Originalartikel på Vetamera där sker utveckling av texten.
Flockimmunitet (engelska: herd immunity) växer fram som ett gemensamt ”immunförsvar” när en tillräckligt stor andel av populationen har blivit immuna mot en sjukdom och därigenom skyddas även icke-immuna individer. Flockimmunitet är endast applicerbart på smittsamma sjukdomar, alltså sådana som kan överföras från en individ till en annan.[1]
Naturlig immunitet uppstår genom att en sjuk person återhämtar sig och blir frisk. Artificiella metoder som avses skydda mot smitta är till exempel vaccination.
När ett större antal når immunitet och en viss tröskelnivå har nåtts, kan flockimmuniteten bidra till att smittan gradvis utrotas från populationen. Om detta sker globalt (oftast med hjälp av vaccinering), kan det resultera i att antalet smittade går ner till noll, alltså att sjukdomen är utrotad. Denna metod användes för att utrota smittkoppor – det sista kända fallet diagnostiserades 1977.
Vaccination mot influensor och virus kan även vara kontraproduktiva. Flera studier visar att återupprepade vaccinationer mot säsonginfluensor kan bryta ned det personliga immunskyddet [2] [3] och därmed påverkas även flockimmuniteten negativt. [4][5]
Historik
Flockimmunitet kom att betraktas som ett naturligt förekommande fenomen på 1930-talet. då AW Hedrich publicerade forskning om mässlingars epidemiologi i Baltimore och noterade att efter att många barn hade blivit immun mot mässlingar minskade antalet nya infektioner tillfälligt, inklusive bland mottagliga barn. [6] (Mot påståendet om mottagliga barn står att att en människa kan drabbas av en smitta utan att få några yttre tecken på sjukdom).
På 1950-talet var det brukligt i Sverige att när barn fick mässlingen (0,01% risk för dödlighet, dvs lägre dödlighet än för säsonginfluensa) hade man ”mässlingparty” så att alla skulle få det samtidigt och sedan bli immuna för resten av livet. Tyskland har fortsatt denna avslappnade attityd till mässlingen.
Idag har det istället i Sverige blivit mycket vanligt att vaccinera sig mot mässling (MPR vaccin). De som har en naturlig mässlingimmunitet (genom att ha blivit smittad och återställd) tycks gå säkrare än de som är vaccinerade. [7]
Kritik
”Kritiken mot vaccinationer handlar främst om att kroppen kan må bra av att få bilda eget immunförsvar någon gång, och inte enbart bekämpa försvagade virus. Då tror man att den är bättre rustad. Men också på sistone så har ju ”sömnsjukeproblemen” efter svininfleunsavaccinationerna aktualiserat att biverkningar kan vara nog så allvarliga. Vacciner måste uppenbarligen testas mycket noga innan de används.” (Prof R. Hahn)
Mässlingparty som går ut på att människor som smittats umgås med ickesmittade för att skapa immunitet, har åter dykt upp i modern tid och orsakat ramaskri främst hos vaccinförespråkare. LÄNK I SVT artikeln påstås att en av tjugo smittade (5%) riskerar lunginflammation alternativt hjärnhinneinflammation. Det är något högre än de siffror som bekräftats från USA (ca 4,5%). [8] Man tar inte upp risker med dessa vaccin bland annat att mässlingsavaccin påstås kunna orsaka autism. [9]
En balanserad kritik framhåller att viss vaccin är lämplig emedan annan är olämplig och kontraproduktiv såsom återupprepade vaccin mot säsonginfluensor. De senare är direkt hälsovådliga. Och flera vacciner kan ha allvarliga biverkningar. [10]
I täten för vaccinförespråkare går vaccinationsindustrin, folkhälsomyndigheten men även ”skeptikerrörelsen” eller kanske mer adekvat, antihumanismens pseudoskeptikerrörelse som har ett oetiskt förhållande till läkemedelsindustrin. Wikipedia är en del av denna rörelse varför Wikipedia också förespråkar vaccin. Mot skeptikerrörelsen stå Skeptisk om skeptiker.
Referenser
1) “Immunization Coverage.” World Health Organization: Media Centre, World Health Organization, July 2017, Länk.
2) Upprepad influensavaccinering hälsovådlig. Artikel Humanism & KUnskap med referenser Länk
3) The Impact of Prior Season Vaccination on Subsequent Influenza Vaccine Effectiveness to Prevent Influenza-related Hospitalizations Over 4 Influenza Seasons in Canada Clinical Infectious Diseases, Volume 69, Issue 6, 15 September 2019, Pages 970–979, Länk
4) Wu Nicholas C. et al. “A Structural Explanation for the Low Effectiveness of the Seasonal Influenza H3N2 Vaccine.” Ed. Palese Peter. PLoS Pathogens 1310 (2017): e1006682 PMC. Web. 8 Jan. 2018. 10.1371/journal.ppat.1006682 [PMC free article]
5) Self-boosting vaccines and their implications for herd immunity Länk
6) Hinman, A. R.; Orenstein, W. A.; Papania, M. J. (1 May 2004). ”Evolution of measles elimination strategies in the United States”. The Journal of Infectious Diseases. 189 (Suppl 1): S17–22. doi:10.1086/377694. PMID 15106084.
7) Vaccination-Induced Herd Immunity: Successes and Challenges LÄNK, The Journal of allergy and clinical immunology. This work was supported by grants from the National Institutes of Health, Allergy and Infectious Diseases (R56AI106006 and U19 AI109761 CETR) and the Wellcome Trust [203268/Z/16/Z].
8) https://www.cdc.gov/measles/cases-outbreaks.html
9) Kontroversen om sambandet mellan mässlingsvaccin och autism: om den osäkra kunskapens problem och konsekvenser för allmänhet, media och experter Länk
10) Upprepad influensavaccinering hälsovådlig Länk
