18 juni, 2019

Mors dag – Liljekonvaljer till mor


Liljekonvaljer ingår ofta i den klassiska morsdagsbuketten som en hyllning till Mor, så därför skänker Humanism och Kunskap idag en symbolisk bukett till alla mödrar.
TEXT: KERSTI WISTRAND

FOTON: Pixabay.com

Där står den så milt vemodig och grann i den halvskuggiga skogslunden, ”Kung Liljekonvalj i dungen”, som Gustav Fröding kallade den. Ingen som går där kan undgå att lägga märke till de gröna blanka bladen och stänglarna med de vita, skira blomklockornas skönhet och väldoft som inte lämnar någon oberörd. Ett par snabbt flyende veckor, sedan är blomningen över. Kanske är det därför liljekonvaljer ibland förknippas med vemod.

När svenska folket 2008 fick rösta på Sveriges vackraste växt genom “Forskning och Framstegs” försorg, ja, då vann mycket riktigt liljekonvaljen. Men det är inte bara här hos oss som den är populär. Finland har slutit den till sitt bröst och utnämnt den till sin nationalblomma. Hos oss har Gästrikland lagt beslag på den som landskapsblomma. För övrigt finns den utbredd i stora delar av övriga Europa, Asien, speciellt i Kaukasus, och Nordamerika.

En gång i tiden då vi levde nära naturen hade varje ört och varje blomma sin berättelse. Under vikingatiden var många av dem helgade fruktbarhetsgudinnan Freja, men då kristendomen kom in i vårt land, ändrades namnen till olika mariablomster för att utplåna hedendomen. Kyrkofäderna använde ett rikt bildspråk som anknöt till naturen och tillägnades Maria. Blomspråket användes också i den katolska liturgin vilket lade grunden till en folklig tradition med mängder av blomsternamn som syftade på jungfru Marias liv, mysterier och dygder.

Den lilla blå ängsblomma som vi idag kallar jungfrulin, hette t.ex. från början ”Frejas hår” och sedan under medeltiden ”Vår frus hår”. Liljekonvaljen blev tidigt en symbol för jungfru Maria genom sin renhet och sin doft. I flera länder kallades den för ”Jungfru Marias tårar” och syftade på hennes tårar som föll till marken vid Jesu kors. På medeltida tavlor med kristna motiv kan man ibland se liljekonvaljer som där symboliserar ödmjukhet. [1]

Så kom upplysningstiden och de kristna associationerna måste utplånas. Namnet liljekonvalj nämndes för första gången i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658 och Carl von Linné skrev så här om den 1775: ”Blommar i den vackraste sommaren med början strax efter fruktträden. De levande blommornas lukt är angenäm, de torkades narkotisk. Nyspulvret av blommorna användes mot snuva och fluss.” Trots sin giftighet användes den på den tiden även vid hjärtbesvär och gikt. Långt senare använde sig författarinnan Dagmar Lange av detta gift i en roman, där en person blev mördad av att ha druckit en dryck blandad med vasvattnet från en liljekonvaljebukett. Eller var det de giftiga röda bären som användes? Jag minns inte så noga.

Också växtens latinska artnamn knyter an till mödrar och mors dag. Den tillhör arten ”majalis” som lika gärna skulle kunna vara ett kvinnonamn, men som i själva verket syftar på blomningstiden i maj. Själva ordet ”liljekonvalj” är en försvenskning av `lilium convallium´, dalarnas lilja.

Många associationer är knutna till den vackra blomman. Internationellt sett är liljekonvaljen en symbol för tur i kärlek och lycka och därför populär vid bröllop. Men även på mors dag hos oss är liljekonvaljen önskebuketten nummer ett. Låt oss därför förära våra mödrar var sin bukett, men var försiktig om du bor i Södermanlands och Stockholms län, Kronobergs län eller på Öland för där är arten hotad och är därför förbjuden att gräva upp med rötterna eller plocka till försäljning. Där är det nog bäst med en symbolisk bukett trots allt. Eller varför inte en doftande liljekonvaljeparfym i form av Chanel Nr 5, 19 eller 22?

Apropå blomklockornas doft skrev den örtkunnige Karlfeldt följande tänkvärda rader i sin essä ”Tankar och tal”:

– Det förtvivlade är att man inte kan beskriva dofter … Man går omkring dem med liknelser och trevande ord, men själva kärnan kommer man icke till. Hur ska man kunna förtydliga eller ens ana en liljekonvaljes doft för den som aldrig känt den?

Många poeter har älskat liljekonvaljen och försökt fånga dess själ, däribland Gustav Fröding:

Kung Liljekonvalj av dungen,
kung Liljekonvalj är vit som snö,
nu sörjer unga kungen
prinsessan Liljekonvaljemö.
– —
Kung Liljekonvalje han sänker
Sitt sorgsna huvud så tungt och vekt,
Och silverhjälmen blänker
I sommarskymningen blekt.”

Fröding var nostalgisk och sorgsen till sinnet när han skrev denna dikt som ingår i sviten ”Strövtåg i hembygden” i Stänk och flikar (1896). Han var på besök i sina gamla hemtrakter och sörjde de flydda barndomsminnena.


Göingeflickorna 

För att muntra upp alla mödrar på Mors dag avslutas denna artikel med Göingeflickorna som sjunger ”Liljekonvaljens avsked”. Det är en s.k. bostonvals komponerad 1904 av ockelbofödde Otto Lindwall och sägs vara Sveriges första schlager.

Kersti Wistrand

Not: [1] http://www.katoliknu.se/html/artcl_mariablom.htm

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Tack Kersti för mycket fin artikel. Jag plockade liljekonvaljer till vår mor och sedan vi fick barn till Ritva. Så jag har mina platser. Ritva fick sina redan igår då vädret idag söndag såg så hotfullt ut. Och glädjen över att få dessa en dag för tidigt var inte att ta miste på.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.