13 december, 2018

Maryse Condé får Den Nya Akademiens litteraturpris 2018

Maryse Condé (Pressfoto)

Den Nya Akademien bildades våren 2018 för att kunna dela ut ett internationellt litteraturpris eftersom Svenska Akademien tar en paus. Idag, söndagen den 9 december, tar den 81-åriga författarinnan Maryse Condé från den karibiska ögruppen Guadeloupe emot priset.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Beskedet att hon tilldelats Den nya akademiens litteraturpris kom som en total överraskning för Maryse Condé (född 1937), som säger detta i ett pressmeddelande:

Jag är en kvinna som kommer från en liten ö som inte har något att säga till om i internationella frågor. Det är inget man förväntar sig att få den här typen av pris. Gaudeloupe omnämns bara när det är orkaner och jordbävningar, men jag har alltid varit övertygad om att vi äger en unik kultur som formats av många olika inflytanden från européer, indier och kineser. Att vinna det här priset innebär att vår röst, guadeloupernas röst, börjar höras. Det är en början på en egen, sann identitet för Guadeloupe.

Guadeloupe är idag ett franskt departement i Västindien bestående av flera öar belägen längst österut i Små Antillerna och med mindre än en halv miljon invånare. Det räknas som en fullvärdig del av Frankrike och är med vissa undantag med i EU. Valutan är euro. Christoffer Columbus landsteg på ögruppen 1493. En fransk koloni grundades på ön 1635, men föll i brittisk ägo under några år. En stor del av ursprungsbefolkningen kom att dödas under årens lopp. Under napoleonkrigen avträddes Guadeloupe till Sveriges kung Karl XIII och hans arvtagare Karl XIV Johan som ersättning för egendomsförluster som skulle kunna drabba kronprinsen till följd av alliansen mot Napoleon. Vid freden i Paris 1814 fick Frankrike tillbaka öarna mot 24 miljoner franc som kompensation. Slaveriet upphörde 1848.

Guadeloupe. Foto: Hardouin. Wikimedia.com

Den nya akademien

Efter stormen i Svenska Akademien tog Alexandra Pascalidou initiativet till att säkerställa att ett internationellt litteraturpris skulle utdelas även 2018. Syftet med priset är att ”påminna om att litteratur ska förknippas med demokrati, öppenhet, empati och respekt”. Bakom priset, som samlats in genom crowdfunding (allmänheten ger frivilliga bidrag) och ser ut att hamna på runt 250 000 kronor, finns ”Den nya akademien” som endast är tillfällig.
Nomineringen inleddes med att Sveriges bibliotekarier inbjöds att välja ut författare. I steg två inleddes en internationell omröstning som var öppen för alla. Detta gav 32 000 röster. De två kvinnor och två män som fått flest röster ingick sedan i sista delmomentet, där en expertjury utsåg en pristagare av dessa finalister.

Maryse Condé

Maryse Condé föddes 1937 på västindiska Guadeloupe och var yngst av åtta barn. Som svart flicka började hon tidigt söka sina rötter. Föräldrarna for då och då till Frankrike och vid 16 års ålder började hon studera i Paris. Hon gifte sig och flyttade tillsammans med maken till Afrika, där hon under tio år undervisade i Ghana, Nigeria och Senegal. Så småningom blev det en doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Sorbonne, där hon hade forskat på stereotypa porträtt av mörkhyade individer i karibisk litteratur. Tillsammans med maken flyttade hon sedan till USA, där hon har undervisat i karibisk litteratur vid flera universitet, bl.a. Berkeley, Harvard och Columbia. Idag bor hon i franska Provence.

Condé beskrivs som en stor berättare vars prosa berör alla läsare på djupet. Berättartempot är högt. Hennes romaner är kosmopolitiska genom att hon vistats i så många kulturer och blivit översatt till många språk. Huvudpersonerna i hennes romaner har ofta dubbla identiteter och de dras in i händelseförlopp som spänner över hela världen. Det psykiska skeendet står i centrum snarare än de faktiska händelseförloppen.

Hennes romanfigurer är ofta lite vid sidan av och har svårt att knyta an till sin omgivning, ofta beroende för att de utsatts för maktmissbruk. Rotlösheten och känslan av att inte höra hemma har en klangbotten hos författarinnan själv. Hon kunde aldrig känna att hon hörde hemma vare sig i Frankrike eller Afrika utan kände sig som en främmande fågel.

I fransk postkolonial litteratur är känslan av alienering och sökandet efter identitet och historia vanliga teman. Conde´s romaner är dock unika eftersom hon aldrig blir sentimental eller ironisk i sina skildringar av utanförskapet.

Maryse Condé debuterade 1976 med romanen Hérémakhonon som berättar om ett kvinnoöde och är en kristisk skildring av korruptionen i det postkoloniala Afrika. Genombrottet kom med ”Segou” 1984. Det var ett antikolonialt afrikanskt epos. Det svenska genombrottet var hennes bok ”Färden genom mangroven” från 1989. Du kan läsa ett smakprov från hennes barn- och ungdomsskildring i ”From my heart – True stories from my childhood” här: LÄNK

Liksom tidigare nobelpristagare i litteratur kommer Maryse Condé att framträda offentligt, bl.a. i Rinkebyskolan.

Kersti Wistrand

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Guadeloupe
https://www.dn.se/dnbok/christina-kullberg-maryse-condes-romaner-har-gjort-en-svindlande-resa-i-varlden/ http://www.boktugg.se/2018/12/05/den-nya-akademiens-litteraturpristagare-maryse-conde-pa-sverigebesok/

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Intressant – det var HÄR jag läste nyheten först.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: