Trädkramare och medicinsk forskning

Syskomorträd i Connecticut, USA. Foto: Msact, Wikimedia Commons

Ursprungsbefolkningarnas trädkramare säger liksom de japanska skogsbadarna att de får energi av träden. Nu kan modern japansk forskning visa att träden avger fytoncider, ämnen med antibakteriella egenskaper, som man menar har en positiv effekt på immunsystemet.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Många människor står i ett speciellt förhållande till träden. Världen runt har man värnat om våra träd. Vi har kramat dem, klättrat upp i dem och kedjat fast oss vid dem för att förhindra fällning av dem. Vi som är äldre minns särskilt striderna för almarna i Kungsträdgården 1971 och TV-eken 2011.

Skogsmiljön har i alla tider gett ett skydd mot fysisk och psykisk ohälsa. Varje trädart har något viktigt att erbjuda oss: dagens vetenskap kan bekräfta ursprungsbefolkningarnas gamla kunskaper.

I det gamla Ryssland och bland Sibiriens naturfolk finns stora kunskaper om detta, vilka jag träffat på under mina resor dit under 80- och 90-talen. Där fanns utskrivna ”recept” på hur man kunde bota vissa själsliga tillstånd/ sjukdomar, t.ex. lättare depressioner genom att i tur och ordning krama tre olika trädarter, var och en under ett visst angivet antal minuter. Jag skall se om jag finner mina anteckningar och återkommer i så fall till detta i en senare artikel.

Foto: Maura 24, Pixabay.com

När en kvinna i den gamla keltiska kulturen var frustrerad i sitt äktenskap och mådde dåligt gick hon ensam ut i skogen där hon intuitivt uppsökte ett träd vars stam kändes varm och som hon kände sig hemma med. Hon ställde sig vid det och började banka och slå på det för att bli av med sin vrede, sin sorg och sin gråt. Trädet tog emot hennes starka känslor och ansågs kunna sända hennes upprörda energier ned i jorden utan att självt ta skada och istället fick hon tröst och ro av trädet.

Modern forskning har gjort oanade upptäckter om vad är det i naturen som påverkar oss. Forskningen visar nu att naturen har mätbara effekter på vår kropp. Hjärnan arbetar annorlunda och nivån på stresshormonerna sjunker. Det har bevisats att vistelse i naturen eller bara att betrakta den stimulerar vårt immunsystem och hjälper mot stress, men det intressanta är dessutom att de keltiska kvinnorna gjorde helt rätt när de bankade på träden! Dessa avger då ett ämne för att skydda sig och detta ämne som tas in via luktsinnet, ger oss lugn och harmoni i sinnet. Om detta ska denna artikel berätta och vi förflyttar oss därmed till forskningen i Japan. [1]

Books.google.se

Strövområdet Hinohara-skogen i Japan

”Skogsbad ”innebär att vi vistas i naturen och tar del av trädens helande kraft för att förebygga och läka mänskliga sjukdomar. Det gör man genom att använda människans alla fem sinnen vilket beskrevs i en tidigare artikel: LÄNK. I Japan har myndigheterna skapat runt sextio auktoriserade Shinrin-Yuko, dvs. skogsbadsområden med guider. Här har forskaren, MD och PhD Qing Li studerat hur vårt immunförsvar påverkas då vi vistas bland träden i naturen. Han har också skrivit ett flertal böcker och medicinska artiklar [2] om detta och säger:

– Vi vet alla hur bra man kan må i naturen och det har vi vetat i miljontals år. Skogens ljud, trädens dofter, solljuset som leker mellan löven, den friska, rena luften – allt detta ger oss stort välbehag… Vi vet allt detta djupt in i märgen; det är som en instinkt, en intuition, en känsla som är svår att beskriva. På japanska har vi ett ord för allt detta som är så djupt att det inte går att beskriva: ”yugen”. Yugen ger oss en djup känsla av universums skönhet och mysterium.

Medicinsk forskning kring trädens inverkan på människan

Dr Qing Li, som även är chef för ”Japanska organisationen för skogsmedicin”, har bedrivit mycket forskning kring förhållandet träd – människa. 2006 visade han att trädens aromatiska ämnen aktiverar celler i vårt immunförsvar. Det viktigaste för detta är vårt luktsinne. Träden sänder ut ett kemiskt ämne, fytoncider, för att skydda sig mot ohyra:

-När man rör vid ett träd, tror det att det attackeras av en insekt eller en hackspett och utsöndrar därför ämnen för att skydda sig. Dessa ämnen är bra för oss. Därför är det mycket bra att röra vid trädet eller att krama det. När man har gjort det ska man stanna upp ett tag, några minuter under det, för att ta emot ämnena.

Qing Li har bevisat att detta ämne ökar kroppens naturliga mördarceller, som är försvarsceller i våra vita blodkroppar, och stimulerar vår självläkning. En av mördarcellernas uppgifter är att förstöra cancercellerna och de är därför mycket viktiga för vår hälsa. Man har kunnat se att dessa cellers aktivitet ökar med 52 % efter tre dagar i skogen. Effekten består under en lång tid och mördar-cellerna är aktiva upp till 30 dagar efter ett skogsbad. Om man är tre dagar i månaden i skogen kan man därför bibehålla mördarcellernas höga aktivitetsnivå. Qing säger att det är hans största forskningsresultat.

Kan skogens immunologiska effekter även återskapas inomhus? undrade Qing Li, och testade starka eteriska oljor från träd som påverkar vårt immunskydd. Han testade olika cypressoljor. Skogens goda inverkan är en helhetseffekt där doften endast är en ingrediens, men det går bra att även använda cypressoljan på hotellrum för gästernas välmående.

I institutionen för Miljö och hälsa vid Chiba-universitetet i Tokyo har man tillgång till utrustning som kan man mäta naturens påverkan på alla våra fem sinnen. Intressant nog kunde man visa att även en bild av ett träd jämfört med en bild av en stadsmiljö, sänker blodtrycket.

Foto: Kaffe. Pixabay,com

Skogen hjälper oss att reglera de fysiologiska parametrar som hör till avslappning och lugn. Forskaren Yoshifumi Miyasaki har studerat skogsbad i 25 år. Hans försökspersoner sitter i naturen med elektroder kopplade till huvudet. Dessa mäter aktiviteten i den prefrontala hjärnbarken som är viktig för inlärning och minne. Inte oväntat visar det sig att miljön i skogen stärker hjärnan och ger lugn och harmoni. I stadsmiljö är den mer uppe i varv. Miyasaki har också undersökt det parasympatiska nervsystemet som styr lugn och vila. I skogen ökade aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet med mer än 50% jämfört med i stadsmiljö. Mätningarna visar alltså att kroppen slappnar av. Man lär sig känna ”flow” i skogen och kreativiteten ökar.

Ett salivprov togs för att mäta hormonet kortisol som avsöndras bl.a. vid stress. Det visade sig att det minskade med 14 % i skogen jämfört med att sitta i staden. Hjärtat slog också mycket snabbare i staden. Forskningen kunde alltså påvisa en verklig effekt på vårt sinnestillstånd. Detta har följts upp i sextio skogar med japansk ädelcypress, japansk tall och ceder. Dessa skogar är nu certifierade och skyddade skogsterapiområden; nog så viktigt eftersom man räknar med att 75 % av jordens befolkning kommer att leva i städer 2050:

– Människan är anpassad till naturen. Det handlar inte om att höja eller sänka stressnivån utan att närma sig normalnivån. Det är det som ger en god balans. Det förefaller som om naturen kan hjälpa till att återställa våra stresspåverkade fysiologiska värden till mer balanserade nivåer som gör att vi mår bra.

Kersti Wistrand

Referenser: 1) Denna framställning bygger i huvudsak på programmet ”Frisk av naturen” som sändes av Vetandets värld, 1 sept. 2019

2) Qing Li, Forest Bathing – How trees can help you find health, (2018) Penguin.com, N.Y. Finns även som e-book. Flera medicinska artiklar finns att läsa på nätet, bl.a. LÄNK