Originalartikel på Vetamera, där sker uppdateringar.
Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.
Avgränsningar
I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]
Skillnad mot andra kvalitativa metoder
Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.
Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.
Användningsområden
GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]
Riktlinjer
I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).
Metoden
Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp. Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).
Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.
Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).
Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.
Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.
Historisk bakgrund
Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]
Referenser
1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.
Källor
