Idag, den 9 juni, uppmärksammar Google den världsberömda ornitologen Phoebe Snetsinger (1931- 1999) som föddes för 85 år sedan.
AV KERSTI WISTRAND
FOTO Fri america.pink
Phoebe Snetsinger föddes 1931 i Illinois, USA. Hon fick sin dödsdom vid 50 års ålder 1981, då läkaren konstaterade att hon hade malignt melanom och högst ett år kvar att leva. Genom att följa sin passion blev hon frisk och omkom arton år senare i en trafikolycka på Madagaskar.
Redan som 11- åring mötte hon sin blivande make på en 4H-gård. Hon tog så småningom en universitetsexamen i tysk litteratur, men som så ofta på denna tid, blev hon sedan hemmafru med fyra barn i en förort till St Louis. En dag när hon var ute i den lilla trädgården bakom huset fångades hennes intresse av en vacker fågel som satt och sjöng i ett träd.
Det var en Blackburnian warbler (Foto Wikicommons), en fågel som finns i delar av Nord- och Sydamerika. En vän tog henne nu med på en fågelexkursion för första gången. I och med detta fick Phoebe, vid 34- års ålder, ett intresse att studera fåglar, något som hon kunde syssla med hemma medan hon skötte om barnen. Redan som liten hade hon ju varit intresserad av naturen.
Så kom den ödesdigra dagen då Phoebe upptäckte att ett födelsemärke hade ändrat färg och börjat växa. När hon till slut uppsökte läkaren och alla undersökningar utförts 1981, fick hon det chockartade beskedet att hon hade obotligt malignt melanom i sista stadiet och högst ett år kvar att leva, och hon hade ännu någon månad kvar till sin femtioårsdag.
Leva – ett år? Hade hon överhuvudtaget ”levt”? Levt det liv hon velat leva? När hon rannsakade sig själv, visste hon att hennes stora intresse alltid hade varit naturen och naturvetenskap, men så hade barnen kommit och all hennes tid gått till hemmet. Ett år kvar att leva – nej, nu denna korta tid som återstod, bestämde hon sig för att förverkliga sig själv och leva sitt liv till 100 %!
Phoebe hade ärvt mycket pengar efter sin far och nu beslöt hon sig för att trotsa läkarna. Istället för att vara konvalescent, for hon iväg till Alaska för att med ett brinnande intresse studera fågellivet där. När hon kom tillbaka konstaterades läkarna att hennes melanom hade gått tillbaka (remission) och att hon mådde mycket bättre än tidigare! Från och med nu fortsatte Phoebe sitt nya liv med stor entusiasm. Hon tog till vara varje minut av det, köpte en dyrbar kamerautrustning och började resa från land till land över alla världsdelar för att som amatörornitolog dokumentera alla fåglar hon såg. Hennes passion och nya tankar att förverkliga sina inneboende drömmar, läkte hennes celler och gjorde henne så gott som frisk! Melanomet återkom ungefär vart femte år, men gick alltid tillbaka, p g a hennes ornitologiska passion och livsglädje. Google celebrerar hennes 85 årsdag.
https://www.youtube.com/watch?v=aaNUoeIHN-Q
Under sina många resor fyra månader om året levde Phoebe Snetsinger ett många gånger både äventyrligt och farligt liv under mycket svåra strapatser till avlägsna platser. Hon överlevde skeppsbrott, jordbävningar och politiskt oroliga omständigheter. Hon skadade en arm och bröt ett ben. Hon missade sin mors begravning och en dotters bröllop. Phoebe reste, fotade och skrev upp alla fågelarter hon såg och det hände också att hon upptäckte dittills okända fåglar. Under tre veckor i Kenya listade hon 500 olika fåglar. Hon kunde så småningom säga att hon tillbringat mer tid i världens regnskogar och berg än i hemmet. Phoebe hann lista 8 393 fågelarter, många fler än någon annan ornitolog någonsin gjort. Hennes noggranna anteckningar har bidragit till att man klassificerat om flera fågelarter.
Under en resa på Madagaskar omkom Phoebe Snetsinger i en bilolycka 1999. Hon var då 68 år och hade överlevt sin terminalcancer med arton år! Tre av hennes fyra barn är idag framstående professionella ornitologer. 2003 kom Phoebe Snetsingers memoarer, ”Birding on borrowed time” ut postumt. En annan bok om hennes liv, ”A Woman´s Quest for the World´s most Amazing Birds”, är skriven 2009 av Olivia Gentele.
Att övervinna cancer med tankens hjälp
Det är väl värt att framföra det mänskliga psyket och den positiva tankens påverkan på sjukdomstillstånd som ett komplement till den gängse vården. Därmed inte sagt att man ska frånsäga sig behandlingar. Läkaren O. Simonton gav 1980 ut boken: ”Getting well again”, där han visar hur visualiseringstekniker kan hjälpa cancerpatienter i tillfrisknandet genom att immunförsvaret på så vis stärks.
Kersti Wistrand
Källa: http://www.nytimes.com/1999/12/02/us/phoebe-snetsinger-68-dies-held-record-for-bird-sightings.html
