Impulser från Alf Spångbergs bok “Frisk med fasta”

Sällan har väl en liten bok gjort så stort intryck på mig som Alf Spångbergs bok “Frisk med fast och Föllingekost – Hur man botar sjukdomar på ett naturligt och skonsamt sätt”.

TEXT CARL-GUSTAF EKBERG
Skulptör och nybliven vegan

Alf Spångberg var en efterföljare till den store – men av många idag okände hälsoprofeten Are Waerland (1876 – 1955).  Waerlands tes för ca 80 år sedan var bland annat att “Vi har inte med sjukdomar att göra utan med livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna försvinner av sig själva.”

Alf Spångberg, som gick bort i april 2020 vid 96 års ålder, hade en ovanligt bred och gedigen utbildning och praktik. Han var folkskolläraren med praktik från såväl mellan- som högstadiet och gymnasiet samt som speciallärare och klinikföreståndare för barn med anpassningssvårigheter. Dessutom fil. Kand. med psykologutbildning samt prästvigd och praktik som församlingspräst. Ovanpå allt detta var han dessutom leg läkare som bl a arbetade med Lilly Johansson i 12 år med bl a Föllingeprojektet. (Se bilaga 1). Dessutom hade han studerat musik och var aktiv långdistanslöpare!

I boken (tryckt 1982) ges en allsidig information inte bara om orsak till sjukdomar utan även hur dessa bäst blir botade.

Ur förordet saxar jag följande:

• Rapporter om kostråvarans roll, bl a är det gäller cancer, visar på risk i anrikning av biocider i framför allt kött, fisk, ägg, mjölk och mjölkprodukter. Det gäller inte minst ost av alla slag.
• En ökad försiktighet med läkemedel och en renässans för den profylaktiska synen på bekämpandet av sjukdomar är nödvändig.
• De egentliga sjukdomsorsakerna, livsföringsfelen, framför allt fel kost kan inte bemästras med hjälp av mediciner.
• Detta är den grundfalska syn på sjukdom och hälsa som fört läkarkåren vilse.
• Moderna medicinska framsteg har inte lett till att människornas sjuklighet her minskat i önskvärd takt.
• Den symptombehandling med hjälp av olika läkemedel som tillämpas är inte särskilt effektiv för en rad vanliga sjukdomar.
• Att våra sjukdomar i allmänhet är en följd av vår onaturliga och föga ändamålsenliga föda och våra onaturliga levnadsvanor är en tanke, som är så ny och revolutionerande för läkarkåren världen runt, att man för närvarande i allmänhet har svårt att förstå den, och ännu mindre är beredd att omsätta den i praktiken.

Ur övriga innehållet saxar jag följande:

• Våra celler utför kroppens alla livsprocesser såsom näringsupptagning, ämnesomsättning, andning etc.
• Sjukdomar är en följd av rubbningar i cellernas funktioner
• Om man blir smittad av virus eller bakterier beror på vår kropps MOTSTÅNDSKRAFT.
• Kroppens alla celler måste tillföras rätt näring i form av friskt, sunt blod. Det kräver att vår dagliga kost till avsevärd del består av föda från naturen
• När våra bästa och mest näringsrika grönsaker, rotfrukter och frukter genom kokning berövas större delen av sina vitala, kraft- och livgivande värden blir resultatet en “död föda”, som inte mer kan ge upphov ill ett sunt cell-liv.
• Man blir frisk genom FASTA och en radikal ÄNDRING AV LIVSFÖRINGEN.
• Fastan kan ses som en allmänt vitaliserande rengöring av kroppen, en utrensning av upplagrade slaggämnen.

DEN FÖRÄNDRADE LIVSFÖRINGEN INNEBÄR : 

• Att undvika allt som förorenar organismen. Det innebär att undvika kött-, fisk-, och äggdieten som med sina förruttnelsebaciller och överskott på salt förgiftar människokroppen.
  

• Att undvika salt, vitt socker, vitt bröd.

• En av orsakerna till högt blodtryck, reumatism och vissa njursjukdomar är tillskottet av koksalt i vår föda.

 Att undvika “urkokta grönsaker” och alla konserverade grönsaker.

Dessa förlorar upp till 90% av bl a vitaminer, mineraler, och spårämnen, dvs just de byggstenar som är förutsättningen för att varje cell – och därigenom hela organismen – skall fungera optimalt.

4. Att undvika tobak och kaffe

Förutom nikotinet i tobaken, som verkar hämmande och förlamande på alla organ i deras verksamhet har vi kolmonoxiden, som verkar som ett gift på de röda blodkropparna, vidare den cancerframkallande tobakstjäran, blåsyran, ammoniaken mm. Kaffet, med sina nitton gifter, bryter ned cellernas motståndskraft mot infektioner. 

“Trög mage” kan vara orsak eller bidra till sjukdomar som eksem, reumatism, struma, cancer mm.

Enligt cancerforskaren professor Denizers P Burkitt med flera har den förfinade fiberfattiga kosten i väst samband med cancer i tjocktarmen och ändtarmen.

Genom studier av förutsättningarna för en normal funktion av tjocktarmen står det klart att människan inte är anpassad till animalisk föda eller till att vara allätare – utan är anpassad till enbart vegetabilisk föda.

Husmanskost – det största hotet mot vår hälsa!

På våra sjukhus serveras husmanskost bestående av vitt bröd, vitt socker, makaroner på vetemjöl, havregrynsgröt, kokta och konserverade grönsaker, chokladpuddingar, kött, fisk, ägg, ost, kaffe, te, öl etc. Denna kost är i stor utsträckning resultatet av en oerhörd okunnighet.

Det medför inte bara ett förfärande slöseri med tid och pengar utan födan är i sin devitaliserade och obiologiska form den främsta orsaken till våra sjukdomar. Det gäller såväl fysiska rubbningar i vår organism som mentala.

Framtidens sjukvård

Dagens terapi på våra sjukhus grundar sig framför allt på en symptombehandling med ofta giftiga läkemedel eller kirurgiska ingrepp.

När det går upp för läkarkåren, att de flesta sjukdomar är en följd av en felaktig livsföring och en onaturlig föda, som vår organism inte är anpassad till, kommer terapin på våra sjukhus att baseras mer på en ändring av livsföringen än på läkemedel och kirurgi.

Vi kommer då att berikas med utomordentliga nya möjligheter att förhindra och bota sjukdomar.

Reumatism och kostens syra-bas – balans.

• Erfarenheten visar att kosten bör vara basisk. Förtäring av animaliska näringsämnen som kött, fisk, ägg mm och större mängder av sädesprodukter och baljväxter leder till att kroppen blir översyrad. Samma effekt har kokta grönsaker, där upp till 90 % av basbildande mineraler förlorats.
  

Cancer – orsakad av miljöfaktorer

• Cancer blir allt vanligare i vårt land. Vart femte dödsfall hos människor mellan 40 och 55 år orsakas av cancer. Sjukdomen ter sig gåtfull och skrämmande genom att man inte känner till dess orsak trots mångårig intensiv forskning.

• Det finns all anledning att förmoda att åtgärder såsom förbättrad kost, mer motion och ett sunt liv över huvud taget stärker vår kropps naturliga försvar mot cancer liksom mot andra sjukdomar.
  

Allergi – en onödig sjukdom.

• Att vara allergisk innebär att man är överkänslig för vissa ämnen.

• För den stora gruppen av allergiframkallande ämnen t ex pollen, damm mm finns inga radikala åtgärder.

• Dagens terapiprinciper för en rad vanliga sjukdomar som allergi, astma, hudsjukdomar, ledgångsreumatism, mag-och tarmsjukdomar, högt blodtryck mm grundar sig därför på symptombehandling.

• Fasta och kostterapi baserar sig på ändring av livsföringen mer än på läkemedel och andra medicinska åtgärder.

• Vad vi ständigt återkommer till och får bekräftat är att dagens läkare kommit på avvägar genom att i så hög grad koncentrera sig på att studera sjukdomssymptomen.
  

• Dessa är i de flesta fall inte annat än slutresultat av en rad smygande och livsförstörande processer på grund av en felaktig livsmiljö, främst felaktiga kostvanor.

• Vad morgondagens läkare bör inrikta sig på är därför studiet av förutsättningar för hälsa, dvs hur vi skall ordna vårt liv så att villkoren för bevarande av hälsa och undvikande av sjukdomar uppfylles.

• Undanröj livsföringsfelen och sjukdomarna kommer att försvinna.

 Eftertankar

Sedan man tagit del av huvudbudskapen i denna förträffliga lilla bok kommer eftertankarna. Huvudbudskapet är att vi lever fel och får i oss olämplig föda. Skall vi tro att detta är sant? Och om så är – kan och vill vi ändra våra livsföringsvanor? Även om vi kanske känner att det skulle vara det rätta så är det ganska mycket som bromsar. Många människor struntar t ex i att följa råd om hur de borde leva eftersom de inte har lust eller helt enkelt tänker att – går det så går det. Blir man sjuk så får man väl ta hand om det då. Dvs något kortsiktigt och kanske ansvarslöst beteende.

En omläggning till vegetarisk kost kunde innebära förändring i livsmedelsförsörjningen. Det gäller ju också den industriella livsmedelsindustrin. Men en förändring av matvanor skulle förstås – om den blir av – gå mycket långsamt och beröra endast en liten del av befolkningen. Och djupfrysta grönsaker och frukter skulle förstås fortfarande finnas.

Men inte kan väl människorna sluta äta kött, fisk och ägg som är så gott! Det har vi ju gjort i alla tider och det utgör ju vår basföda! Även om många menar att människan ursprungligen utvecklats från en tillvaro med vegetabilisk föda så är det en fråga varom de lärde fortfarande tvista. Men med tanke på att sjukdomskostnaderna ökar för varje år och människorna inte blir glada av att vara sjuka bör nog var och en ta sig en funderare.

Många lever nog än i dag utan tanke på sambandet mellan vad vi äter, hur vi lever och varför vi blir sjuka. Och det allmänna skulle ju också vinna på om sjukdomsfrekvensen skulle kunna gå ner. Kanske skulle vårt immunförsvar också gynnas av naturlig föda?

En annan tanke som också framkommer i boken gäller läkarnas verksamhet. Spångberg menar att dagens läkare kommit på avvägar genom att koncentrera sig på att behandla sjukdomssymptom. Någon fokusering på orsakerna till dessa symptom tycks inte ingå i behandlingen eller intressera läkarna. Hur är det med utbildningen på dessa områden? Hur mycket studerar blivande läkare om förutsättningar för hälsa, dvs hur vi skall ordna vårt liv så att villkoren för bevarande av hälsa och undvikande av sjukdomar uppfylles?

Kan medicinering med läkemedel i framtiden i många fall kompenseras med råd om livsförings- och kostfrågor? Kanske många sk civilisationssjukdomar skulle minska i frekvens och få svårt att få fäste hos människor som lever sundare liv med nyttigare naturlig kost där kroppen har basisk i stället för sur prägel?

En annan tanke dyker upp, som visserligen inte berörs i boken, gäller den s k komplementära medicinen. Den som bland annat praktiserades vid antroposofernas sjukhus Vidarkliniken i Järna. Den upphörde ju för ett par år sedan till stor besvikelse för många tillskyndaren och före detta nöjda patienter. Till komplementär medicin hör bland annat homeopati, akupunktur, örtmedicin och olika asiatiska rörelseterapier som yoga och chi- gong. Dessutom hälsokoströrelsens roll i relation till läkarprofessionen kunde vara intressant att få belyst. Har t ex läkare något intresse och kunskap eller samband med Hälsofrämjandet?

En artikel i Miljömagasinet 2011 belyser dessa frågor på ett intressant sätt. Den har rubriken “Friskare med ursprunglig kost” (Se bilaga 2) och stöder i stora delar Alf Spångbergs erfarenheter.

Staffan Lindeberg, forskare vid Lunds universitet och läkare, förespråkar där det som ibland kallas för stenålderskost, främst då det är ett sätt att få bättre hälsa. Han föredrar paleolitisk (som står för äldre stenålder, cirka 2,5 miljoner-10000 år sedan), ursprunglig eller evolutionär kost.

Staffan Lindeberg har forskat på hälsa och kost hos naturfolk, i bland annat Papua Nya Guinea, han har tittat på evolutionsbiologi och hur våra avlägsna förfäder levde och har studerat den medicinska forskning som ändå finns. Våra matsmältningssystem har i princip inte alls hunnit utvecklas sedan stenåldern.

Eftersom det är omöjligt att veta exakt vad vi åt under evolutionen har Staffan Lindeberg bland annat tagit hjälp av arkeologen Bo Gräslund, numera pensionerad professor vid Uppsala universitet. De skrev 2005 boken ”Ursprunglig föda – Vad vi borde äta och varför vi inte gör det”.

Med tanke på miljön tycker Staffan Lindeberg att det är bra att minska på uppfödningen av nötkreatur eftersom det är ett problem med metanutsläppen.

– Alltså även mjölken, det tänker vi inte så mycket på. Om vi skippar mjölken och drar ner på nötköttet och har mer naturbeteskött så kan vi behålla kyckling och gris i måttliga mängder, säger han.

Våra förfäder har inte ätit speciellt mycket kött och Staffan Lindeberg och Bo Gräslund vill slå hål på myten att det varit så.

– Det har förvånat mig under de 25 år som jag hållit på att så få forskare är intresserade att ta reda på detta. Allt tyder på att det är en sjuklig förändring som alla västerlänningar lider av.

– Man låter industrin satsa miljarder på nya läkemedel utan att gå på grundorsaken till sjukdomarna, säger Staffan Lindeberg.

Det är generellt svårt att undersöka samband mellan kost och hälsa eftersom det är så många faktorer som kan spela in och han anser att mycket av dagens kostråd inte bygger på vetenskaplig grund. Det saknas också mycket kunskap om vilka effekter våra vanliga livsmedel har på vår långsiktiga hälsa.

– Det är svårt att anklaga någon för att inte göra den här forskningen. Det är en sorts systemfel kan man säga. Det är kapitalet och marknaden som styr i hög grad, säger Staffan Lindeberg.

Slutord.

Dessa frågor anser jag vara angelägna och skulle uppskatta reaktioner härpå. Kan nämna att jag sedan i november 2019 övergått till vegankost, och att det fungerar mycket bra. Var dock indoktrinerad av Are Waerlands tankar sedan ungdomen. Så fastar jag varje år sedan 47 års ålder 10 – 14 dagar för att bli av med slaggprodukter i leder och inälvor och känner mig frisk och vital vid 90 års ålder.

Carl-Gustaf Ekberg

 Bilaga 1.

Ät dig frisk – Föllingeprojektet, 1980-talet.

Föllingeprojektet visar att vi har stora möjligheter att äta oss friska och övervinna sjukdomar med kostens hjälp.

Vid Föllingegårdens hälsohem genomfördes i början av 1980-talet en vetenskaplig studie av fasta och kostterapi.

Slutresultatet överträffade alla förväntningar, konstaterade professor Olov Lindahl i sin summering av projektet i boken ”Föllingeprojektet”.

Efter fyra månader hade 91 procent av de ”obotliga” förbättrats och efter ett år 94 procent.

Studien leddes av professorerna Olov Lindahl och Per-Arne Öckerman. Övriga medarbetare i forskarlaget var docent Åke Stenram, läkaren Alf Spångberg och hälsohemmets omskrivna ledare Lilly Johansson.

Kostterapin

Kosten var vegetabilisk (vegan), utan socker, mjölkprodukter och mjölmat. En stor del av måltiderna utgjordes av råkost, eftersom Lilly Johansson menade att upphettning förstör många av matens livgivande ämnen. Periodvis fick deltagarna också fasta.

”Obotligt sjuka” förbättrades

Resultatet var häpnadsväckande. Många upplevde sig helt botade. Förbättringen kunde avläsas i ett stort antal parametrar samt av patienterna själva i deras ökade välbefinnande.

De sjukdomar som ingick i studien var astma, högt blodtryck, kronisk urinvägsinfektion och kronisk prostatainflammation.

Deltagarna hade även flera andra besvär, som även de förbättrades. Men de resultaten redovisades inte, då de föll utanför studien.

För att få delta i försöket skulle man under minst två år ha förblivit utan bot av den officiella sjukvården. Ingen av försökspersonerna hade tidigare haft med hälsoterapi, fasta eller vegankost att göra.

I praktiken var patienternas sjukdomstid före Föllingestudien mellan 2 och 33 år. Genomsnittlig sjukdomstid var 11,9 år.

I undersökningen deltog från början 80 personer och av dem fullföljde 61 genom alla de fyra år studien pågick.

Med undantag för några essentiella läkemedel (som insulin) kunde flertalet av försökspersonerna allt efter som hälsan ökade sluta med sina mediciner.

Tystades ner…

Den rapport om projektet med massor av tabelluppgifter som Föllingeprojektets forskarlag lämnade till delegationen för social forskning har hittills inte gett några iakttagbara spår i den svenska sjukvården.