26 maj, 2018

Trevlig Valborg!


Alla läsare önskas en trevlig valborgsmässoafton och en härlig första maj!

TEXT: KERSTI WISTRAND

Valborgsmässoaftonen är här och åtminstone i södra halvan av vårt land hörs sången ljuda:

”Vintern rasat ut bland våra fjällar
drivans blommor smälta ned och dö
Himlen ler i vårens ljusa kvällar
solen kysser liv i skog och sjö
Snart är sommarn här i purpurvågor
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor
och i lunden dansa källorne
Snart är sommarn här i purpurvågor
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor
och i lunden dansa källorne

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar
ut till landet, ut till fåglarne
att jag älskar dem, till björk och lindar
sjö och berg, jag vill dem återse
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö
trastens sång i furuskogens lunder
vattenfågelns lek kring fjärd och ö
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö
trastens sång i furuskogens lunder
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.”

Redan Carl von Linné noterade i sin anteckningsbok 1749 under sin resa i Västmanland att lantmännen hade för sed att, alltifrån Hedenhös natten före Valborgsmässodagen, upptända eldar på marken ”för att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren”.

Ja, riktigt så sant var det nog inte, det där med Hedenhös. Själva namnet Valborg är en försvenskad form och kommer från det tyska helgonet och abbedissan Sankta Walpurgis som levde på 700-talet och som infördes till oss genom katolicismen. I den tyska traditionen sågs natten mot Walpurgisdagen som tidpunkten för häxsabbaten och är förklaring till varför man i Tyskland tände eldar för att driva bort ondskan. Denna sed på just denna dag tros ha spridit sig till Sverige. Men ändå måste vi erinra oss att eldar alltid tänds för att skydda boskap från rovdjur och magiska krafter.

Valborgsfirandet i Sverige skulle kanske inte blivit hågkommet om inte första maj sedan medeltiden var en mycket viktig profan dag. Då valdes nämligen nya viktiga dignitärer av köpmanna- och hantverkargillena och i byarna på landet hölls bystämmor med val av nya åldermän. Kvällen innan samlades man till fest och tände stora bål.

Under medeltiden gick pojkar och flickor runt och festade och uppvaktade bönderna i de gammaldanska landskapen Skåne, Halland och Blekinge. Först hade de använt sig av kyrkklockorna för att kalla till samling, men då detta förbjöds övergick de till att tända eldar för att påkalla uppmärksamhet. Än idag lever alkoholförtäring och Valborg samman.

I de växande storstäderna firade arbetarklassen under 1800-talets slut ofta med att ”se lite för djupt i flaskan”, ett tecken på det hårda och tuffa liv de förde under sina arbetsdagar. Superiet speglar de hårda villkor som städerna bjöd arbetarna.

Valborgsmässofirandet fick ett uppsving under efterkrigstiden när arbetar- och folkrörelseorganisationerna arrangerade valborgsmässoeldar i städernas olika bostadsområden.

Valborg eller sist april?

I Lund och Uppsala, där studenterna firar med sång och mösspåtagning, firas ”sista april” och inte Valborg. Varför kan man fråga sig. Jo, det rör sig om två olika traditioner, som infaller på en och samma dag.

Under medeltiden firade den tidens djäknar, våra dagars gymnasister, valborg genom att gå omkring i stiftsstäderna i processioner med bus och stök. Under 1800-talet dök traditionen upp igen i Lund och Uppsala, men under mer städade former. Därför firar studenterna där sista april och inte Valborg.

Idag eldar vi symboliskt för att fira vårens ankomst. Viktigt är att tänka på alla djur, inte minst igelkottar, som kan finnas inne bland grenar och kvistar. Försök därför flytta dessa en bit så att djuren hinner undan innan brasan antänds!

Humanism och kunskaps alla läsare tillönskas en Glad Valborg med följande youtubeklipp: LÄNK

Kersti Wistrand

Källa: https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Anders Micha på Facebook: Detsamma önskar jag författaren av den lärorika texten!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: