10 december, 2019

Partiernas klimat- och miljöpolitik inför valet 2018


Inför valet 2018 lägger Miljöpartiet (Mp), Vänstern (V) och Centern (C) stort fokus på miljö- och klimatpolitik medan Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) talar mindre om det. Socialdemokraterna (S) och Liberalerna (L) ligger i mitten.

TEXT: KERSTI WISTRAND
VINJETTBILD Skärmdump TV4, 25 aug 2018

En tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från trafiksektorns användning av fossila bränslen (bensin, dieselolja). Sedan 1970 har bilismen ökat med 70 procent, rapporterar Trafikverket [1] Bilismen och godstransporterna förväntas öka ännu mer. Samtidigt ökar utsläpp från flyget enligt Naturvårdsverket [2] Flygbolagen betalade tidigare ingen skatt på bränsle till skillnad från vägtrafiken. Regeringen införde därför en flygskatt på 60 kronor inom Europa och uppåt 400 kronor för längre resor för att minska resandet upptill 2 %. Nuvarande regering vill att utsläppen från vägtransporter ska minska med 70 % till 2030 jämfört med 2010.

Efter sommarens hetta, skogsbränder och uttorkade jordbruksmarker lyftes klimat- och miljöfrågan fram som den femte viktigaste frågan inför valet efter sjukvård, invandring, skola, brottslighet. De partier som tidigare varit relativt tysta tvingades snabbt komma till beslut och snickra ihop ett program. SD är det parti som anses ha den svagaste miljöpolitiken (detaljplaneringar för genomföringar saknas), följt av Moderaterna och KD, som dock nu mot slutet synliggjort sig lite mer med att vilja ha kvar kärnkraftverken. De mest genomarbetade programmen har Mp, tätt följt av Centern och Vänsterpartiet. Dessa partier har också i åratal kämpat för miljö- och klimatfrågor. Det rödgröna blocket ger både ris (ja till flygskatt, skatt på diesel och bensin) och ros (bonus till dem som t.ex. köper el-bilar) medan alliansen hellre ser bidrag för grön el än skatter på flyg och diesel. De vill liksom de rödgröna se klimatavdrag för företag som investerar fossilfritt. Samtliga partier betonar anslag till forskning och innovationer.

 

Parisavtalet 2015

Nu är det ju så att klimatet och miljön i högsta grad hör till de globala frågorna, eftersom utsläppen påverkar hela världen. I Parisavtalet 2015 kom man för första gången i historien överens om att världens alla länder måste förbinda sig att bidra till minskningen av växthusgaser. Detta avtal blev juridiskt bindande i november 2016 efter det att 55 länder ansvariga för 55% av utsläppen undertecknat det. President Trump hoppade senare av avtalet och tillåter nu ökningen av kolbrytning och fossila bränslen inom sitt land. LÄNK

Den 21 augusti i år rev president Trump – efter att tidigare rivit upp bortåt sjuttio klimatlagar – upp Obamas kanske största klimatreform att minska på utsläpp från kolkraftverken och istället öka sol- och vindkraft. Därmed kommer utsläppen att öka igen. Trump är en s.k. klimatförnekare och menar att det inte finns några klimatförändringar och att det är någonting som kineserna hittat på för att sabba för amerikanska företag. Trumps förslag presenterades i Västvirginia där kolindustrin är stark. Kolindustrin är emellertid inte lönsam och går dåligt jämfört med sol- och vindkraftsindustrin. Det är nu upp till varje delstat att avgöra om de ska följa Parisavtalet eller inte.

Klimatskeptikerna – SD

Trump tillhör skaran av de s.k. klimatskeptikerna/klimatförnekarna, som menar att människans aktiviteter inte påverkar jordens temperaturhöjning med den koldioxid som släpps ut genom fossila bränslen etc. och att det finns forskningsbelägg för detta. Det är endast istidernas cykler som påverkar. Om koldioxidhalten ökar i atmosfären är det enbart av godo, eftersom alla växter och träd lever av koldioxid och kan ta in desto mer genom klyvöppningarna i blad och löv. Växtligheten frodas, frukter och bär blir större, så det anses med denna uppfattning enbart gynnsamt. Att den extrema torkan slår ut all växtlighet, blundar man för och talar om att det är olika väderlekstyper som kommer och går. Om fem år har cykeln för detta väder vänt, menar Michael Zazzio, chefsredaktör för 2000-talets Vetenskap, som pläderar för denna syn i en kommentar till tidigare artikel om klimatet: LÄNK

