26 maj, 2019

Hare krishna om vetenskap


I mina bokhyllor står mer än tusen fackböcker. Jag beslutar att på måfå gå fram och ta en bok och på måfå slå upp en sida. – Och se den passar in i sammanhanget. Det jag slår upp utgörs av ett filosofiskt samtal under en morgonpromenad mellan en läkare och en vis indisk mästare och handlar om skillnaden mellan österländsk och västerländsk vetenskap.

EN BETRAKTELSE AV KERSTI WISTRAND

Jag har skrivit ett par artiklar om ökenutbredning orsakad av västerlänningarnas oförstånd, girighet och felaktiga ingrepp i naturen alltifrån romarnas skövling av träd för att bygga båtar till den nutida västerlänningens skövlande av ursprungsbefolkningar och djurhjordar, LÄNK1 och LÄNK2. Och nu ges mig ett intuitionens svar i form av den bok jag blundande drog fram: ”Vetenskapen om självförverkligande – En mästares ledning”.

På bokens baksida finns ett foto av den indiske mästaren själv, Sri Srimad A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada (1896–1977) med följande text: ”Vår tid kännetecknas av häpnadsväckande materiella framsteg men också av ständigt ökande problem. Vi lever i ett samhälle fyllt av förvirring, och frågorna om människans öde är mer aktuella än någonsin. Hur kan vi ta hand om vår framtid? Vad är syftet med vårt liv? Varifrån kommer vi, och vad händer efter döden? Sri Srimad Prabhupada besvarar dessa frågor på ett unikt och praktiskt sätt – i ljuset av den vediska vetenskapen, den äldsta och mest omfattande kunskapen i världen.

A. C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada, India Post, Government of India (Wikimedia)

Sri Srimad Prabhupada föddes i Calcutta i Indien 1896. Han kom från en fattig familj och undervisades genom den skotska kyrkans försorg och tog examen i bl.a. engelska, filosofi och ekonomi. Han skaffade sig ett litet indiskt örtapotek, gifte sig och fick flera barn. Så småningom lärde han sig sanskrit och började skriva kommentarer till gamla vediska skrifter (`veda´ betyder `vetande´). Sri Srimad Prabhupada har gjort en av de bästa översättningarna av Bhagavadgita och skrivit många egna vedafilosofiska böcker, som finns översatta i miljontalet exemplar. Han var en from man som mediterade och utövade bhaktiyoga (bhakti- kärlek, hängivenhet) under ledning av en andlig mästare. I denna form av yoga överflödar hjärtat av kärlek till Gud som inte ses som något slags varande utanför oss själva utan anses finnas i varje aspekt av liv. I de andliga övningarna ingår att lyfta emotionerna till en högre nivå där de omvandlas till kärlek och hängivenhet inför det gudomliga och livets under.

Förutom i Indien är Sri Srimad Prabhupada väl känd i USA, där han bodde många år, samt i flera europeiska länder som han besökte. Som ledare var han karismatisk och grundade 1966 ”International Society for Krishna Consciousness” (ISKCON). [1] I Sverige hör Hare-Krishna-rörelsen dit och boken i min hand är översatt och utgiven på deras förlag i Grödinge med ISBN 91-85580-13-9. ”Hare-Krishna-folket” är i allmänhet tankemässigt mycket skolade, intresserade och kunniga i religionsfilosofi, varför religionshistoriska föreningen inklusive professor besökte dem några gånger under 70-80-talet. Vid ett sådant tillfälle köpte jag denna bok som jag håller i min hand. Och nu slog jag alltså på måfå upp texten:

”Den moderna vetenskapens trångsynthet”

Sri Srimad Prabhuada (S.P) går på en morgonpromenad med sin vän Dr. Singh i Los Angeles i april 1973 och detta är en del av samtalet sam utspinner sig dem emellan.
Sri Srimad Prabhuada (S.P) säger:

Hela den vetenskapliga och teknologiska världen grundar sig på den felaktiga föreställningen om att livet uppkommer ur materia. Vi kan inte tillåta denna orimliga teori att få stå oemotsagd. Livet har inte uppkommit ur materia. Materia är skapat av liv. Detta är inte teori, det är fakta. Vetenskapen baserar sig på en oriktig teori; därför blir uträkningar och slutsatser felaktiga och människor lider på grund av detta. — Därför måste vi utmana vetenskapsmännen och besegra dem. Annars kommer de att vilseföra hela samhället. – – – Materien genomgår sex faser: födelse, växt, uppehållande, alstring av avkomma, avtynande och död. Den materiella kroppen är förgänglig, men livet i materien, dvs andesjälen i kroppen, är evigt. – – –

Vetenskapsmännen talar bara om vad de kan uppleva genom sina sinnen. De lider av vad vi kallar ”doktor Grodas filosofi”. Så börjar Sri Srimad Prabhuada berätta:

”Det var en gång en groda som hela sitt liv hade bott i en brunn. En dag besökte en vän honom och upplyste honom om att det finns något som kallas Atlanten.
`Åh, vad är Atlanten för något? ´ frågade grodan i brunnen.
`Det är ett väldigt stort område fyllt av vatten, ´ svarade hans vän.
`Hur stort då? Är det dubbelt så stort som den här brunnen? ´
`Åh nej, mycket större, ´ svarade hans vän.
`Hur mycket större? Tio gånger så stort? ´

På det sättet fortsatte grodan räknandet. Men hade han någon möjlighet att någonsin förstå djupet och vidsträcktheten av den stora oceanen? Vår förmåga, erfarenhet och styrka då det gäller att spekulera, är alltid begränsad. Grodan tänkte alltid i termer som stod i förhållande till hans brunn. Han hade inte förmåga att tänka på annorlunda sätt. Likaså bedömer vetenskapsmännen den Absoluta Sanningen, alla orsakers orsak, med sina ofullkomliga sinnen och intelligens och således måste de bli förvirrade. Det grundläggande felet dessa så kallade vetenskapsmän begår är att de har antagit den induktiva metoden för att komma fram till sina slutsatser. — Denna metod förlitar sig på information som samlats in genom sinnena, och sinnena är ofullkomliga. – – –
Vetenskapsmännen säger att Gud inte finns därför att de försöker förstå allt genom direkt iakttagelse och därigenom ser de ingen Gud. De begagnar inte rätt metod för att förstå transcendental [översinnlig] kunskap.”

Vanlig groda (Wikimedia)

Dr. Singh: ”Det finns en vetenskaplig tidskrift som heter Nature. Den innehåller artiklar som handlar om växter och djur, men den nämner inte Gud – bara naturen.”

S.P: ”Vi kan helt riktigt iaktta att växter frambringas i naturen, men vi måste ställa frågan: `Vad har gett upphov till naturen? ´ Att ställa den frågan är intelligent.”

Dr.Singh: ”Vetenskapsmännen tänker inte så.”

S.P: ”Då är de dårar. Så snart vi talar om naturen, bör nästa fråga vara: `Vems natur? ´ Natur betyder energi och så snart man talar om energi måste man godta att det finns en källa till energin. Exempelvis är den elektriska kraftstationen källan till den elektriska energin. Elektricitet alstras inte automatiskt. Vi måste installera en kraftstation och en generator. På samma sätt står det i Veda hur den materiella naturen verkar under Krishnas ledning. — Lägre energi har ingen kraft såvida inte den högre energin är med i spelet. — Krishna säger att det finns något som verkar bortom egot och det är livsenergin, andesjälen. Det är vad vetenskapsmännen inte känner till. De tror att livet enbart är en kombination av materiella ting. — Allt det här materiella räknandet och analyserandet betyder inte att du har förmågan att förstå det obegränsade. – Varför är vetenskapsmännen så stolta över sin kraft och förmåga? Deras kunskap är begränsad… Vetenskapsmän utför kanske en massa forskningsarbete, men hur stor en vetenskapsman än är, så är hans sinnen ofullkomliga. Därför kan han inte ha fulländad kunskap… En blind leder kanske en annan blind, men vad tjänar det till när de båda faller i diket? — Ge mig t.ex. den vetenskapliga förklaringen till varför det existerar en sådan stor variationsrikedom av träd? ”

Dr Singh: ”De säger att det i naturen sker mutationer som skapar detta rika urval. ”

S.P: ”Vad de än säger måste där finnas en viljekraft och ett medvetande. — Du och jag har ett begränsat medvetande men det finns ett annat medvetande som är alltigenomträngande och som finns [latent] i dig och i mig, i alla, Krishnamedvetandet.

Allt som finns i världen är relativt. Det är ett vetenskapligt faktum. Våra kroppar, liv, vår intelligens och allting annat är relativt. För oss kan en myra ha ett mycket kort liv, medan myran kan uppleva det som hundra år. Det är betydelsen av ”grodfilosofi”. Grodan tänker på saker i relation till sin egen brunn. På så vis vilseleds världen av så många dårar som utger sig för att vara lärda vetenskapsmän och filosofer. – – – Darwin talar om livsarternas utveckling, men han har ingen verklig kunskap om andlig utveckling och själens gång från lägre livsarter till högre. — Evolutionen består i den individuella levande varelsens andliga utveckling genom de olika livsarterna.”

. Så här förklarar Sri Srimad Prabhupadas själv Krishnamedvetandet:

Det högre medvetandet paramatman, i boken översatt till “översjälen”, är närvarande i hela skapelsen och är medveten om varje existensform. Översjälen finns latent i hjärtat hos alla varelser, människa såväl som djur. Den individuella själens (atmans) medvetande kan inte fungera som det högre medvetandet. De kan därför aldrig bli ett. Detta högre medvetande kan endast nås genom att det individuella medvetandet länkas samman med det högre medvetandet. Denna förankring sker i hjärtat och kallas att överlämna sig till Krishnamedvetandet, den högsta kärleken och kunskapen. Krishna är den personifierade formen av det högre medvetandet så att man lättare ska kunna nå kontakt med hjälp av sina föreställningar.

Sammanlänkning äger i denna yogaform rum genom praktiserande av den bhaktiyoga (”kärlekens yoga”) som beskrivs i Bhagavadgita. Man följer etiska regler, renar sitt inre, utför andnings- och koncentrationsövningar, sjunger Hare Krishna-mantran och mediterar på ”Herrens gestalt/väsen” fokuserad i sitt hjärta, där ”översjälen” sägs ha sitt säte. Utövandet av denna yogavariant leder till behärskning av sinnena och så småningom en mystikens förening med ”översjälen”. I detta förändrade medvetandetillstånd når atman förening med paramatman som genomsyrar alltet och finns överallt, vilket ger inblick i tillvarons djupaste sammanhang medelst översinnlig kunskap samtidigt som man fylls av oändlig villkorslös kärlek.

Sri Srimad Prabhupada menar att Krishna översatt till grekiska blir Kristus och att krishnamedvetandet är detsamma som kristusmedvetandet. Personligen kommer jag därvid att tänka på det bländade ljus fyllt av kärlek och kunskap som en del nära-döden-upplevare talar om.

Den moderna vetenskapens trångsynthet – samtalets avslutning

Sri Srimad Prabhupada fortsätter lägga ut sina tankar:

” Den nutida civilisationen är så stolt över sitt oberoende, men i verkligheten är den ytterst beroende – av oljan t.ex. och vatten … Vad skulle vetenskapsmännen kunna göra om oljan stoppades eller vattenbristen blir för stor? De känner till oljans och vattnets kemiska sammansättning men de kan inte framställa olja eller vatten i sina provrör i tillräcklig mängd när det råder stor brist. — De har åkt till månen, men för allt sitt arbete fick de bara med sig några stenar och damm. Den dumdristiga regeringen driver in skatter och spenderar sedan pengarna i onödan. Det visar prov på deras intelligens. De är en samling åsnor, inget annat. Politikerna har ingen förståelse och inget medlidande. – – – Vad vi vet är att livet finns här. Det vet de också, men de koncentrerar sina krafter på att hitta den bästa metoden att utsläcka liv och förstöra det med sina bomber. Det är deras vetenskapliga framsteg.”

