14 oktober, 2019

Våra medicinalväxter: 5. Luddunört

En art av småblommig dunört. Foto: Hectonichus. Wikipedia

Teavkok av Luddunörten, Epilobium parviflorum, anses verka mot lättare prostatabesvär samt lindra blås- och njurproblem. Den är allmänt förekommande i hela Syd- och Mellansverige och växer på fuktiga näringsrika marker. Kanske har du den som ogräs i ditt trädgårdsland. 

TEXT: KERSTI WISTRAND

Om kamomillen kan sägas vara kvinnans speciella medicinalört kan den av Maria Treben återupptäckta Luddunörten, Epilobium parviflorum, sägas vara ”mannens speciella ört” då den lindrar besvären vid prostatasjukdomar. Den används även för blås- och njurbesvär.

Dunörtssläktet (Epilopium) består av mellan 160 och 200 arter dunörter. Några dunörtsarter med läkande förmåga togs upp som medicinalväxter i den engelske 1600-talsläkaren Culpeper´s örtabok. [1] En av dem omtalas t.ex. som särdeles bra för att öppna upp lever och mjälte och producera urin; en annan art av dunörten rekommenderas att användas vid tumörer och inflammation.

En del arter av dunört har alltså använts som läkeört för länge sedan men anses ha blivit bortglömd. 1980 kom den örtkunniga österrikiskan Maria Treben (1907-91) ut med sin första bok, Hälsa ur Guds apotek [2], vilken snabbt översattes till 24 språk och såldes i 8 miljoner exemplar. Där presenterar hon luddunörten som viktig vid prostata-, njur- och blåsbesvär.

En apotekare I München visade henne i en tjock apotekarebok att luddunörten användes av apoteken ännu 1880, men senare ersattes av kemiska preparat och därför föll bort i litteraturen.

Maria Treben, som väl närmast kan liknas vid “en klok örtgumma”, hade själv stor erfarenhet av att likt sin mor praktiskt hjälpa och många gånger bota månniskor med olika sjukdomar. Hon samlade på sig recept och gjorde egna. Än idag sprids dessa och jag vill här presentera luddunörten som länge varit bortglömd i örtlitteraturen men som hon återupptäckte och återinförde till alla örtintresserade och som nu t.o.m. går att köpa som te i hälsokostbutiker. Män med lättare prostatabesvär som prostatit och prostataförstoring med svårigheter att urinera kan testa detta. Maria Treben säger att många som lider av sådana lättare besvär kan få sin hälsa åter. Om en operation har genomförts hjälper också teet mot sveda och värk. Samtidigt understryker hon att män med besvär måste konsultera läkare och ta emot den läkarhjälp de kan få.

Luddunört (Epilobium parviflorum) Foto: Kristian Peters. Wikipedia.

Dunörtssläktet (Epilopium) består av mellan 160 och 200 arter dunörter och många räknas som ogräs i våra trädgårdar. Långt ifrån alla i släktet kan användas som läkeörter, men Maria Treben är mest intresserad av luddunörten, Epilobium parviflorum. De med läkekraft har följande kännetecken:

  • De små blommorna sitter som spikade på avlånga smala fröskidor (ser ut som en lång pip). Därav latinska namnet Epilopium av grekiskans “epi”, på, och lobos, “frökapslar”. (Parviflorum betyder ”småblommig”).
  • Blommorna är mattröda, blekrosa eller nästan vita I färgen och har fyra kronblad.
  • Ståndarna sitter i två skilda kransar.
  • När fröskidorna öppnar sig väller frön fram som är försedda med vita bomullsliknande hårtrådar.
  • Stjälken är rund, jämn och mjukhårig. De lansettliknande mjukhåriga bladen sitter motsatta.
  • Se vidare: LÄNK

Luddunörten är utbredd i Göta- och Svealand. I Norrland finns den småblommiga bergdunörten

Det finns en art av dunörtsläktet som man absolut inte får använda och som är lätt att förväxla med travdunörten nämligen rosendunörten, som kännetecknas av sina starkt röda blommor lysande I purpurrött. Dessa är mycket större än de dunörter som går att använda. Rosendunörten har tumnagelstora blommor, cirka fem gånger större än de småblommiga dunörtsarterna, växer I stånd ofta nära vatten och blir 150 cm höga, dvs avsevärt mycket högre än duntravörten. Stjälkar och blad är köttiga och bladen är hårbevuxna på undersidan. Rosendunörten ger förgiftningar med stora kramper. Inte helle mjölkörten (rallarrosen) får insamlas i detta sammanhang.

På 1700-talsplanschen nedan ser du luddunört till höger. Är man det minsta osäker kan man köpa färdigt te. På nätet finns även fröpåsar till försäljning.

Utsnitt från plansch av J G Sturm. Wikipedia

Tillredning av te

Av de läkekraftiga småblommiga dunörtsarterna, samlar man hela växten: stjälkar, blad och blommor. Man bör bryta växten på mitten så att nya sidoskott kan bildas. Växten ska skäras i färskt tillstånd. En rågad tesked örter bryggs med ¼ liter vatten och får dra en liten stund.

Man bör endast dricka teet två gånger dagligen: en kopp på fastande mage på morgonen och den andra ½ timme före kvällsmåltiden. (En schweizisk källa på nätet uppger att tarmbesvär kan uppstå efter en tids längre användning).

Fallbeskrivningar från ”Hälsa ur Guds apotek”

Maria Treben genomlevde två världskrig. Män med prostatabesvär kunde ibland få hjälp och lindring genom de muntliga kunskaper och erfarenheter som levde i folkdjupen. Hon själv fick 1961 till sig kunskapen om luddunörten men poängterar att man idag absolut inte får spara på en läkarkonsultation. Läkare måste alltid hjälpa till i svåra fall!

Maria Treben ger sex fallbeskrivningar i sin bok ”Hälsa ur Guds apotek”:

I: När Maria Treben var nygift dog hennes medelålders svärfar i prostataförstoring, prostatahypertrofi. En äldre man visade henne och berättade då för henne om den småblommiga luddunörten och sa att om hennes svärfar druckit dess te skulle han ha klarat sig. Maria Treben var då för ung att bry sig, men hennes mor började samla in växten varje år och hjälpte många med blås- och njursjukdomar.  Besvären lättade och till och med försvann vid lättare prostatasjukdomar. Urinen som kommit droppvis kunde ibland efter en enda kopp komma igång lite bättre. En långvarig behandling kan dock behövas.

II: Maria Treben fick 1961 ett brev från en man och familjefar med kronisk inflammation av prostata. Denne hade insjuknat akut genom bad i radioaktivt vatten. Han fick blod och var i avföringen eftersom sjukhusmedicineringen gav svåra biverkningar med förstörd tarmflora och leverskada. Han fick sluta med alla medikamenter och opererades, men inflammationerna gick inte att häva. Han var nu närmare döden än livet. Maria Treben satte honom på brännässel- och blåste som starkt förbättrade honom så att han kunde börja arbeta igen. Hade han från början fått luddunörtte hade han sluppit mycket av sitt lidande, menar hon.

III: Modern berättade att hon med luddunörtte kunnat hjälpa en patient som tre gånger opererats för blåscancer. Hans läkare berättade långt senare att han botades från sjukdomen.

IV: En patient låg på sjukhus i prostata- och blåscancer. Läkaren som hade en positiv inställning till läkeörter menade att man inte längre kunde hjälpa mannen skolmedicinskt och att döden väntade. Läkaren tyckte att luddunörten kunde vara värd ett försök och Maria Treben gick förskräckt ut en kall höstdag då alla växter hade frusit, men hon fann stänglar av örten. Hon lagade te av stjälkarna och mannen drack en kopp te på morgonen och en på kvällen. Läkaren meddelade att mannens tillstånd sakta förbättrades. Detta blev början på hennes arbete med att hjälpa hundratals personer med prostata- och blåsproblem och hon har fått många tackbrev som bekräftelse.

  1. I ett tackbrev berättar en man som tillfrisknat från sina prostatabesvär att han låg med hjärtinfarkt på länssjukhuset i Coburg och att på grund av hans dåliga hjärta gick det inte att operera hans prostata och man skulle sätta in kateter. Han hörde talas om luddunörten av en bekant och testade att dricka teet tre gånger dagligen. Efter ett par dagar var han befriad från alla besvär prostatabesvär men fortsatte dricka två koppar dagligen.
  2. Även kvinnor kan få hjälp av teet. En kvinna hade fått strålskador i samband med en underlivsbehandling och med svåra smärtor som följd. Hon fick morfin för dessa. Efter fjorton dagars tekur försvann värken.

Vad säger farmakologisk forskning?

I min research och googling på nätet fann jag en faktiskt flera vetenskaplig medicinska studier över luddunörten. Här är den första från 2003 och utförd i Österrike: LÄNK

Tydligen används luddunörten även av ursprungsbefolkningen i Sydafrika. En studie var där utförd 2004 – 05 i samarbete med fyra vetenskapliga institutioner och införd i Journal of Ethnopharmacology. [3]

Dessa vetenskapliga försök visade på att ett extrakt från luddunörten verkar antibakteriellt och hämmade tillväxten av Escherichia coli, en kolibakterie som normalt finns i tarmen. Den vanligaste orsaken till prostatit är en infektion just av denna E-kolibakterie som tros orsaka 65 – 80 % av alla akuta prostatiter. Normalt behandlas åkomman med penicillin, men om bäckenbottensmärta föreligger biter inte penicillin.

Här är en annan forskningsstudie på luddunört och förstorad prostata, som visar örtens antioxiderande och antiinflammatoriska verkan (2009): Länk och den sista jag fann från 2010, vilken visar hur ett par andra småblommiga dunörter förhindrar spridning av mänskliga prostataceller: Länk

Avslutningsvis en stilla undran: Hur kunde en läkare redan på 1600-talet rekommendera behandling av ”tumör och inflammation” med en dunörtsart?

Kersti Wistrand

Referenser:
1) Culpeter´s Complete Herbal, p 388 och 390. Nytryck av upplagan från 1600-talet, Folham, London. Inhandlad under 80-talet på drottning Elizabeths homeopatiska apotek i London. (Hennes dåvarande livläkare var homeopat.)
2) Treben, Maria, Hälsa ur Guds apotek, örter, råd och erfarenheter, s 15 f.
3) Journal of Ethnopharmacology, Vol 103, Issue 1, 3 januari 2006, sid 71–75: ”Studies on antibacterial, anti-inflammatory and antioxidant activity of herbal remedies used in treatment of benign prostatic hyperplasia and prostatitis”

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.