Omkring 9 % av barn i Sverige (cirka 186 000 barn) lever idag i ekonomisk utsatthet, men mörkertalet är antagligen betydligt större. Du kan ge en julgåva till dem genom bl.a. Frälsningsarmén och Stadsmissionen.
TEXT: KERSTI WISTRAND
I mitt brevinkast kom ett julbrev från både Frälsningsarmén och Stadsmissionen med en vädjan om att tänka på de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna inför julen och skänka en slant som bidrag. Det är ett viktigt och behjärtansvärt uppdrag som flera ideella organisationer tagit på sig och en verksamhet som Humanism och Kunskap gärna vill stödja med denna artikel.
Rädda Barnen avlägger varje år rapporter om barnfattigdomen i Sverige och senaste angivna siffran är 186 000 barn. Påpekas bör att barn till papperslösa och asylsökande samt barn till överskuldsatta inte är med i denna statistik.
Att leva under ekonomisk utsatthet är svårt för de vuxna men även för deras barn. I vårt land handlar det kanske inte så mycket om att gå hungrig eller frysa, även om jag under min tid som lärare mötte enstaka högstadieelever som åt sitt enda mål mat i skolbespisningen och inte hade annat än trätofflor på fötterna vintertid. Nej, det handlar väl snarare om att stå utanför samhället, vara enklare klädd än kamraterna, inte ha råd att skaffa glasögon eller vara med på de utflykter eller delta i fritidsaktiviteter som kan kosta. Och så här till jul i värsta fall bli utan julklappar för att föräldrarna inte har råd. . .
Orsakerna till fattigdomen är mångfaldig: från missbruk i hemmen, sjuka, arbetslösa eller frånvarande föräldrar. Även jobb påverkas av att man saknar möjlighet till permanent bostad och tvingas flytta runt i tillfälliga lösningar ibland på vandrarhem ibland i en bil eller under en bro. Alla skyddsnät och sociala kontakter bryts.
Självklart blir barnen lidande både med olika skolgångar eller långa skolvägar. Koncentrationen och därmed betygen kan bli lidande. De får också svårare att knyta kontakter med andra barn.
Rädda Barnens rapport 2018 [1]
- Barn till ensamstående kvinnor (24 %) uppvisar den högsta ekonomiska sårbarheten. Den ekonomiska utsattheten är fyra gånger så hög bland barn till ensamstående kvinnor jämfört med barn till sammanboende.
- I 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under år 2016, men varierar starkt mellan olika kommuner från t.ex. Kungsbacka 2,5 % till 25,2 % i Malmö.
- Barnfattigdomen minskar men inkomstskillnaderna ökar. Mellan 1999 och 2016 hade den rikaste tiondelen av barnfamiljerna ökat sin disponibla inkomst med 70 % medan den fattigaste tiondelen ökade sin redan betydligt lägre standard med 35 %.
- Drygt 42 % av alla barn med utländsk bakgrund och med en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom 2016. Detta kan jämföras med 1,4 % av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund.
Inför julen har dessa barn och deras förälder det särskilt svårt. Att skänka ett ekonomiskt bidrag till någon organisation som ställer upp för de utsatta barnen och deras föräldrar är en julklapp i Sankt Nicolaus anda. Kanske en slant till ett julfirande med julmat, gran och julklappsutdelning hos Frälsningsarmén eller en slant eller gåva till Stadsmissionen i Stockholm/Göteborg och de föräldrar som inte har råd att ge det där lilla extra till sina barn under julen.
Nedanstående länkar berör utsatta barn i Stockholm, men du kan säkert finna motsvarande organisationer där du bor.
Kersti Wistrand
NOT 1) Rädda Barnen Rapport
Jonas Sjöstedt (V) föreslår i sitt traditionsenliga jultal i riksdagen att den som har försörjningsstöd bör få 2000 kr extra under december månad för att barnfamiljerna ska kunna få råd att fira jul. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jonas-sjostedts-jultal
Under en period i min barndom, egentligen hela skolgången men värst under mellanstadiet då pappa jobbade utomlands och mamma fick kämpa med tre söner, kunde vi vara helt utan mat hemma. Jag minns de utdragbara plastlådorna i köket, tomma sånär som på en låda som innehöll någon form av mjöl. Jag minns hur vi tre barn kunde dela på en tepåse i varmt kranvatten i en tvåliters plastkanna, knäckebröd med senap eftersom vi inte hade smör. Jag minns också hur jag en dag från skolmatsalen tog med mig blodpudding innanför skjortan för att kunna äta på kvällen men det var ingen lyckad idé. Dessa år av svält och en mamma som hade svår ischias och självmedicinerade samtidigt som pappa förbjöd henne att ta hjälp av ”socialen” innebar naturligtvis att skolan blev ett haveri. Så mycket av det Kersti skriver är självupplevt. På hösten blev de närliggande villatomternas äpplen en lösning. Jo vi pallade. Och att äta sig mätt på halvmogna äpplen kan ge magknip. Betygen från mellanstadiet innehöll frånvarotimmar och de var flera tusen med B eller C i uppförande och ordningsbetyg. Naturligtvis kände man av att fröken inte var särskilt positivt inställd vilket medverkade till skolket.