Luciafirande i svensk kyrka, Claudia Gründer, CC BY-SA 3.0, Wikipedia
Luciafirande i svensk kyrka, Claudia Gründer, CC BY-SA 3.0, Wikipedia

Vi firar Lucia den 13 december. Den svenske författaren och poeten Erik Axel Karlfeldt (1864 – 1931) fick 1931 Nobelpriset i litteratur postumt. Här presenteras hans dikt ”Lucia”, som ingår i diktsamlingen Fridolins dikter och andra visor (1898).

TEXT: KERSTI WISTRAND
Foto: Lucia Wikipedia
Lussekatter, Foto Per Ola Wiberg from Ekerö, Wikipedia[/caption]

Poeten och författaren Erik Axel Karlfeldt (1864 – 1931), född i Dalarna och son till en bonde, var ledamot i Svenska Akademien och fick Nobelpriset i litteratur postumt 1931.

Karlfeldts dikt ”Lucia” beskriver en luciamorgon på en herrgård. Den tidigaste skildringen av svenskt luciafirande i modern tid finns bevarad från 1764 i Horn norr om Skövde. Det var i slotten och på herrgårdarna som den ljusprydda lucian först dök upp. Det dröjde länge innan seden spreds i vidare kretsar.

All julförberedelse skulle vara avklarad till Lucia och festande var viktigt på denna dag. Man skulle helst vara inomhus och vaka under natten till lucia (”lussevakan”). Tre frukostar förekom sedan på sina håll. Men började med en sup och slutade med en bulle bakad som en vagn med fyra hjul. Denna lussebulle symboliserade den forntida uppfattningen om solens färd på en vagn över himlavalvet.

Luciadygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt. Det ansågs därför vara extra farligt med övernaturliga krafter och talande djur. I det förkristna Norden besvärjdes ljusets makter för att få ljuset att återvända. Solen var källan till ljus, sanning och rättfärdighet. Den var också segrare över natten och döden och en symbol för kampen mellan ljus och mörker, gott och ont, ordning och kaos.

Traditionen med en ljusbärande kvinnogestalt kan eventuellt ha sitt ursprung i en förkristen sed med en symboliserad sol- eller ljusgudinna. Först 1753 flyttades vintersolståndet till den 21 eller 22 december genom att man frångick den julianska kalendern.

Lussekatter tillhör Luciafirandet, Foto Per Ola Wiberg from Ekerö, Wikipedia

Erik Axel Karlfeldts dikt ”Lucia”

”I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
I hvita kläder
stod herrgårdsflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re´n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen.
Och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vi glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.”

(Axel Erik Karlfeldt, 1898)

Det moderna firandet med en lucia i täten för ett luciatåg sattes i gång av en Stockholmstidning 1927. Då fick läsekretsen vara med och välja lucian. Luciatåget var knutet till välgörenhet. Melodin till vår luciasång härstammar från Italien, där Sankta Lucia dog martyrdöden på Sicilien under 300-talet.

Kersti Wistrand

Föregående artikelVillebråd filmatiserad bok av Olga Tokarczuk
Nästa artikelVarför firar vi jul?
Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.