24 augusti, 2019

Operation Rädda bina

Honungsbi wikicommons

Ungefär en tredjedel av den mat vi äter är pollinerad av insekter, som drastiskt minskar. Till orsakerna hör gifter och minskad biologisk mångfald och därmed brist på föda. En tredjedel av våra svenska vildbiarter håller på att försvinna enligt Naturskyddsföreningen som gett tips hur vi kan hjälpa till att rädda bina.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Det förändrade jordbrukslandskapet har fört med sig att vi idag har knappt en procent kvar av de ängsmarker som fanns i vårt land för hundra år sedan. Bin, fjärilar och andra pollinerare håller drastiskt på att försvinna. Dessa är nödvändiga för att vi ska få frukt och grönsaker. Vilka konkreta åtgärder kan man göra som naturvän? Naturskyddsföreningen ger värdefulla tips i sin kampanj ”Rädda bina nu” LÄNK  Här nedan ges några tips från dem.

En hårt klippt gräsmatta kan vara lika artfattig som asfalt. Äger du en trädgård eller en gräsyta kan du därför omvandla hela eller en bit, minst en kvadratmeter, av den till en blommande äng och därmed göra en viktig räddningsinsats för bin och fjärilar. Tänk så vackert att få njuta av sommaren och se blåklockor, klöver, käringtand och prästkragar, få se de pollinerande insekterna och gå barfota i gräset! Det finns faktiskt färdiga fröpåsar med ängsblommor som du kan köpa i blomsteraffären. Fröerna ska sås i maj eller september-oktober.

Ängsblomster Foto: K. Wistrand

Det finns också speciella trädgårdsblommor som fjärilarna älskar: rudbeckia, lavendel, jätteverbena och prästkrage, men även kryddörter, speciellt timjan, oregano och salvia. LÄNK Bor du i stan kan du odla bivänliga blommor på din balkong eller i eventuella rabatter framför husen.

Men bina behöver även ha hjälp med bostad och vatten. Åtminstone i Stockholm förekommer det att bikupor för tambin sätts upp på en del tak. Man kan själv anlägga en sandbädd för vildbin i trädgården eller bygga ett vildbihotell genom att borra 6 – 10 cm djupa hål i en träbit. Dessa hål får inte gå rakt igenom träbiten utan endast ha en öppning. Släta till ingången och placera sedan hotellet regnskyddat och i söderläge. Sätt ett finmaskigt hönsnät fem cm framför för att skydda mot småfåglarnas framfart. Man kan också tillverka hotell av bambu eller vass som man buntar ihop. Hålen ska vara 3–10 mm tjocka och gärna 10 cm djupa. Sådan vildbihotell finns även färdiga att köpa, bl.a. på Claes Ohlsson.

När man går till affären för att handla kan man lägga på minnet att ekologiskt odlade jordbruksprodukter gynnar artrikedomen och därmed bin och fjärilar.

Humla på fingerborgsblomma. Foto K. Wistrand

Naturskyddsföreningen uppmanar oss att arbeta efter fyra punkter för att påverka politikerna. Har du intresse och tid kan du söka upp en lokalförening och engagera dig där:

+ Stöd ekologiskt jordbruk och naturbete vilket gynnar artrikedomen. Uppmana politiker att fatta beslut om ökat statligt stöd till detta.

+ Förbjud bekämpningsmedel som skadar bin och andra pollinatörer.

+ Gör bortglömda grönytor till blommande marker. Bristen på vilda blommor är en av de största orsakerna till att antalet pollinerande insekter minskar. Det svenska vägnätet innehåller över 20 000 mil vägar. Påverka politikerna att låta omvandla vägkanter och kraftledningsgator till blommande marker.

+ Anta en aktionsplan för att gynna bin i varje kommun. Medborgare och skolelever: sätt press på din kommun genom att skriva medborgarförslag och ta fram en aktionsplan för bina!

Förutom att försöka medvetandegöra politikerna, ordnar Naturskyddsföreningen ängslåtterdagar och blomstervandringar. Du kan gå in på aktivitetskalendern och leta. Den finns på www.naturskyddsforeningen.se

Kersti Wistrand

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.