Dr Singh: ”De är mycket nyfikna på att få veta vad som händer på andra planeter.”
S.P: ”Det betyder att de för sin barnslighets skull spenderar så mycket pengar. Men när ett utfattigt land ber dem om hjälp säger de att det inte finns några pengar. — De är mycket stolta över att kunna åka till månen, men varför tar de inte reda på hur man kommer till Krishnamedvetandet? Åker de dit kommer all deras nyfikenhet att bli stillad. De skulle lära sig att bortom den lägre energin finns en högre, andlig energi. Den materiella energin kan inte fungera självständigt. Materiella ämnen skapas inte av sig själva. Det är själen som är den skapande kraften. Endast en dåre skulle kunna tro att hela den kosmiska manifestationen med all dess materia skulle kunna komma till av en slump. I verkligheten är skapelsen Guds egendom, men människor gör anspråk på den som vore den deras egen.”

Mina reflektioner

”Den västerländska vetenskapens dårar.”

Jag kan inte låta bli att le för mig själv över Sri Srimad Prabhupadas drastiska sätt att formulera sig, vilket så tydligt visar kulturkrocken mellan öst och väst och minns den äldre andlige indier som bjöds hit av några nära vänner, men som redan efter ett dygn hade fått nog och bad att få bli förd till flygplatsen för hemresa. Det blev dyra flygbiljetter men några erfarenheter rikare. En liknande kulturkrock upplevde Sri Srimad Prabhupadas då han ensam anlände med en ångbåt till Bostons hamn 1965: ”Varför har du, min käre herre Krishna, tagit mig till denna förfärliga plats? Nästan hela befolkningen här är täckt av de materiella kvaliteterna okunnighet och lidelse. Fullständigt uppslukade i det materiella livet tror de sig vara lyckliga och tillfreds, och därför har de ingen smak för Vasudevas transcendentala budskap. Jag förstår inte hur de ska bli i stånd att förstå detta budskap.” (s. 188 i boken).

Sri Srimad Prabhupadas var av sin andlige ledare utsedd att missionera över hela världen och bad förtvivlat inom sig, satte sig på ett torg och började spela och sjunga Hare Krishnamantrat under fyra timmar, varvid en skara unga amerikanska män började samlas runt honom och stämma in. Ja, så började det hela.

Personligen uppskattar jag Sri Srimad Prabhupadas klarsynthet och uppriktighet (i detta kapitel av boken) och har lätt att förstå hans tankegångar. Det ligger mycket i vad han säger. Jag har heller inte något problem att förstå tanken kring Krishna som yttersta grund eller uttrycket ”Krishnamedvetande”, en parallell till de västerländska mystikernas upplevelser. Men jag kan också se den andra sidan av myntet: beskäftigheten hos en andlig vägledare som drar alla vetenskapsmän över en kam. En tendens till ”svart-vitt tänkande” som ibland kan ses hos missionerande rörelser och som kan upplevas attraherande av speciella personligheter och ge upphov till sekterism. Man bör dock försöka skilja på själva den mångtusenåriga filosofin och den andlige ledarens personlighet.

Kersti Wistrand

Referens:
1) https://en.wikipedia.org/wiki/A._C._Bhaktivedanta_Swami_Prabhupada

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Har lagt upp en artikel om Sekt på vetamera och här på H&K https://humanismkunskap.org/2019/05/09/sekt/

  2. Lisbet Gemzell says

    Detta är en utmärkt artikel som visar skillnaden mellan österländskt och västerländskt tänkesätt. Tack Kersti!

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.