2 december, 2016

Tacka samerna för skidorna!

Samer i snöstorm. John Bauer 1904-05 (Public Domain)

Samer i snöstorm. John Bauer 1904-05 (Public Domain)

I dessa tider med Vasalopp, utförsåkning, slalom och skidskytte kanske en och annan har funderat på när de första skidorna dök upp i Norden? Kersti Wistrand försöker utreda detta och kommer fram till att vi bör tacka samerna och deras förfäder för denna uppfinning som så småningom kom oss andra skandinaver till del.

TEXT av KERSTI WISTRAND

Avlägsna förfäder till dagens moderna samer bebodde Finnoscandia, dvs. Finland, Karelen, Kolahalvön, Sverige samt Norge. Modern forskning (1) har kommit fram till att dessa förfäder kommit till Norden mycket snart efter istidens slut, kanske både från öster och från söder (via havsvägen längs Norges kust). En inflyttning ska ha ägt rum vid flera tillfällen från öster; den första för 6000 – 7000 år sedan och därefter för 2000 – 3000 år sedan.  Detta överensstämmer ganska bra med vad arkeologin och genetiken kommit fram till. Hur som helst tycks samernas tidiga förfäder antingen ha fört med sig eller själva utvecklat skidan för att kunna jaga vintertid.

Själva ordet skida kommer från det gamla skandinaviska ordet ”skið” som betyder kluvet trä eller sticka av trä. Ordet ski finns kvar i norskan och har exporterats därifrån till engelsktalande områden. Norskans “å gå på ski” betyder att gå på det kluvna träet, dvs skida.
I Norrland liksom i norra Ryssland finns mängder av samiska hällristningar. Oftast gäller det jakt. Den äldsta hällristningen med skidåkare finner vi emellertid i Alta i Nordnorge, som idag tillhör UNESCOs världsarv. Den visar en skidande same som jagar en älg för si så där 4 000 till 6 000 år sedan:

En skidåkande same jagar en älg. Foto Alta Sten hällristning. Courtesy of Ralph Frenken, www.donsmaps.com

En skidåkande same jagar en älg. Foto Alta Sten hällristning. Courtesy of Ralph Frenken, www.donsmaps.com

Lite längre söderut i norska Rødøy i fylket Nordland finner vi denna likaså väldigt gamla hällristning från ca 2 500 f.Kr. Man skulle kanske kunna skämta om att den typiska “fyra vindarnas mössa” också var uppfunnen redan då?

Skidåkare i Rödöy, Norge. 2 500 f.Kr.

Skidåkare i Rödöy, Norge. 2 500 f.Kr.

Världens äldsta bevarade skidor

Förmodligen utvecklades samernas skidor genom att man först kanade på de ludna skinnskorna som de hade på fötterna. Medhårs blev de hala mot snön. Sedan kan man ha fört in en tunn bräda i skon för att skydda foten mot stötar och för att få en större understödsyta. Därefter har denna stödsula gjorts större och skilts från skon och blivit till en skida. Under den har man förmodligen bundit någon typ av päls som glidmedel. Denna skidtyp förekom hos ostjakerna i Sibirien och kallades ”den arktiska eller den östra skidtypen”. Än idag tillverkas skidor på samma sätt som för tusen år sedan i Altai, bergsområdet som sträcker sig från södra Ryssland och in i Mongoliet. Titta gärna på denna intressanta video: LÄNK

Så har vi den ”västra typen” av gamla skidor. Där glider man fram på den långa vänstra skidan, som var försedd med en ränna, medan den högra är betydligt kortare och skinnklädd inunder. Den används för att sparka sig framåt. (2)

1924 skulle man gräva ut ett dike i en myr utanför den lilla orten Kalvträsk, Skellefteå kommun. På en och en halv meters djup gjorde man till sin förvåning ett fynd, som visade sig vara ett par gamla skidor och en skovelstav, som även kunde användas att skotta snö med. De var gjorda av tjurved från tall. En skida var i det närmaste intakt medan den andra bara bestod av fragment. Den bäst bevarade skidan var 204 cm lång. Bindningarna har bestått av remmar i genomgående hål. I myrar finns minimalt med syre och det är syret som gör att gamla träföremål förstörs, men här var skidorna konserverade. Med hjälp av pollenanalys och C-14- metoden kunde man bestämma skidornas ålder till 5 200 år, alltså flera hundra år äldre än Egyptens pyramider.

Kalvträskskidorna 5 200 år gamla. Foto: Petter Engman. Västerbottens museum

Kalvträskskidorna 5 200 år gamla. Foto: Petter Engman. Västerbottens museum

Kalvträskskidorna hade sin motsvarighet hos flera sibiriska folkslag och är av den arktiska (östra) skidtypen. Sådana här skidor har man bara funnit på två platser i hela världen och förmodligen är det den äldsta typen.

En annan gammal skida har arkeologerna funnit i en torvmosse i Hoting, Ångermanland. Genom pollenanalys har man fastställt åldern till 4 500 år. Skidan är 111 cm lång; 9,5-10,4 cm bred och en cm tjock i toppen, 2 cm tjock i mitten, där man karvat ut en plats för skon, som hölls fast med primitiva bindningar. Staven ser ut som en vandringsstav som man använder för att hålla balansen.

Vargjakt på skidor 1854. Av Alex Fussel, Mason Jackson Wikimedia Commons

Vargjakt på skidor 1854. Av Alex Fussel, Mason Jackson Wikimedia Commons

Den första säkra källan som nämner samerna och deras skidåkning är Paulus Diaconus vid Karl den Stores hov.  Den tidigaste svenska historiebeskrivningen vi har om samernas skidåkning är Olaus Petris ”Historia de Gentibus Septentrionalius”, som gavs ut i Rom 1555.  Där kallar han dem ”skridfinnar” (screrefennae), vilket säkerligen syftar på skidorna.Ända fram till 1800-talet benämndes samerna ibland ”finnar”. Olaus Petri berättar vidare att samerna täckte undersidan av sina skidor med rådjursskinn, vilket var mycket bra eftersom håret i skinnet ”reser sig som små spjut” och förhindrar dem att falla. Här nedan ser du en äldre samisk stav.

Samisk skidstav (ur Svenska Familj-Journalen)

Vikingarna

Att vikingarna kände till skidorna bevisas av deras myter med jaktguden Ull som tog sig fram på skidor. På Böckstastenen, en runsten sydväst om Uppsala, finns han avbildad med pil och båge. Skidgudinnan hette Skade.

U855_detail
I Egil Skallagrimsons saga från 950-talet nämns att kungens skatteindrivare for runt på skidor.
Norske kungen Harald Hårdråde införde skidtävlingar med priser 1046-1066. Det är belagt av både arkeologer och kyrkoböcker att samerna höll till så långt söderut som i Värmland – Västeråstrakten och Uppland, så det fanns nog gott om chanser för interkulturell påverkan. Så att Gustav Vasa på sin flykt från danskarnas knektar 1520 for 90 km mellan Mora och Sälen på skidor var inget att undra över. Där blev han upphunnen av moramän som ångrat sig och förklarade sig villiga att strida mot danskarna. Sedan 1922 har världens längsta skidtävling gått i hans spår, fastän med början i Sälen.

Den moderna skidåkningen
Norge är nog trots allt skidlandet framför andra på grund av sin betydelse i den moderna skidans tillkomst. Det är där de skidande samernas föregångsmän lämnat sina ristningar och det var här norrmannen Sondre Norheim i Morgedal, Telemark, förnyade skidorna genom att uppfinna nya effektiva bindslen. Visste du för övrigt att själva ordet ”slalom” är norska? Det är sammansatt av ”sla”-backe och ”lam” – spåret nedför backen. Slaman var från början en sport där man skidade över fält, backar och stora stenar. Den gamla sporten genomgick en renässans med de nya bindningarna och tävlingar uppstod. Norska emigranter införde de första skidorna till USA 1825. Guldsökare använde sig av norrmännens skidor över Sierra Nevadabergen in i Kalifornien 1850.
Och resten tror jag att ni vet? Vasaloppet i år vanns naturligtvis av en norrman och för fjärde året i rad :-)! Grattis Norge!

Kersti Wistrand

1. https://sv.wikipedia.org/wiki/Samernas_ursprung

2.http://tidningenkulturen.se/index.php/reportage-mainmenu-37/kultur-mainmenu-136/5791-skidans-ursprung

Källor: http://ngm.nationalgeographic.com/2013/12/first-skiers/petroglyph-map ; http://www.islandnet.com/~see/weather/almanac/arc2010/alm10feb.htm ; https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_skiing ; http://skixc.com/history.html

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: