Dödsdoulan om vikten av att tala om döden

0
479
Allhelgonahelgen

Allhelgonahelgen är här; en kollektiv samlingstid då vi tänder ljus för våra nära och kära. Jenny-Ann Gunnarsson certifierades som Sveriges första dödsdoula 2019. Hon ger här råd att tänka på vid livets slutskede.

TEXT: KERSTI WISTRAND. Skärmdump från SVT1:s Morgonstudion 3 november 2023, foto: Samuel Boström

Döden är ett ämne som kan väcka svåra känslor och vara tungt och svårt att tala om i dagens samhälle. När begravningsentreprenören Jenny-Ann Gunnarssons mor avled 2010 efter endast sex veckors sjukdom upplevde hon en annan sida av döden än den hon annars arbetade med.

Det hände mycket i denna sex veckors process, både för modern och henne själv som anhörig:

– Vi har en fantastisk palliativ vård i Sverige men personalen går på knäna och det saknades det där extra: att ta hand om de anhörigas och den döendes alla känslor och tankar, säger Jenny-Ann i en intervju i SVT:s Morgonstudio. Jag insåg att det fattades någon som samordnade och höll samman hela processen från ett helhetsperspektiv, någon som kunde stötta alltid från psykiskt – fysiskt – socialt och ibland även praktiskt. Jag sökte och fann utbildningen till ”dödsdoula” i England.

2019 certifierades Jenny-Ann Gunnarsson från Living Web Dying Well/ Crossfields Institute i England och blev därmed Sveriges första dödsdoula. Hennes tjänster är efterfrågade och hon startade en motsvarande svensk utbildning i Sverige för några år sedan. Ett femtiotal personer har gått eller går denna utbildning.

Dödsdoulan kan vara med alltifrån personen får besked om en dödlig sjukdom fram till dess döden inträtt och även vara till stöd för närstående efteråt.

På frågan om det inte är ett tungt arbete att vara dödsdoula svarar Jenny-Ann:

– Att sitta vid den dödendes sida är en ynnest. Det är många enmanshushåll i Sverige och de flesta vill ha någon hos sig då döden inträffar. Ofta har hen levt ett långt liv och man får ta del av både glädjefulla och sorgliga minnen. De förtroenden man får skänker glädje.

– Hur ser man på döden i Sverige skulle du vilja säga?

– Vi kan hantera döden efter dödsfallet men vi är mycket dåliga att tala om och hantera själva döendet. Detta får liksom inte ta plats i vårt samhälle. Det passar inte in i vår livsstil. Vi har svårt att använda begreppen dö och död och gör hellre omskrivningar som ”gå bort”, ”lämna”, ”gå ur tiden” och ”somna in”. Detta är fel. Vi måste återta begreppet ”dö”. Man dör, man dog och man har dött. Att använda omskrivningar skrämmer våra barn som blir livrädda när föräldrarna t.ex. ”går bort” på fest – ska de någonsin komma tillbaka?

– Ett annat råd är att planera sin egen död. Begravningsbyråerna tillhandahåller gratis dokument där man kan fylla i alla sina önskemål. Sedan är det viktigt att man tar upp dessa önskemål med de anhöriga, t.ex. över en fika eller under en promenad.

Vad ska man som anhörig tänka på vid dödsbädden?

– Man ska inte vara rädd för att visa egna känslor, inte vara rädd för att gråta. Man ska försöka vara närvarande här och nu och lyssna. Om tillfälle ges kan man efteråt skriva ned det man talat om, t.ex. om den döende har några speciella önskemål.

Kersti Wistrand

Källor: SVT 1 Morgonstudion 2023-11-02, Jenny-Ann ville arbeta i dödens tjänst | SVT NyheterTre saker att tänka på när du pratar med en döende | SVT Nyheter , Eva från Nora utbildar sig till dödsdoula | SVT Nyheter ,  Blivande dödsdoulan Jessica: ”Jag älskar att prata om döden” | SVT Nyheter

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.