag kallas dessa trakter finnskogar och finnmarker. Om detta har jag skrivit i en tidigare artikelserie: LÄNK
Kersti Wistrand
Källor: Minoritet.se samt SVT Play
