Vad innebär värdlandsavtalet?

Till försommaren 2016 är tanken den att värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen. Svenska medborgare har i allmänhet ingen aning om vad ”värdlandsavtalet” innebär.

Vid en Natodebatt i Stockholms Kulturhus anordnad av Svenska Freds debatterades riskerna med en sådan anslutning. LÄNK YOUTUBE. Kersti Wistrand ger här en kort förklaring.

TEXT av KERSTI WISTRAND

Värdlandsavtalet är nämnt i tidigare artiklar LÄNK, men jag har fått förfrågan om att förtydliga detta begrepp.

Den 4 september, tio dagar före valet 2014 undertecknade alliansen och dess partier M, Cp, Fp och KD, ett avtal med USA/Nato om ”Värdlandsstöd”.

Tiden var väl vald. I den allmänna valdebatten kom denna mycket viktiga politiska handling i skymundan och rapporterades inte tillräckligt i massmedia. Man kan fråga sig varför? Men utan någon större publicitet och debatt hände detta. Värdlandsstödsavtalet står att läsa om i denna länk.

Värdlandsstödsavtalet är ett samförståndsavtal mellan Sverige och Nato kring de militära natoövningar som äger rum i Sverige och  som låg till grund för den gångna sommarens utvidgade militära övningar i Norrland. Det är ett övergripande ramavtal med elva huvudpunkter om vad som gällde dessa övningar.

Jag måste konstatera att det råder förvirring över begreppen ”värdlandsstödsavtal” och ”världlandsavtal”. Medan regeringen i länken ovan använder det första begreppet, använder den moderata SvD den senare benämningen. Är det samma sak? Ligger det måhända i alliansens intressen att mörka informationen? När jag läser broschyrer och flygblad från fredsföreningar tycks det mig som begreppen blandas. Nedanstående stycke är min sammanfattning från fredsföreningarnas flygblad ”Kamp för fred i en krigisk tid”:

”Nästa steg i anslutningen till Nato utgörs av undertecknandet av det s.k. värdlandsavtalet, där Sverige avsäger sig bestämmanderätten över de områden Nato tillåts förfoga över.
Värdlandsavtalet innebär att Sverige ska tillåta och underlätta för USA/Natostyrkor att placera trupp och vapen på svensk mark. Med Sverige som plattform kan Nato på så sätt få möjlighet att, närhelst de så önskar, genomföra krigsövningar, ta in kärnvapenmissiler och anfalla tredje land under eget befäl utan svensk inblandning. ”

Norge och Danmark har sedan länge detta avtal och är med i Nato. I en TV-debatt nyligen påpekade Ebba Busch Thor att det i deras avtal står inskrivet att ingen kärnvapenmissil kommer att avfyras i fredstid och därmed underförstått att vi skulle kunna ha ett liknande avtal. Men vem avgör vad som är kristid och när är dags att avskjuta den första missilen? undrade Stefan Löfven. – Jo, USA/Nato ensamt, menar fredsföreningarna.

USA/Nato får i och med underskriften av värdlandsavtalet rätt att handla självständigt i kritiska lägen. De kan aldrig dömas för brott begångna i Sverige. De kan aldrig dömas för krigsförbrytelser. Detta ingår i avtalet.

Och vem är den tänkta fienden? Uppenbart Ryssland. Nato har i decennier närmat sig Ryssland från olika håll och skaffat sig baser varifrån de skulle kunna skjuta in missiler. Är det underligt att Ryssland spänner sina muskler och visar upp vad de förmår visa med militärflyg i närheten av Gotland? Speciellt efter de stora Natoövningar som regelbundet äger rum i Norrland?

Och hur reagerar vi tysta, snälla svenskar över de nattliga (hemliga?) övningar med svenska militärplan som på sensommaren ägde rum över Mellansverige? Jo, det är sant, det beskrevs i Uppsala Nya Tidning, men inte ett ord om konsekvenserna med de flamskyddsmedel som spyddes ut av dessa plan och som bl.a. hamnade i Uppsalas vattentäkter och direkt kommer ut i dricksvattnet. Var har demokratin tagit vägen och varför hörs inte protesterna mer i våra massmedier?

Sverige, med en erfarenhet av  200 års fred, alliansfrihet och neutralitet, har spelat en viktig roll när det gäller nedrustning både i Europa, FN och världen i övrigt.

Den socialdemokratiske statsministern Olof Palme var den förste att ta upp frågan om förbud mot kärnvapen i sitt tal i FN 1985. Svenska högerpolitiker med Carl Bildt i spetsen bröt denna långa tradition genom att förvåna omvärlden genom att lägga ned sin röst i riksdagen, då Maj-Britt Theorin motionerade om nedrustning. Denna motion stöddes av alla partier utom av moderaterna. Och på den vägen är det. Redan 1983 besökte Carl Bildt USA, där han på egen hand diskuterade säkerhetsfrågor med bl.a. företrädare för CIA. Hans stora affärsintressen vid sidan av hans politiska bana är allmänt känd och kommer att belysas i nästa artikel. Enligt wikipedia har Bildt suttit i styrelsen för det amerikanska investmentbolaget Legg Mason, som bl. a. investerat i försvarsindustrin.

Den amerikanska vapenindustrin har säkerligen ett stort intresse i framflyttandet av Natos positioner. Man kan bara tänka på krigsutbrott i Afghanistan, Irak och Libyen. Har situationen blivit bättre där? Är det fredligt idag i dessa områden? Vilka intressen hade USA? Oljan? Vapenindustrin? Enligt sin nationella säkerhetsdoktrin anser sig USA ha rätt att ingripa militärt varhelst i världen deras nationella intressen hotas. Där ingår ekonomiska, geopolitiska och resursstrategiska intressen.

Om värdlandsavtalet godkänns i riksdagen, har vi tagit ett stort steg mot fullt medlemskap i Nato.
Hur ser partierna på detta idag? Hela alliansen, dvs M, Fp, C och KD säger ja till Nato. Många i SD säger nej med motiveringen att man inte vill se våra svenska unga män som Natosoldater i t.ex. Turkiet. Socialdemokraterna tycks kluvna, även om Stefan Löfven åberopar vår tradition av alliansfrihet och att vi bör hålla fast vid den.  V och FI säger nej till Nato. I riksdagen kan var och en rösta efter eget tycke och smak. Risken är överhängande att ett ja röstas fram till förmån för Nato. Ett ja, som lär komma som en överraskning för merparten av det svenska folket, när de vaknar upp och inser vad som hänt. Och visst har detta smugits på det svenska folket. Under hösten har t.ex. TV-rapporteringen ett par gånger i veckan ensidigt stått för ja-sidan och i korta inslag impregnerat oss med ensidig information om händelser som visar på vikten att gå med i Nato. Man kan undra över var den opartiska rapporteringen och journalistiken tagit vägen. Det heter bl.a. att Nato inte bett att få komma till Sverige och vi inte behöver oroa oss. Nej, så var faktiskt inte avtalet från början. Sverige har i och med alliansens avtal för ett år sedan redan tagit ett steg. Sverige ska enligt planen fullfölja nästa steg genom att sända inbjudan till Nato så fort omröstningen skett och det blir ett ja.

Få offentliga debatter har märkts kring värdlandsavtalet. Svenska Freds ordnade i slutet av september en debatt för och emot Nato i Kulturhuset i Stockholm, som du kan följa på youtubelänken överst i artikeln.

Karin Dahl, medlem i Kvinnor för fred, har skrivit flera artiklar om situationen i UNT, bl.a.  14 aug. 2015: ”Skrämmande om EU-försvar”, se http://www.unt.se/asikt/debatt/skrammande-om-eu-forsvar-3839011.aspx

Kersti Wistrand