18 december, 2017

Paradigmskifte – Mot en ny vetenskap – Del 9

Pia Hellertz”The Eye of Mind” och ”The Eye of Spirit” (Wilber, 1983 [37]) måste ofrånkomligen innebära ett nytt sätt att se på forskning, vetenskap och kunskap. E F Schumacher (1985)[38] är kritisk mot de vetenskaper som försöker beskriva och förklara liv och medvetande med de metoder som används för att beskriva materia. Följden blir exempelvis att djur och människor betraktas som maskiner.

Text: Pia Hellertz, fil.dr., socionom
Foto på Pia: Örebro universitet

Är de vetenskapliga metoder som idag beskrivs som kvalitativa, hermeneutiska, fenomenologiska, tolkande metoder en väg mot en ny vetenskap? Deltagande observation, narrativa metoder, minnesmetoder, aktionsforskning, interaktiva metoder, etnografiska metoder är olika vetenskapliga metoder som kan rubriceras som kvalitativa och som används av ”the Eye of Mind”. Det är svårt att idag veta vad de nya forskningsmetoderna kan komma att innebära i framtiden och vilka som kommer att utvecklas. Vi trevar oss fram. Både Martinus och Rudolf Steiner, Antroposofins fader, beskrev sina kosmologier som ”andlig vetenskap”. Men vad är en andlig vetenskap?

Kan vi få impulser och idéer från några spännande författare och forskare? Socialantropologerna Carlos Castanedas (1974 [39]) och Michel Harners (1980 [40]) forskning exempelvis. För att få kunskap om de medicinalväxter som indianerna använde blev Castaneda lärling till och handledd av en shaman, Don Juan, och fick med dennes hjälp gå in i upplevelser och erfarenheter som ett utanförstående, ”objektivt” och förtingligande öga inte skulle ha fått ”verklig” kunskap om. Erfarenheterna ledde till ett mångårigt och rikt författarskap om en annorlunda verklighet.

Michel Harner är en av de få vetenskapsmän som ”utan förutfattade meningar har studerat shamanismen på det enda verkligt givande sättet, nämligen genom att själv pröva metoderna”, skriver Jörgen I Eriksson i förordet till Harners bok ”Shamanens väg” (Harner, 1980). Harner blev shaman. Detta till skillnad från de socialantropologiska vetenskapsmän som ”stått utanför … och studerat det som ett objekt och varit oförmögna att gå bortom sitt eget språks begränsande kategorier”.

Är det här vi hittar frön till kommande vetenskapliga angreppssätt? Vi måste kanske utveckla vår förmåga att gå in i och bli en del av den helhet vi avser att beforska, att ”gå i den andres mockasiner”, men samtidigt ha ett teoretiskt språk som gör det möjligt att berätta och beskriva och för att den utomstående ska förstå. Vi behöver skapa synteser av tidigare fragmenterad forskning och söka samband, mönster och helheter hos det gamla paradigmets studier och analysera dem med hjälp av ”the Eye of Mind” och ”the Eye of Spirit”.

Kan ”the Eye of Spirit” handla om att ha utvecklat den utvecklade intuitionsförmåga, som Martinus talar om att vi alla kommer att få någon gång i framtiden – om några inkarnationer och som några redan nu börjat få glimtar av?

Martinus menar att när vår känsloenergi (som utvecklas genom lidandeserfarenheter ) och vår intelligensenergi (som utvecklas genom kampen för överlevnaden) kommer i balans så utvecklas automatiskt vår intuitionsenergi och därmed vår förmåga att veta utan att studera. Vi får alla, förr eller senare, utan undantag, enligt Martinus, ett ”kosmiskt medvetande” [42][43]. Med hjälp av den fullt utvecklade intuitionen får vi kunskap om verkligheten, om livet och meningen med existensen.

Jag kommer att tänka på Paul Brunton, den engelske vismannen som under mångåriga studier av österländska mystiker skapat en meditationsmetod för västerlänningar. Han har i sin bok ”Till Egypten” (Brunton, 1978) berättat om sin natt i Konungens kammare i Cheopspyramiden. Genom att försätta sig i djupt meditativt tillstånd upplevde han både andra dimensioner i nuet och historien omkring pyramidens tillkomst och syfte. Detsamma gäller berättelsen om den meditativa vaknatten på Sfinxen i samma bok.

Vilken roll kommer intuitionen att få i framtidens forskning? Kommer forskning i framtiden att innebära att vi kommer att använda oss av psykiska och intuitivt baserade forskningsmetoder? Kommer vi att hitta sätt att aktivera slumrade minnen i våra djupaste psyken? Om vi, som vi ”reinkarnationstroende” hävdar, har levt många liv, så måste vi ju rent teoretiskt kunna säkerställa även historiska minnen genom utvecklade gemensamma psykiska minnesmetoder där vi kan nå ”intersubjektiva” överensstämmelser mellan våra gemensamma minnen.

Ett redan existerande exempel på detta är forskningen omkring nära-döden- (NDU) och utom-kroppsliga upplevelser (UKU) (se bland andra Wistrand & Pilotti, 1982 [44]). Minnen som sedan kan bekräftas eller falsifieras av de formella kunskapskällor vi har tillgång till. Reinkarnationsforskningen har numera många år på nacken med Ian Stevenson som den ledande forskaren och pionjären.[45]

Det pågår en hel del spännande gränsöverskridande forskning inom det parapsykologiska [46] området runt om i världen. Förutom NDU- och UKU-forskningen bedrivs forskning om mediers kontakter med ”andra sidan” [47],forskning om tankeläsning, om fjärrskådning (Remote Viewing), instrumentell transkommunikation, och mycket mera, även om mycket ännu inte accepteras av etablissemanget [48]. Å andra sidan har nya forskningsfält upplevt stora motstånd vid paradigmskiftena. Vi får inte glömma Kopernikus’, Keplers och Galileis [49] erfarenheter vid förra paradigmskiftet. Den gången stod kristendomens förespråkare, påven och prästerskapet, för motståndet. Idag är det den naturvetenskapliga metodens förespråkare och skeptikerrörelsen, i Sverige med Föreningen Vetenskap och Folkbildning, som självutnämnda språkrör för Sann Kunskap.

Enligt Martinus utgör den materialistiska vetenskapen endast vetenskapen i sitt fosterstadium. En gång kommer den etablerade vetenskapen att omfatta också hela den osynliga, bakomliggande delen av verkligheten och då har ett verkligen paradigmskifte genomförts. När naturvetenskapen och den andliga vetenskapen förenats till en enda stor livsvetenskap, kommer denna att bilda grunden för en framtida världskultur i logik och kärlek.

Jag vill dock avslutningsvis påpeka att jag inte tror att denna förändring kommer att ske smärtfritt. Tvärtom! Jag tror att vi är på väg in i en epok som kommer att vara mycket omvälvande på alla plan. Det gäller både ekonomiskt, ekologiskt, och politiskt. Jag har under den senaste tiden läst två författare som tvingat mig att öppna ögonen när det gäller världssituationen. Jag kan inte säga att jag blundat, men jag har inte ägnat tid åt att reflektera över världssituationen annat än ytligt. De två böcker jag läst är nyutkomna. Det är David Jonstads ”Kollaps – Livet vid civilisationens slut” (2012) och Björn Forsbergs ”Omställningens tid – Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid” (2012). David Jonstad är chefredaktör på Klimatmagasinet Effekt, författare och frilansjournalist. Björn Forsberg har varit knuten till Umeå universitet och forskat om hur man underifrån ställer om samhället. Han berättar i sitt förord att han ”gick i exil från akademin” och att han därmed fick en frihet han tidigare saknat. Han var inte längre ”fånge under en tankeförlamande forskningspolitik”, skriver han.

Med hjälp av mindre stipendier och föreläsningsarvoden kunde han fortsätta sin forskning. ”Utan att behöva censurera mig” [50].

Båda författarna beskriver mycket ingående hur kapitalismen håller på att ruinera världen på resurser. Oljetoppen är nådd och oljebolagen letar desperat efter källor, men där utvinningen kommer att bli dyrare än den möjliga vinsten. Vi tvingas hitta nya energikällor. Finanskrisen kommer inte att kunna lösas med fortsatta lapptäckesinsatser utan det ekonomiska systemet i dess nuvarande form kommer att braka ihop. Genom exploateringen av jordens naturresurser har vi tömt ut de lättillgängliga och relativt billiga resurserna. Vår konsumtionshysteri håller på att urlaka vår planet och nu är det på väg att bli kris. Båda författarna kommer med många konkreta förslag på hur vi kan förändra och utveckla och dit hör inte tillväxt. Dit hör småskalighet, närproduktion, ekologisk odling bland annat genom permakultur, kanske lokala valutor, små och lokala butiker m.m.

Vi kan väl avslutningsvis konstatera att vi lever i en både spännande och något skrämmande tid. Att den kommer att leda oss in i ett paradigmskifte, verkar vara högst sannolikt. Vi kommer dock under en övergångstid att stå med fötterna i olika paradigm med allt vad det innebär av förvirring, osäkerhet och ångest och samtidigt med överblick över ytterligare paradigm med dess oanade möjligheter. Det är en spännande utmaning att reflektera över dessa frågor. För tänk om..!

REFERENSER

[37] Wilber, Ken (1983) Eye to Eye. The Quest for the New Paradigm, New York: Garden City.

[38] Schumacher, E. F. (Fritz) (1986) Vägledning för vilseförda – A guide for the Perplexed, Rabén & Sjögren.

[39] Castaneda, Carlos (1974) Samtalen med don Juan, Stockholm: AWE/Gebers. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Carlos_Castaneda.

[40] Harner, Michael (1980) Shamanens väg, Göteborg: Bokförlaget Korpen.

[41] Martinus är mig veterligt den ende som gett en logisk förklaring på det s.k. Teodicé-problemet, d.v.s. hur kan en kärleksfull Gud godta så mycket lidande i världen? Genom att förklara att det endast är genom eget lidande som vi kan förstå andras lidande och därmed utveckla förmågan till nästakärlek.

[42] Richard M Bucke utvecklade tankar om ett kosmiskt medvetande I sin bok ”Cosmic Consciousness – A Study in the Evolution of the Human Mind” (1901, 1967).

[43] Om cirka 3000 år har alla varelser på planeten jorden kosmiskt medvetande och då har vi skapat paradiset på jorden, enligt Martinus, det han kallar ”det riktiga människoriket”.

[44] Wistrand, Kersti & Pilotti, Jan (1982) Medvetandet och döden – En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser, Stockholm: Natur och Kultur.

[45] Ian Stevenson (1988) Twenty Cases Suggestive of Reincarnation. Se min artikel om Reinkarnationen på http://www.piahellertz.com/Om_reinkarnationen-bokversionen.pdf

[46] Parapsykologi kommer från grekiskans ”para” = vid sidan om den etablerade psykologin. Men ämnet är ju bara ”para” så länge den traditionella psykologins gränser är så snäva som de är idag. Men även inom psykologiämnet har man börja diskutera medvetande och existentiella frågor. På vissa universitet i världen pågår intressant forskning och verksamhet. Se exempelvis Arizona University där professor Gary Schwartz har sin verksamhet.

[47] Gary Schwarts har år 2002 skrivit boken “The Afterlife Experiments – Breakthrough Scientific Evidence of Life after Death”, där han presenterar sin forskning om mediers kontakter med den ”andra” sidan. Jag och dr Jan Pilotti har översatt boken, som på svenska kom att heta ”Kontakt med andra sedan? – Banbrytande vetenskapliga experiment om fortsatt existens efter döden.” Örebro: Veje International AB.

[48] Parapsykologisk forskning har också utvidgats av andra underdiscipliner i psykologi. Dessa besläktade fält inkluderar transpersonell psykologi som studerar transcendenta eller andliga aspekter av det mänskliga sinnet, och anomalistisk psykologi som undersöker paranormala uppfattningar och subjektiva anomala upplevelser med traditionella psykologiska begrepp. Vid Lunds universitet finns en professur i psykologi inkluderande parapsykologi och hypnologi. Det var den danske margarindirektören Poul Thorsen som vid sin död 1962 donerade 30 miljoner kronor till professuren, vilken innehas av Etzel Cardeña. Även vid Stockholms universitet och Göteborgs universitet bedrivs forskning under ledning av Jan Dalkvist respektive Adrian Parker. http://sv.wikipedia.org/wiki/Parapsykologi

[49] År 1633 dömdes den då åldrige Galileo Galilei till det milda straffet husarrest. Men samtidigt tvingades han göra offentlig avbön från de teologiska irrläror han publicerat. Det var då han lär ha mumlat de berömda orden ”E pur si muove” (”Och ändå rör hon sig”). Efter 367 år fick Galilei full upprättelse, då domen upphävdes av påven inför jubelåret 2000.

[50] Jag sörjer just nu över att jag inte läste dessa två böcker för två år sedan, när vi köpte ett nytt gammalt hus som vi byggt ut. Då hade jag faktiskt offrat två eller tre bokhyllor fulla med enormt intressanta böcker och istället använt utrymmen för en eldstad. Jag stod inför valet då, och känner nu att jag valde fel. Jag kommer inte ens att ha någonstans där jag kan elda upp böckerna när elen sviker oss. Men jag skaffade mig gasspis iallafall. Om det nu är någon tröst. Jag ville inte vara elberoende.

Se referenslista

About Pia Hellertz

Pia Hellertz (fil.dr., socionom) har undervisat på Örebro universitet i nästan 25 år och gick formellt i pension år 2008, men fortsatte handleda och leda seminarier ytterligare några år. År 1999 publicerade hon doktors-avhandlingen: ”Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier?”. Efter en hypnos- och psykoterapiutbildning ledd av fil.dr. Lars-Eric Uneståhl på 70-talet började hon samarbeta med Lars-Eric bla genom kursen ”Personlig Utveckling genom Mental Träning” (www.slh.nu). År 1978 kom Pia i kontakt med den danske författaren Martinus. Pia var innan övertygad ateist och aktiv kommunist i flera år, men efter kritiska studier har hon accepterat Martinus kosmologi som sitt grundläggande paradigm för förståelsen av världen i det här livet.

Comments

  1. När vetenskapen reduceras till Metoden och det end som betyder bågot är kvantiteten (t. ex siffran i citatindex, då reduceras också kvaltetsbegreppet intill meningslöshet, bara måttet på mätnoggrannhetn. Dt är inte bara att lämna verkligheten utan att röra sig in i en mental istid där omätbara känslor lagras i litteratur, poesi, konst och andra kreativa öväsentlighetr…

  2. Pappa Parbrink says:

    Varje människa behöver bli medveten om sitt primärt genuina behovstillfredsställelse istället för den underhållning som sträcks ut åt oss som substitutens Tv kändisar, kyrklighet,godis, nikotin, sprit istället för en mening med livet som består av gemenskapens sorg och glädje. Här av skolans, samhällets och folkhälsans misslyckande till självkännedom och mänskligt växande vilket är det ända som kan förändra ett samhälle kvalitativt sätt. Idag göms all självkännedom och konflikter genom att man ignorerar dem, skapar syndabockar, moraliserar, medicinerar och skapar abstrakt socialitet utan genuint mänskligt intresse. Bara illusionen av liv och lycka återstår.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: