22 juni, 2017

Börje Peratt: Humanism & Kunskap grundas

Börje Peratt

Det är med stor tillfredsställelse jag idag kan säga att vi har lyckats  bilda en motkraft till den antihumanism som har präglat vardagen för  så många. Den ensammes kamp på yttersta grenen är över. Allt fler har fått nog och vill med gemensamma krafter nå en förändring.

Jag har sedan 1988 kommit att forska i vad som närmast kan betecknas humanismens värdegrunder och uttryck.

Syftet då var att förstå individens motivation att genomföra uppgifter och mål. Här tillkommer samspelets motiv och former, vilket leder fram till frågeställningar och tankar kring altruism, utvecklingen av demokrati och humanism.

Detta har fört mig in på ett spår som mynnat ut i något som skulle kunna kallas en avhandling men som istället blivit en trilogi under det gemensamma namnet ”Om medvetandets uppkomst”. Första delen heter Succébo-Fröet till framgång.

Jag saxar några stycken därifrån

Altruismen innebär att ge utan krav och det liknar den ”villkorslösa kärleken” som älskar utan krav. Medkänslan håller ihop samhällen och familjer på ett djupare plan.  Ibland framställs egoismen med två ansikten, dels den som enbart går ut på egen tillfredsställelse, dels den som går ut på att bibringa möjligheter och därmed stärka både egna och andras förutsättningar. Gynnsamheten i den ”goda egoismen” kan jämställas med altruism som visar hur människan ställer upp för att det är självklart att hjälpas åt. På detta sätt utvecklas humanismen och sociala skyddsnät.

– Humanism (på ett personligt plan) handlar om att utveckla självkänslan och förhållandet till sig själv och andra. Individen ska stå för sina val, ha en hög moral och välja att utveckla sin sociala förmåga, sin goda karaktär och sina ”personliga” egenskaper.

Humanism som psykologi har sitt ursprung i ett filosofiskt mer än ett vetenskapligt förhållningssätt. och har genom åren vuxit fram till FN´s deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Jämför med USA´s självständighetsförklaring:  ”Alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.”

Rätten till sitt eget liv – hörnstenen i Humanismen är grundläggande för FN´s konventioner och basen i mänskliga rättigheter. Varken religion, politik, familj, skola eller samhällets institutioner får kränka denna lagstadgade grund. Andligheten är humanismens hjärta. I den finns styrkan att välja, förmågan att tro och viljan att leva som är mycket mer än att bara överleva.

Ju mer naturvetenskaplig attityd desto mer uppdelade förklaringar. Kurt Goldstein som myntade ”self-actualization” (självförverkligande), menar att människan är odelbar och kan endast förstås utifrån ett helhetstänkande där man också tar hänsyn till den omgivande miljön.

Då är alla sidor olika delar av helheten och måste förstås utifrån hur de samspelar. Det ena kan inte utesluta det andra.

Människan föds fri, Libertas fasen, och kan efter uppfostringsfasen utvecklas till en fri varelse. Många av oss tvingas dock in i omgivningens krav och instängande skal. Exodus (Uttåget) är den fas där individen åter tar sig ut ur skalet, följer sitt hjärta och strävar efter att fullfölja sitt uppdrag, att bli det bästa man kan bli. Homo Sensus, den kännande människan, öppnar för kontakt och närhet. Det är i relationen, som vi kan uppleva samhörighetens lycka.

När världen öppnar sig för en vidsynt humanism befriar det från självförnekelse och instängdhet. Det skänker en särskild glädje att kunna upptäcka och säga ja till sig själv och den man är. Genom känslan för sig själv växer känslan för allt levande, för andligheten och det ursprungliga väsen som gör oss ett med allt. Homo Sapiens, den visa och förnuftiga människan behöver vandra genom alla stadier för att komma till de insikter som gör henne vis.

Homo Universus, den ansvarsfulla och medkännande människan är nästa steg. ”Det fria Jaget” eftersträvar sammanhang, delaktighet och medskapande. Det innebär att delpersonligheter med sina begåvningar och förmågor inte trycks undan, utan kliver fram i sina roller och finner syfte och mening.

1 mars 2012
Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn

About Torbjörn Sassersson

Torbjörn Sassersson är en av grundarna bakom föreningen Humanism & Kunskap. Han är även redaktör för och debattör på den fria nättidningen NewsVoice och kunskapsbiblioteket Vetapedia.se som långsamt byggs upp. Torbjörn Sassersson har en fil kand från Stockholms Universitet inom naturvetenskap och miljövård. Han arbetar med IT och PR på webben genom sitt enmansbolag.

Comments

  1. Maria Lindbom says:

    ”Det är i relationen som vi kan uppleva samhörighetens lycka”
    En vacker mening som säger så mycket. Det är ju våra olikheter som får oss att växa med hjälp av våra relationer. Utan varandra är vi ingenting. Vi har var och en ett ansvar för oss själva. Att våga följa vårt hjärta och hitta fram till vår innersta kärna genom att ta ställning för oss själva och självaste essensen i våra hjärtan. Men vi får heller inte glömma att vi också har ett ansvar för vår gemenskap. Det är vi tillsammans som formar vår gemenskap och den värld vi vill leva i. Att eftersträva utveckling tillsammans för att kunna uppnå det bästa ”jag” som jag någonsin kan vara.
    / Maria Lindbom

  2. ruben says:

    Det är nog många som välkomnar det initiativet. Många längtar efter mer balans mellan teknokratin som växt fram på bekostnad av empati och omsorg om varandra. Fin kommentar Maria L. jag håller med om det.

    • ruben says:

      Teknokratin kanske inte var bra beskrivning av vad jag menade, vet inte varför jag valde det ordet riktigt. Rationalismen kanske…

  3. Jag tycker det kan vara svårt sätta fingret på det med ord. Men det jag hoppas är att denna sammanslutnig av människor som hoppas på att naturliga mänskliga värderingar får stort utrymme så småningom om hur vi skall bemöta varandra.

  4. Maria Lindbom says:

    Du menar kanske att det är ”jag själv” som sätter normerna och värderingarna om hur jag väljer att bemöta andra människor. Och varje människa jag bemöter med respekt och kärlek kan jag påverka. Om vi är många tillsammans med lika värderingar så kan vi påverka allt fler att ta ställning till vilken gemenskap vi vill leva tillsammans i. Det blir som ringar på vattnet… Humanism & Kunskap är ett inititiv som jag tror på, och jag hoppas att föreningen på sikt kan svetsas samman till en stark enhet, fylld av medmänskliga humanister.

  5. Henrik Lindström, Jag har skrivit en del om näthuliganer bland annat på SVD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fullt-mojligt-forena-tro-och-vetenskap_6947095.svd
    Mer om näthuliganism här http://borjeperatt.wordpress.com/2012/03/27/borje-peratt-nathuliganismen-missbrukar-yttrandefriheten/
    Jag tror säkert du kan känna igen dig. Din text är tydlig på denna punkt. Med stigande mognad och självinsikt brukar människor förstå att självrespekt hänger ihop med respekt för andra.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: