23 oktober, 2019

Terapeutiska skattkistan av Annmari & Hannah Dohnfors


”Terapeutiska skattkistan – personlig utveckling ur psykologiskt och andligt perspektiv” av Annmari och Hannah Dohnfors (mor och dotter) öppnar upp ett annorlunda perspektiv inom personlig utveckling genom att författarinnorna använder sig av automatisk skrift som vägledning.

TEXT OCH FOTO: KERSTI WISTRAND

Två leende eteriska älvor i blommiga klänningar på en försommaräng med spirande grönska och storvuxna lövträd i bakgrunden: jag betraktar idyllen på bokens framsida och får lite sagolika och glättiga känslor inom mig. Det är något skimrande skirt och ursprungligt, något optimistiskt och hoppfullt, något lekfullt och samtidigt mycket kvinnligt i det fotot förmedlar. Samtidigt något naturnära, självklart och tryggt. En slags kvinnlig vishet att förhålla sig till tillvaron, väl förankrad i naturen och myllan? Kommer bokens innehåll att uppfylla omslagets intryck? funderar jag då jag öppnar den och börjar läsa.

”Terapeutiska skattkistan” är en omfattande bok på 352 sidor, utgiven på förlaget Parthenon, ISBN 978-91-85044-14-6 men trots omfånget ganska billig att köpa. Första upplagan är snart slut efter ett år. Och jo, detta är definitivt en bok om självförverkligande med en text författad ur kvinnligt perspektiv: sprungen från hjärtat och skriven med känsla och omtanke.

Boken utgår från en holistisk syn på tillvaron där andlighet och transpersonella upplevelser bejakas, något som de båda författarinnorna också har personliga erfarenheter av. Båda är känsliga för energier, något som går i arv inom släkten. Modern har i drömmen haft kontakt med sin avlidne far och kan även få in budskap från andra bortgångna samt äger healingförmåga medan dottern har tillgång till automatisk skrift. Verktygen i skattkistan visar sig delvis bygga på vad författarinnorna valt att kalla ”Ä- post”, änglabudskap, erhållna genom automatisk skrift från Hannahs hand. Dessa budskap kan upplevas som både informerande och stärkande, ibland med ett stänk av ordlekar och humor. De skiljer sig stilistiskt från bokens övriga språkbruk genom sin mer högtidliga form. Dess innehåll ger ofta anledning till eftertanke.

”Terapeutiska skattekistan”  tillhör definitivt inte genren ”akademisk litteratur” som jag vanligen brukar läsa. Författarinnornas språk är lättläst och riktar sig framför allt till den ”vanliga” människan som söker svar på existentiella livsfrågor eller är intresserad av personlig utveckling eller helt enkelt bara är nyfiken på vad ”automatisk skrift från änglarna” kan ge för budskap.

En och annan manlig läsare skulle möjligen kunna tycka att boken stundtals är för privat och kvinnligt mångordig, medan kvinnor i allmänhet lättare kan identifiera sig och känna igen sig. Ett digert förord med manliga förespråkare, leg. psykologerna och terapeuterna Tomas Videgård och Greger Aronsson, inleder boken och ger därigenom stöd åt tillvarons kvinnliga sida eller anima, som Jung skulle kalla den. Det är också dessa terapeuter som uppmuntrat mor och dotter att ge ut delar av sin blogg ”Den terapeutiska skattkistan” LÄNK i bokform eftersom de följt deras arbete och även sett att Hannah har lyckats tillföra något positivt till sina klienter. Denna blogg behandlar liksom boken existentiella, terapeutiska och andliga frågeställningar.

Vilka är författarinnorna?

Annmari Dohnfors, livserfaren beteendevetare, har under tio år samarbetat med läkaren Göran Grip i workshopar i Grekland: ”Släpp taget och finn livsinspiration”. Dottern Hannah är sjukgymnast med akademisk utbildning i psykosomatik och steg I – utbildning i psykoterapi. Hon arbetar med personlig utveckling, stödsamtal och coaching individuellt och i grupp. Från början gav Hannah traditionell terapi under handledning, men började så småningom komplettera med samtal utifrån ”änglainsikter”, vilket hon anser ha skyndat på klienternas utvecklingsprocesser. Hannah är även duktig att teckna och har gjort många färgglada och underfundiga illustrationer i boken.

Idag arbetar mor och dotter med samtal med enskilda och grupp samt med seminarier på existentiella teman som ”Livet och döden”, ”Oro, ångest och harmoni”, ”Skattjakten att finna sig själv” m.m.

”Ä-post” innebär att Hannah kan sätta sig ned med penna och papper och i ett lätt förändrat medvetandetillstånd ställa en fråga till ”universum” och snabbt få ett nedskrivet svar i form av existentiella eller terapeutiska tankar och råd, både generella och personliga, till hjälp att förstå sig själv eller andra. Pennan förs fram över pappret av Hannahs hand och en text uppstår oberoende av Hannahs medvetna inflytande. Hon är noga med att betona att det handlar om guidning på livets väg, inte frågan om att förutspå framtiden. Vad automatisk skrift mer innebär och hur den utvecklats för just Hannah Dohnfors kan du läsa om i intervjun med henne. LÄNK

Vilka är då änglarna? När Hannah frågat vem som för pennan har hon fått detta svar med automatisk skrift:

  • -Många är vi som för pennan, ett starkt kollektiv som arbetar tillsammans för att ge råd och hjälp till er på jorden. Vi är en samling, utvald av en skara. Vi leder er rätt och vi stödjer er på er väg. Alltid är vi med er alla. Det är endast så att ni inte alltid känner vår närvaro.      — Vi hör er ropa på hjälp och besvarar era rop. Men ibland är att hjälpa er att undvika sorger, besvär och förluster inte att hjälpa, ty de är placerade på er livsväg. Era svåra stunder leder framåt och vi tar aldrig ifrån er dem, för då hade vi hindrat er utveckling som själar och vi hade inte hjälpt er. – – – Låt livet ha sin gång och vi leder er rätt.

