19 juli, 2018

Björken – Frejas träd

Nu i påsktid pryder björkriset våra hem, en gammal sedvänja i vårtid som förmodligen överlevt kristendomens intåg i vårt land. Björken var fruktbarhetsgudinnan Frejas heliga träd med stor betydelse och användning i många sammanhang.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Mars månad och påsktid. På mitt matbord lyser björkriset med de glada fjädervipporna och de små, ljusgröna björkbladen upp mitt kök med löfte om värme, ljus och ett nytt spirande liv. I början av maj brukar björkarna i skogsdungarna få små gröna musöron här i Mälardalen och när man sedan firar något i maj och juni brukar unga björkar vara en självklar del av dekorationerna vare sig det är studentexamen, bröllop eller midsommarfirande. Traditionen att smycka huset med björkkvistar går tillbaka till åtminstone vikingatiden. Den resta maj- eller midsommarstången var en symbol för fruktbarhet och att björkkvistarna skulle dominera var en självklarhet. Seden går tillbaka till 1600-talet, importerad via Tyskland. (1)


Freja i skogen. Målning av Carl Emil Doepler (1824–1905) Wikipedia.

Dessa graciösa träd med sina vita stammar och i vinden dansande lövade grenar och kvistar för tankarna till det kvinnliga och oskuldsfulla. Så var också björken helgad modergudinnan Frigg och fruktbarhetsgudinnan Freja i forna tider. Och björken förknippas sannerligen med romantik och hjärteglädje. Romantiska par ristade ofta förr ett hjärta med sina initialer på björkens näver för att lova varandra evig trohet inför kärleksgudinnan.

Björken hade en speciell runa, ”bjarka” eller ”bekana” i runalfabetet, som representerar kvinnlig fruktbarhet. Den såg ut som ett kantigt B och stod för födelse och förnyelse, en början och en ny tillväxt, en kärleksaffär eller en födelse, men även mental och psykologisk tillväxt och utveckling.

När sedan ett bröllop stundade förekom ofta björkdragning eller kryckeståt. (2) När bröllopet lysts samlades släktens ungdomar eller män för att fälla den största björk de kunde hitta. Den placerades sedan på förstutrappan till brudens hem. Dagen efter hjälptes alla åt att hugga ved eller tillverka bruksföremål av timret samtidigt som lysningen firades i dagarna tre. Björkens ved är hårt och segt och kanske fick brudparet en möbel eller ett kvastskaft eller björkkvast, en räfsa, hjul eller ekrar. Av rötterna tillverkades korgarbeten. (3)


Svepask i näver. Foto: Holger Ellgaard. Wikipedia

Från björkstammen flåddes det vattentäta nävret som användes till takpapp eller tillverkning av snusdosor, knivslidor och skor. En näverlur eller en näverkont, dvs. en ryggsäck i näver, kunde passa fäbodstintan och ett näverrep var alltid bra att ha vid notfiske. Läder smörjdes in med björk- eller ryssolja som man fick genom att torrkoka näver. Konsten att göra tjära av björknäver har varit känd i tusentals år. Från kokt björkaska fick man lut till tvätten, också en värdefull present att ge som gåva. (4)


Foto: Pixabay.com

Björken i folkmedicinen

Frigg och Freja kallades även Bjarka och har björken som sina träd (Birka, berkana). I förlängningen står Bjarka för Moder Jord och näring, läkekraft samt naturväsen.

I Eddan, den gamla fornnordiska sagan, nämns en dryck baserad på björksav, som tappades tidigt på våren. Björken har en hög sockerhalt och saven kunde drickas rå, men också kokas långsamt till en slags sirap som kunde användas i slutet av vintern som tillskott till den magra kosten. Vid trög mage var ordinationen ”en halv kvarter björksav i sänder, två till tre gånger om dagen”. Vid lös mage intog man istället ett hopkok av björkbark. (3)

Späda björkblad tuggades för att lindra skörbjugg, men även hosta, halsbränna och lungsot. På senare år har man bekräftat att bladen innehåller mycket C-vitamin. (5) Avkok på bladen är milt urin- och svettdrivande.

Om en skogshuggare råkade hugga sig lades ett tunt lager näver på såret. Vätskande sår beströddes med björkaska. På nariga händer ströks den olja på som man fick då man brände en nyskuren kvist.

Hopkokad björkbark användes även mot reumatism och ledvärk och giktbrutna personer bäddades ned i björklöv. I ryska Karelen användes breda armband som bars mot ledvärk. Jag har själv ett sådant i min ägo (se foto nedan). I burken på samma foto finns björkaska från speciella björkar i norra Finland. Där kokades det och dracks vid tumörsjukdomar. Nutida forskning har gett vid handen att björknäver innehåller korkämnet suberin och betulin som gör materialet motståndskraftigt mot bakterie- och svampangrepp. Forskningen tyder på att betulin kan komma till användning som cancerhämmande läkemedel. (6)


Foto: Kersti Wistrand

Man vet också att många beståndsdelar i björken kan vara smärtlindrande. Vid blåmärken och stelhet kan man göra en infusion av björkbladen och stryka utvärtes på det smärtande området. Mot skabb, parasiter och psoriasis användes björktjära blandad i salvor.

En distriktsläkare i Lappland har berättat för mig att några äldre samiska patienter hade små brännsår på ryggen och fick veta att de hade bränt söndersmulad björkticka som moxa på vissa punkter för att få bort ryggvärk. Detta kan ha en intressant koppling till användningen av moxa och akupunkturpunkter i Japan och Kina. Den svarta sprängtickan, på ryska chaga, är ganska ovanlig, men används i nordliga trakter, där det kokas och dricks som te. Den är bl.a. rik på oxidanter, förbättrar immunförsvaret och är kraftigt inflammationshämmande.

När vi ändå är i Lappland kan den kunniga samekvinnan Laila Spiik nämnas. I TV-programmet ”Från Sverige till himlen” (2011) berättade hon hur samerna kunde skicka telepatiska meddelanden via en björk på fjället. (7)

Idag lider många personer av pollenallergier, där speciellt björkens pollen ställer till besvär, men det finns en björksort som alls inget pollen har och det är Ornäsbjörken, en muterad björk i Ornäs, som hittades av Hans Gustaf Hjort för 250 år sedan och då visades upp för Carl von Linné. se LÄNK. Senare adlad Hiort af Ornäs.


Foto: Kersti Wistrand

Våra påsktraditioner innehåller många förkristna inslag och denna artikel har kommit att handla om björkriset och björken. En urgammal tradition i Norden var vårpiskningen som förekom ända in i början på 1900-talet. (8) Man samlades i vårsolen, tog av sig på överkroppen och piskade varandra med späda björkgrenar tills huden rodnade. Vintern drevs så att säga ur kroppen och ersattes av björkens vårliga energier, vilket ansågs speciellt nyttigt för de äldre. I den finska bastun hänger än idag björkruskan med, dels för att få upp blodcirkulationen, dels eftersom bladen mjukar upp huden samtidigt som de har en antiseptisk verkan.

I kristnad tid skulle riset tas in i tid före påsk för att det skulle slå ut. På långfredagens eller påskaftonens morgon fick den som vaknade först privilegiet att gå ut och hämta färska björkkvistar och piska de övriga i hushållet för att påminna om Kristi lidande. Så småningom började man dekorera påskriset och kallade det långfredags- eller fastlagsris.

Humanism och Kunskap passar härmed på att önska alla läsare en Glad Påsk!

Kersti Wistrand

Referenser:
1.Frazer, James G, Den gyllene grenen, s 152 f. Natur och Kultur 1992.

2.https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2016-06-16-bjorken-i-folktron-star-for-fruktsamhet-magi-och-lidande.html
3.https://pub.epsilon.slu.se/4380/1/Hansson_F_2001.pdf
4,https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ver samt https://sv.wikipedia.org/wiki/Näver
5.
Bengtsson, E., Arméns handbok i överlevnad, 1988. Allmänna förlaget AB. Uppsala 1988.
6.https://sv.wikipedia.org/wiki/Näver
7.http://res.sli.se/00/Media/FIL/7246.pdf
8.http://www.shenet.se/vaxter/bjork.html

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. lisbet2013 says:

    Intressant att läsa alls som björken kan användas till allt ifrån
    näver till sav – skor och medicin – och mycket mycket mer, som jag inte visste. Tack Kersti för en fin artikel.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: