Jämställdhet

Originalartikel på Vetamera, där sker uppdateringar.

Jämställdhet kan definitionsmässigt ses som ett begrepp för rättvisa oavsett kön, etnicitet eller status. Det har ibland behandlats på motsvarande sätt som jämlikhet men det finns olika uppfattning om vad som är vad.

Anne-Marie Johansson, utbildare i kvinnor och ledarskap, uttrycker sig så här. – ”Jämställdhet innebär att könen har lika värde och jämlikhet att alla människor oavsett kön ras och religion har lika värde.” [1]

Ett annat sätt att se det på är att: Man behöver inte vara likadan, jämbördig ekonomiskt och i styrka eller av samma sort för att betraktas som jämställd. Snarare är det så att man behöver inte alls vara jämlik för att ha rätten att behandlas som jämställd. Med en sådan vidare epistemologisk syn är begreppen inte knutna till genus utan till respekt och humanistisk grundsyn om likvärdighet och varje enskild människas rätt att få vara den man är och följa sin väg.

Jämställdhet kan också ses som en utopi och en inbillad men ouppnåelig rättvisa. [2]

Jämställdhetsrörelsen består av två ord jämställdhet och rörelse och associeras till medborgarrättsrörelsen och andra fri- och rättighetsrörelser.

Det svenska ordet jämställdhet antas ha blivit ett allmänt begrepp i början av 1970-talet när frågan om en lagstiftning mot könsdiskriminering väcktes. År 1979 fick Sverige sin första jämställdhetslag som sedan omarbetades 1991 till jämställdhetslagen. [3]

I Sveriges skapades en myndighet 2018, Jämställdsmyndigheten som har formulerat sig så här:

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.

Ekonomisk rättvisa
I kampen för jämställdhet finns ett krav på lika lön för lika arbete. Det är en viktig fråga för fackföreningsrörelsen. [4]
Jämställdhetsombudsmannen har tagit fram statistik som visar på orättvis lönesättning där kvinnor i allmänhet får lägre lön än män för samma jobb.[5]

Kritik

Anna Lindeborg har gjort en masteruppsats på Göteborgs Universitet som också tar upp jämställdsproblematiken utifrån genusperspektivet. [6]
Hon analyserar inlägg skrivna av representanter från jämställdhetsrörelsen som blir starkt kritisk för feminismen. Hon har granskat 350 bloggposter och menar att rörelsens politiska identitet utvecklas i direkt motsats till feminismens ideal där Jämställdhet definieras som lika värde och lika rättigheter och skyldigheter.” Resultatet blir att ”Feminism ses som en ideologi som inte är grundad i verkligheten, det skapar hat och förakt bland både kvinnor och män. Könsmaktstrukturen manifesteras som en feministisk fantasi och samtida jämställdhetspolitik och massmedia ses som styrd av radikal feminism. Lindeborgs slutsats kan tolkas som att Feminismen i praktiken motverkar sitt syfte om jämställdhet för individen och leder till ett PK-samhälle av kollektivistiska ideal.

KOMMENTAR:
Det faktum att människor än idag diskrimineras på grund av könstillhörighet, sexuell preferens, livsåskådning, trostillhörighet, etnicitet och härkomst innebär att konventionerna för mänskliga rättigheter och möjligheterna att bestraffa diskriminering är nödvändiga som korrigeringsverktyg. Tveklöst utgör våld mot kvinnan och sexuellt utnyttjande av kvinnan en svår belastning för enskilda individer, för familj och barn och för samhället.

[Artikel redigerad efter publicering och en stor del om kritik och sexualitet är överflyttad till en kommande artikel om feminism]

Referenser

1) Grattis Anne-Marie, 80 år och feminist, intervju Humanism & Kunskap Länk
2) Jämställdhet är en utopi, Familjeliv
3) Jämställdhetsombudsmannen statistik lönesättning http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/statistik/
4) Jämställda löner Länk
5) Jämställdhetslagen på JämO: http://www.jamombud.se/arbetslivet/lagen/
6) Anna Lindeborg (2013), Om den ofeministiska jämställdheten och den ojämställda feminismen: Masteruppsats, en diskursteoretisk analys av en feminismskritisk jämställdhetsrörelse verksam på nätet, Göteborgs Universitet, Länk