20 juli, 2019

Våra medicinalväxter: 2. Rölleka

Rölleka är oftast vit men kan skifta i rosa nyanser Foto: Kersti Wistrand


Röllekan är sårläkande och kramplösande och var obligatorisk i de romerska soldaternas packning.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Röllekan förekommer allmänt över hela Sverige och växer på torra gräsmarker, åkerrenar och backar och kan bli upp till en halv meter hög. Blommorna är oftast vita, men kan även bli svagt rosafärgade. De har en kryddig, angenäm doft men en bitter-besk smak. Dess blad är säregna med otaliga spetsiga flikar. Röllekan åtnjuter stort anseende inom den folkliga läkekonsten överallt där den förekommer, dvs. i hela Europa samt stora delar av Asien och Nordamerika. Denna läkeört är också känd från äldsta tider.

Örtens latinska namn är Achillea millefolium, där millefolium, som gett namn åt de flikiga bladen, betyder ”tusenbladig”. Achillea kommer från den grekiska mytologins största hjälte Akilles, huvudpersonen i Homeros verk Iliaden. I en gammal grekisk legend doppade hans mor honom i floden Styx vid porten till underjorden för att göra honom odödlig. Men hon höll honom tyvärr i ena hälen som på så vis inte kom i kontakt med vattnet. Därför blev den s.k. akilleshälen hans enda sårbara punkt. Enligt en version dödades Akilles efter många hjältedåd genom en pil i hälen. Enligt en annan grekisk myt lärde den läkekunnige kentauren Cheiron den grekiske kämpen Akilles att läka sår med röllekan.

Skolplansch, Franz Eugens Köhler´s Medizinal-Plantzen 1897. Wikipedia.

Användningsområden

Dioskorides som var läkare i den romerska armén under Neros tid talar om millefolium som ”soldatört”. Han skrev att röllekan helar såväl gamla som friska sår och stoppar diarréer. Därför skulle den vara obligatorisk i soldatens personliga utrustning som ett första förband. Röllekan användes alltså tidigt för att stilla blödningar och magsjuka och kom att ha denna viktiga funktion inom folkmedicinen även i vårt land. En gammal, svensk ramsa lyder: ”Har du ont i magen, gå till Per i hagen”. ”Per i hagen” var benämningen på just rölleka. Bladen kan med fördel blandas i sallader och har en kryddig smak.

Vår svenska allmoge tillredde millefoliedroppar genom att låta blommorna ligga och dra i brännvin i ett slutet kärl under 3–4 veckor, varefter innehållet silades. En dos på 60–70 droppar gavs mot bl.a. magknip och diarré, men också för att stilla inre blödningar och få hemorrojder att försvinna. Utvärtes kom dropparna till användning vid kross- och skärsår, bulnade och svullnader. Man lade på ett omslag indränkt med millefoliedroppar. Det var en mycket bra kur. Spriten var rengörande och bakteriedödande och röllekaextraktet innehåller garvämnen som verkar blodstillande och sammandragande. Rölleka gick ofta under namnet ”sårläka” hos allmogen. På landsbygden nyttjades de krossade bladen för att läggas direkt på friska sår och öppna skador.

Röllekan ansågs också vara bra för kvinnor med oregelbunden mens samt vid rastlöshet under klimakteriet.

Astma behandlades i gamla tider bl.a. så att den sjuke inandades röken av bränt enris och brända röllekeblommor. Avkok på rölleka användes mot förkylningar. Senare kunde man konstatera att örten innehåller värdefulla eteriska oljor, bl.a. eukalypthol, som har denna gynnsamma effekt.

Idag används röllekan vanligen som te. Man använder de nyutslagna blommorna eller vintertid de torkade. Man tar sedan 1 – 2 teskedar till en kopp kokande vatten. Det hela får dra en kvart och därefter silas blommorna ifrån. 2 – 3 koppar per dag drickes, men får inte drickas under en längre period p g av sin medicinska inverkan. Eftersom det är kramplösande är det bra mot gaser och förstoppning samt mensvärk. Äldre personer i generationer före oss drack gärna en stor kopp röllekate på fastande mage och påstod sig på detta sätt bli botade från svår yrsel. Ett te på blandning av rölleka och krossad maskrosrot kunde användas vid magkatarr.

Rölleka innehåller:

  • akillein som är blodstillande och kramplösande
  • bitterämnen som hjälper matsmältningen och ökar gallflödet
  • flavonoider som är kramplösande, bl.a. på glatt muskulatur som vi har i magen och tarmarna.
  • eteriska oljor med chamazulen som är kramplösande och har antiinflammatorisk verkan
  • eukalypthol

Rölleka ska inte användas invärtes om:
– du är gravid
– du reagerar med hudutslag vilket visar att du är allergisk mot örten det är ovanligt och tas inte upp av läkemedelsverkets giftinformationscentral. Se Giftinformation

Kersti Wistrand

Källor:
1) Bergmark, Matts, Vallört och vitlök – om folkmedicinens läkeörter. Stockholm 1967, Natur och Kultur.
2) Örtagubbens 25 underbara läkeörter. Litteraturförlaget, Stockholm 1962.
3) Länk SVT-play Örtskolan

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Ing-Britt says

    Facebook: Vacker och bra vid sårvård.

  2. Lisa Lind says

    Facebook: Rölleka är en viktig ört mot mensvärk, oregelbundna blödningar. I övergångsåldern behöver kvinnor dricka Rölleka te. Ett fotbad och armbad eller ett sittbad med färska plockade röllekor. med Rölleka Som lindrar besvär, oro migrän, yrsel mm

  3. Tack Kersti för informerande och bra artikel!

  4. lisbet Gemzell says

    Intressant med rölleka. Jag ska gå ut och plocka lite rölleka och pröva att dricka det som te. Har aldrig gjort det förut.

  5. Eva Kock says

    Facebook: Röllekan ansågs förr vara en magisk växt med vilken man kunde kommunisera med andarna.
    Linjerna i I Ching har sammanställts genom att rådfråga andarna genom röllekastjälkar ca 1100 f. Kr.

  6. Camilla Andersson says

    Facebook: Fin och bra artikel. Tack för delning.

  7. Eeva Plathan says

    Facebook: Ja, den är mycket effektiv. Druckit mycket röllekaté (Salus) i min ungdom för att lindra mensvärk.

  8. Anneli Wahrén says

    Facebook: Hemoroider någon som vet, vad är det som gör att Röllekan är så bra mot detta tråkiga?

  9. Nanna Serrander says

    Facebook Dags att hälla upp rölleka-snaps imorgon (som en tinktur), står sig sedan till jul

  10. Peter Mitakidis says

    Facebook: Tror att Röllekan även är parasitovänlig

  11. Iris Gustafsson says

    Facebook: En av alla tinkturer jag gör av örter i naturen.

  12. Lilian Maria Svensk says

    Facebook: Har du ont i magen gå till per i hagen, det är rölleka i den ramsan

  13. Mayne Sundewall Hopkins says

    Om jag minns rätt så färgade jag garn med bl.. rölleka – dåförtiden. 🙂 Doftar gott gör den också..

  14. Björn Svensson says

    I dag finns det bara kemiska mediciner var tog kunskapen vägen.Pengarna styr världen i dag

    • Niki Sjölund says

      Kunskapen sitter i att dom förädlat mycket av de ämnen som återfinns i naturen och gjort det bättre.

  15. NightWind Josephine Felidae says

    Brukar dricka te på bland annat rölleka då jag har mens. Får såna kraftiga kramper å inga värktabletter fungerar fullt ut (inte ens d på recept) men rölleka te fungerar fantastiskt bra. Det var en av grejerna som min morfars mor lärde mig innan hon dog då jag var ung, hon var otroligt kunnig i läkeväxter å skogs medicin

    • Karin Jöngren says

      Jag använde också rölleka mot mensvärk! Tills jag läste i mina örtböcker om Gåsört och att den är direktverkande på livmodern. Då provade jag gåsörten och den verkar snabbare och längre tid tyckte jag så sen bytte jag. Men rölleka är mer lätthittad och det är ju viktigare att ha ok än mest effektivt. Det är så roligt att få veta att fler använder på det sätt jag klurade ut när jag fick lära mig att mensvärk är kramp i livmodern.

  16. Kersti Wistrand says

    Tack Karin Jöngren om tipset om GÅSÖRT!

    Läste i Örjan Björkgrens bok “Naturmedicin och Skolmedicin” (Grafika förlag, Simrishamn 1985) om en annan användning av gåsört. I ett av kapitlen presenteras “Doktorn som äter gåsört”. Den då internationellt välkända dr Eeva Kesler i Lund som var med vid tillkomsten av de första tablettmedicinerna mot diabetes, led av högt blodtryck och kärlkramp .Ingen konventionell medicin hjälpte henne och hon var sjukskriven en hel del sedan ett par decennier. Så upptäckte hon gåsörtsteet, drack två koppar varje dag (En tesked torkad gåsört läggs i hett vatten och får dra en halvtimme), ´
    Hippokrates hade rekommenderat gåsörten för 2 500 år sedan. Eeva Kesler blev nästan helt besvärsfri med normalt blodtryck och med flera månader fria från anfall av kärlkramp, som dock kunde komma men sällsynt. Det gick åtta månader innan första anfallet efter medicineringen kom.

  17. Lisbet Gemzell says

    Vill bara säga att jag har plockat rölleka och lagt blommorna i hett vatten och druckit. Mycket gott te! Kan varmt ekommenderas!

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.