Överhuvudtaget är både Annmari och Hannah ödmjuka och noga med att inte göra någon sensation av sina förmågor. De menar att budskapen inte är till för att bevisa någonting, endast för att ge nya infallsvinklar och vägleda under samtal, ett kompletterande redskap helt enkelt. De gör heller ingen stor sak om detta med änglarna. För dem är det naturligt och en del av deras vardag. Det är fritt fram för var och en att tänka vad man vill: antingen kommer råden från en tillvaro där änglarna existerar och bryr sig om oss människor och vår utveckling eller får man tro att änglabudskapen kommer från Hannahs egen övermedvetna och rika källa på transpersonell nivå.

Hur är boken upplagd?

Många av den moderna människans problem av idag bottnar enligt författarnas åsikt i förlusten av hennes kontakt med sin själsliga/andliga sida. Hon rusar fram i en stressad omvärld, där hon blundar för eller förnekar en viktig del av sig själv inklusive döden vilket kan förorsaka ångest och än mer stress. Med sina erfarenheter av egen medialitet inklusive budskapen från änglarna och av att ha bistått döende i deras dödsprocesser tillför de båda författarinnorna andliga aspekter i personlighetsutvecklingen.

Annmari och Hanna väljer ut ett ämnesområde och låter änglarna skriva om det. Efter det skriver de i anslutning till ämnet själva ned personliga upplevelser och minnen, både egna och andras, ofta berättelser om släktingar och vänner samt om nedärvd medialitet och små vardagliga paranormala skeenden. När allt detta är på pränt presenterar de ibland som ett tredje steg material från facklitteraturen, där t.ex. författare, psykologer och läkare får komma till tals.

Bokens innehåll

”Terapeutiska skattkistan” är indelad i sju kapitel. I det första som benämns ”Jakten på den gömda skatten – dig själv” behandlas frågor som ”Vem är jag”, ”Vad är vårt innersta väsen?”, ”Anpassning eller kompromiss?”, ”Stolt eller uppblåst?”. Vidare ges synpunkter bl.a. om själar som föds till jorden, reinkarnation, självkänsla och självförtroende, att stå upp för sig själv. I kapitel två, ”Känslornas galleri” behandlas olika känsloyttringar, bl.a. glädje, tacksamhet, ångest, skuld, dömande, ältande. Sorgen har fått ett eget kapitel (tre), där bl.a. en mor gripande berättar om sin sons död i en trafikolycka och som senare efter sin död, enligt hennes upplevelse, lämnar tecken till henne. Åtta år senare ser hon tillbaka och berättar om sin sorgebearbetning och vidare utveckling som människa.

Kapitel fyra ”Viskningar och rop från kropp, själ och universum” tar upp frågan om att finna sin livsuppgift genom livserfarenheter inklusive sjukdomar. Intuition och drömmar, vägledning och skydd från andra sidan gås igenom. I kapitel fem behandlas kärleken ur olika aspekter, medan det följande kapitlet ägnas åt döden ur olika aspekter, bl.a. självmord. Slutkapitlet ”Livets skatter” tar upp vägen till mänsklig mognad genom att våga se verkligheten som den är, acceptans, förlåtelse, att börja om, tillit, att ändra framtiden och ta lyckan i handen.

Annmari och Hannah har alltså själva stor erfarenhet av döendet, har suttit vid flera dödsbäddar och har haft kontakt med avlidna och har därför verktyg för både dödsångest och sorgearbete i sin skattkista. De beskriver med stor kärlek och empati sin närvaro vid två släktingars dödsprocesser och har varit delaktiga i deras vad de kallar ”andra chans”, dvs möjlighet till den döendes försoning med delar av sitt liv och därmed läkande känslor. De tre kapitlen om kärleken, döden och sorgen är särskilt givande att läsa.

Mina reflektioner

Här om veckan ägde ett samtal rum mellan idéhistorikern Suzanne Gieser och fysikern Gustaf Ullman. Ämnet var den mer än två decennier långvariga brevväxlingen mellan den tidige kvantfysikern Wolfgang Pauli och psykiatern C.G. Jung genom vilken Pauli lärt sig drömanalys. Åhörarna fick lyssna till hur dessa två giganter och pionjärer inspirerat varandra att utveckla ett nytt paradigm där materien och anden är två sidor av samma mynt. Den satta rubriken löd ”Hierogamos (det heliga bröllopet) – andlighet och vetenskaplighet i förening?” LÄNK C.G. Jung införde en gång i tiden begrepp som ”det kollektiva omedvetna”, ”individuationsprocess” och ”transpersonell”. Annmari och Hannah Dohnfors får förståelse och stöd av psykologer och terapeuter som är öppna för denna gren av psykologin, den transpersonella psykologin.

Kersti Wistrand

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.