26 mars, 2019

Reinkarnationsforskarna


Professorn MD Ian Stevenson (1918 – 2007) har kommit i kontakt med närmare 4 000 påstådda reinkarnationsfall och har av kollegor beskrivits som en metodisk och noggrann pionjär inom reinkarnationsforskningen. Här presenteras han tillsammans med en handfull av de viktigaste forskarna inom området.

TEXT: KERSTI WISTRAND

”Reinkarnation, åtminstone som jag föreställer mig det, förkastar inte evolutionen och genetiken. Den föreslår emellertid att där kan finnas två slag av evolution: den biologiska och den personliga och att dessa interagerar under våra liv på jorden.” (Citat: Ian Stevenson)

Ian Stevenson (1918–2007) utbildade sig till läkare och psykiater och blev vid 39 års ålder professor vid Virginiauniversitetet i Charlottesville, USA. Under sina första femton år ägnade han sig åt konventionell medicinsk forskning och publicerade böcker och artiklar om bl.a. intervjumetodik och psykiatrisk diagnostik. Som psykiater händer det att man kommer i kontakt med patienter med påstådda minnen av tidigare liv. Stevensons intresse för parapsykisk forskning väcktes, något han började bedriva jämsides med sin yrkesutövning. 1960 publicerade han artikeln ”The Evidence för Survival from Claimed Memories of former Incarnations” i Journal of American Society for Psychical Research, nr 2, 1960. LÄNK (pdf som laddas ned) I denna publikation går han igenom historiken i västerlandet samt ett flertal kända reinkarnationsfall över hela världen. Artikeln var skriven till en essätävling för att hedra religionspsykologen William James och Ian Stevenson vann tävlingen.

Som en följd av artikeln och vinsten i essätävlingen uppmanades Stevenson att resa till Indien för att studera möjliga fall av reinkarnationsminnen. Han gjorde så och blev överraskad av att finna ännu fler fall i Indien och Sri Lanka. Därmed var hans intresse väckt och så småningom blev detta arbete den dominerande delen av hans livsgärning. Han upprättade ett kontaktnät med andra forskare över hela världen och fick så in information om många påstådda reinkarnationsfall som sedan noggrant undersöktes.

1967 upprättade professor Stevenson en forskningsenhet som numera heter Division of Personality Studies (DOPS) med syfte att vetenskapligt studera fenomen som tyder på att vetenskapens nuvarande teorier om medvetandets natur och dess förhållande till materien är ofullständiga. DOPS har ett stort arkiv med tusentals undersökta reinkarnationsfall. I Stevensons metod ingick att samla uttalanden från så många vittnen som möjligt, ibland upp till 25 personer och ibland flera intervjuer med samma person flera år senare. Allt bandades. Dagböcker, brev, födelse- och dödsattester,
läkarjournaler, obduktionsprotokoll och tidningsartiklar studerades. Han talade själv flera språk flyttande och använde i övrigt tolk.

Under 45 år kom Stevenson att utforska omkring 4 000 fall över hela världen. 300 av dessa är noggrant utredda och publicerade. Hans första bok, Twenty cases suggestive of reincarnation, från 1966 har översatts till sju språk.

1974 kom ”Xenoglossy – A review and report of a case” ut. Här finns ett fall med svensk anknytning: en amerikansk kvinna gift med en amerikansk läkare som utövar hypnos på henne. Plötsligt i inspelningen övergår hon att tala ett främmande språk som visar sig vara svenska med vissa norska inslag. Man kunde inte finna att hon i sitt vanliga liv hade haft någon som helst anknytning till detta språk. Boken utreder fallet högst noggrant på 264 sidor.

Speciellt koncentrerade sig Ian Stevenson på forskningen kring barn som spontant berättade om minnen tydande på tidigare liv. Särskilt intressant blev det för honom när han upptäckte att många barn, som mindes sina tidigare liv, nyligen påstod sig ha dött en våldsam död och dessutom uppvisade födelsemärken eller medfödda defekter på exakt samma ställen där de i sitt påstådda tidigare liv blivit dödligt skadade.

Hans mest omfattande bok utkom 1997 och är en medicinsk monografi på 2200 sidor som innehåller 225 fallbeskrivningar. Den tog tjugo år att sammanställa och titeln lyder ”Reincarnation and Biology – A contribution to the etiology of birthmarks and birth defects”.

Här kan du läsa en artikel om Ian Stevenson, tidigare publicerad i H&K: LÄNK  Jan Stevenson var under 25 års tid ensam om att om att seriöst utforska reinkarnationsfall. Det dröjde till mitten av 1980-talet innan andra forskare började utföra oberoende undersökningar, s.k. replikationsstudier.


Satwan Pasricha

Satwan Pasricha, som idag är professor emerita I klinisk psykologi, började samarbeta med Ian Stevenson 1973 och har sedan dess undersökt omkring 500 reinkarnationsfall. Hon doktorerade efter några år vid Bangalore University med en avhandling om reinkarnationsminnen hos indiska barn. Hon har även skrivit om nära-dödenupplevelser.

Erlendur Haraldsson
Erlendur Haraldsson (född 1931) är professor emeritus vid universitetet i Reykjavik. Han har undersökt och skrivit böcker om bl.a. dödsbäddsvisioner, apparitioner och medial kommunikation. LÄNK  och LÄNK

Under 1980-talet började han undersöka reinkarnationsfall från Sri Lanka, Libanon, Indien och Island och har hunnit med drygt hundra fall.


James Tucker. Foto: Dan Addison, CC-BY-SA-3.0

James Tucker
James Tucker (född 1960) är professor i psykiatri och neurovetenskap vid Virginia University, USA. 1996 började han arbeta med Ian Stevenson. Fyra år senare blev han ledare för DOPS och började arbeta med dess databas. Han har framför allt intresserat sig för reinkarnationsfall i USA och har skrivit två populärvetenskapliga böcker om detta.

Antonia Mills (född 1942) är också en amerikansk reinkarnationsforskare och antropologiprofessor emerita vid universitetet i Norra Brittiska Columbia i Kanada. Hon har framför allt ägnat sig åt reinkarnationsfall hos nordamerikanska indianstammar, men även forskat i Indien. Hernani Guimaraes Andrade (1913 – 2003) är den förste brasilianaren att undersöka reinkarnationsfall i Brasilien.

Jurgen Keil (född 1960) från Tyskland doktorerade i psykologi vid universitetet i Tasmanien, Australien och har sedan dess utforskat reinkarnationsfall från Turkiet, Burma och Thailand. Många andra forskare har, utöver dessa ovanstående, undersökt och publicerat fall. Sammanlagt har mer än 2 500 fall från drygt 50 länder registrerats av DOPS. Fler än 400 av dem har publicerats.

Kersti Wistrand

Källor: 1.Jacobson, Nils-Olof Jacobsons artikel “Ian Stevensson 1918 – 2007” sidan 13–14 i  SPF-2007 -Apr-1
2. Johannesson, Göran B, Barns minnen från tidigare liv – Forskning i livets gränsland s. 29–32. Egia förlag 2018, ISBN
978-91-984038-2-4.   3. https://wikivividly.com/wiki/Satwant_Pasricha

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: