Stadshagens idrottsplats i Stockholm under kokslovet 1941. Foto från Stockholms stadsarkiv SE/SSA/1200/Idrottsförvaltningen/K LB SSA 1200 01-104
Mellan vecka 9 – 12 infaller sportlovet för Sveriges alla skolelever. Just denna vecka har alla i Stockholmsområdet lov. Från början hette det kokslovet och instiftades 1940, för 80 år sedan. Här kan du läsa hur ungdomarna i huvudstaden kunde använda sina lovdagar på den tiden.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Foton från Stockholms stadsarkiv
Vintrarna i Sverige var stränga och snörika under 40-talet. Under andra världskriget gällde det att dra åt svångremmen och spara så mycket som möjligt. Ett kupongsystem, s.k. ransoneringskort, delades ut till alla hushåll. Ett visst antal kuponger för varje vara som man fick lösa in och köpa för i speceriaffären. Hemmafruarna knackade på hos varandra: ”Kan jag få byta några sockerkuponger mot en kaffekupong?”
Det var stor brist på många varor. Under de hårda vintrarna gällde det att spara på bränsle. I städerna eldades det oftast med koks, en form av kol. Politikerna började fundera och kom fram till att man skulle kunna stänga skolorna en vecka när det var som kallast. Sagt och gjort: 1940 infördes kokslovet och alla barn fick ledigt. Vad skulle de göra? Jo, det var ju som upplagt för vintersporter.
I Stockholms parker anlades skridskobanor och skidspår. De åkte kälke och skridskor och kastade snöboll. Sommartid klättrade de i träden, lekte kurragömma, sköt med slangbella och cyklade. Anställda ordningsvakter antecknade noggrant alla förseelser. I bevarade rapporter ser man att det var mest pojkar som utmärkt sig.
Så här beskrev en ordningsvakt sina sysslor 1941:
– Att vid kälkbackarna och skidbackarna i parken hålla ordning på barnen så att ej någon olycka sker, samt att träd och buskar inte förstörs. Plockat undan tomma gengaspåsar och wellpappkartonger i parkerna.
Gissningsvis använde barnen pappkartongerna som kälkar.
Stadshagens idrottsplats: bandyinstruktion lovveckan 21–26 februari 1944. Foto: Studio Gullers. Sthlms stadsarkiv. SE/SSA/1200/idrottsförvaltningen/K 1 LB SSA 1200 01 087
Kokslovet blev kvar när ransoneringen tog slut, men bytte så småningom namn till sportlov och finns alltså kvar än idag.
När folkskolan infördes 1842 behövdes barnen och ungdomar i arbete hemmavid. Under sommaren behövde de hjälpa till i jordbruket och därför infördes sommarloven. När jordbrukssamhället förändrades fanns sommarlovet ändå kvar. Höstlovet var också ett arbetslov från början. Då fick ungdomarna hjälpa till med skörden. Ofta var det dags för potatisen att tas upp i södra Sverige och lovet kallades därför ”potatislov”.
Kersti Wistrand
Källa stockholmskallan.stockholm.se