Varför har då klimathotet lyfts fram så starkt i vårt samhälle, enligt många klimatskeptiker? Jo, det rör sig om en stor politisk propagandaapparat igångsatt av påstådda globalister, en liten grupp av världens rikaste affärsmän som regelbundet träffas och gör upp planer och som anses ha till syfte att ta över världen och helt styra den med användning av enskilda människor, ungefär som pjäser flyttas i ett schack. FN är ett organ som anses helt stå i dessa globalisters makt. Därför anser man Parisavtalet 2015 vara bara nonsens och de svenska meteorologerna påstås vara sådana brickor, som lydigt repeterar och för ut globalisternas planer. Syftet påstås vara att skrämma folk till lydnad. Företrädare för globalisthypotesen är t.ex. Lars Bern.

Bland våra svenska partier tillhör Sverigedemokraterna klimatskeptikernas skara och har därför den vagaste miljö- och klimatpolitiken. I och med sommarens extrema väder i Sverige har de satt ihop ett miljöprogram med Martin Kinnunen som miljöpolitisk talesman. Enligt honom vill SD lyssna mer på samhällsekonomisk än naturvetenskaplig forskning. Man vill se till finanspolitisk effektivitet och motverka att kapital som inte når sitt syfte satsas i onödan. Det anser det vara bättre att fokusera på hela jordens klimat istället för att enbart se till Sverige med relativt låga utsläpp.
SD förordar därför
– mer satsning på forskning och internationell klimatinvestering. Globalt sett släpps 60–65% av utsläppen ut från energisektorn, men i Sverige är det endast 10%, menar SD. Problemet är att vissa länder [med höga utsläpp] konsumerar mycket kol för sin uppvärmning. SD vill därför kraftigt höja investeringarna till globala åtgärder för att minska koldioxidutsläppen.

– bevarande av befintliga kärnkraftverk (Ringhals I och II). SD föreslår medel till fortsatt utbyggnad av fjärde generationens kärnkraftverk. Sänkt skatt på bensin och diesel. Eldrift bör införas i gruvdriften. Nej till flygskatt. SD önskar satsa på infrastruktur och utbyggnad av järnvägsnäten för att möjliggöra el-drivna fordon.

Kritiken från miljöexperter: Tycks vara ett snabbt hopsnickrat miljö- och klimatprogram. Deras förslag om satsning på investeringar i forskning är bra, men det finns ingen detaljplan. Vilken del av världen? Vilka åtgärder avses? De talar även om forskning inom EU vilket är motsägelsefullt då SD vill lämna EU.
Kritik från Mp: Vansinne att riva upp beslut att fortsätta med kärnkraft, mycket dyrbart att bygga ut och det förhindrar det beslut att satsa på förnybar energi som svenska partier har fattat tillsammans redan för några år sedan.

Isabella Lövin (Mp), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, undertecknar klimatlagen 2017. Foto: Johan Schiff. Wikipedia.

De rödgröna: Mp, V, S

Sittande regering vill att utsläppen från vägtransporter ska minska med 70 % till 2030 jämfört med 2010.

Isabella Lövin, Miljöpartiet:
– De viktigaste åtgärderna just nu i denna stund är dels att ge stöd åt omställningen i samhället, både till bönder, industri och vanliga människor; dels vara tuffa och bestraffa det som är dåligt och bidrar till utsläpp, säger Isabella Lövin.

30% av Sveriges utsläpp kommer från transporten. Vi ska ha en grön skatteväxling, dvs grön skatt på transportmedel som ökar koldioxidutsläppen och mindre skatt på transportmedel som inte släpper ut så mycket. Vi vill successivt få bort de dolda subventionerna till vårt fossila bränsle så att det omfattar alla sektioner i vårt samhälle. Vi måste investera i en fossilfri transportsektor så att vi kan leva och resa fossilfritt i framtiden. Vi måste ta fram ny teknik genom forskning.

Vi måste ställa om transportsystemet till mer kollektiv trafik, se över personbilar och dieselbilar. Dyrare bensin och klart nej till sänkt dieselskatt. Måste dämpa långa flygresor. Höja flygskatten. Övergå från fossilt flyg till grönt flyg. Det kommer att vara helt nödvändigt att bygga höghastighetståg och sammanbinda detta med det europeiska tågnätet, ett långtidsprojekt som kan ta flera decennier, men vi måste börja nu.

Kritik: Invändningar från forskare som talar om kostsamhet och osäker miljönytta angående snabbtågen, men ett plus för den gröna skatteväxlingen som innebär både morot och piska.

Vänstern:
V står bakom flygskatten som infördes och vill se Sverige som ett av världens första fossilfria länder.

-Beskatta de rikaste. Höginkomsttagare är de största bovarna. Det är t.ex. de som har råd att flyga. Idag är det mycket större subventioner till fossila verksamheter än den klimat- och miljöbudget vi har idag. Solceller och elbilar är viktiga men mer som droppar i havet vad beträffar ekonomin. Flyget är enormt subventionerat. Flygskatt ska till, bl.a. för att ändra ett beteende. Det är omöjligt att få fram fossilfritt biobränsle till hela jordens flyg. Regnskog skövlas för att få fram palmolja till detta. Det blir en ond cirkel.

De rika ländernas levnadssätt med ökade utsläpp står i skuld till de mindre rika. En tydlig resursfördelning ska till mellan I- och U-länderna, där I-länderna bör ta sin del av att bekosta teknik etc. mot utsläppen.

Vi vill inrätta en grön statlig investeringsbank med inspiration från England som var först ut med detta. Denna ska leda omställningen i Sverige, t.ex. inom industrin. Vi vill fasa ut fossildrivna bilar till 2025.

Kritik: I kritiken av investeringsbanken ingår att ingenting framgår hur notan med investeringsbanken ska betalas, varifrån pengarna ska tas.

Socialdemokraterna
S vill driva på FN och EU för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner. Fossila utsläpp måste minskas. Kollektivtrafiken bör utökas och mer gods transporteras på järnväg. S vill öka investeringarna i klimatåtgärder och ge stöd för nya innovationer i industrin som minskar utsläppen. Höjda krav att blanda in förnybart i bensin och diesel samt påverka EU att sätta slutdatum för bensin- och dieseldrivna bilar.

-Vi behöver ställa om samhället och då behövs det gemensamma investeringar. Vi har gjort det med ”Klimatklivet”, som vi vill fortsätta att bygga ut. Vi prioriterar klimatet framför stora skattesänkningar. I Klimatklivet stöttar vi ekonomiskt projekt som kanske inte får bidrag från annat håll men som våra experter tycker det är lönt att satsa på. Det kan gälla uppfinningar. Finansieringen sker både från staten och från näringslivet. Detta är ett sätt att skynda på omläggningen. Vi måste börja här och nu, säger Åsa Westlund, talesman för S. Andra saker vi gör är att ta hand om matavfall vid biogasanläggningar. Av det får vi gas till bilar och transporter. Vi vill få ordentlig fart på återvinning och återanvändning överhuvudtaget, t.ex. insamling av gamla mobiler så att vi får en mer hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi. Vi subventioner även utbyggnaden av solceller på hustak.

Kritikerna efterlyser utförligare detaljplaner.

Aliansen 2018: Ebba Busch Thor, (KD), Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C), Jan Björklund (L)

Alliansen

Den 14 augusti framträdde alliansen med partiledarna för C, M, Liberalerna och KD vid en presskonferens i Göteborg. De lade fram en gemensam miljöagenda.

Ulf Kristersson, Moderaterna:
En tredjedel av utsläppen i Sverige kommer från den svenska basindustrin, t.ex. pappersindustrin och stålverken. En annan tredjedel kommer från transportmedlen, sade Ulf Kristersson (M).

-Vi måste fasa ut de fossila bränslena (kol, bensin, dieselolja, naturgas). Sverige behöver ha en långsiktig och framgångsrik miljöpolitik som förebygger och börjar lösa de problem som mänskligheten står inför. Vi är överens om klimatmålen i Sverige: Sverige ska vara =-netto-bidragsgivare till 2045. Vi inom alliansen är överens om målen, men vad vi nu ska tala om är medlen att nå dit.

Inom alliansen är vi även överens om att vi måste kunna förena lägre utsläpp i världen med att vara föredöme i världen och med fortsatt tillväxt i Sverige. Vi vill forska på innovationer och förbättra processerna inom teknologin och vill ge massivt ekonomiskt stöd för att uppmuntra sådana teknikförändringar. Ett sådant exempel är SSAB och Vattenfalls samarbete just nu. det s.k. hybridprojektet, som räknar med en helt koldioxidfri stålproduktion på ett par decenniers sikt. Vi vill sedan exportera denna kunskap till andra länder.

M vill kraftigt öka klimatbistånd och ge mer än en fördubbling av regeringens satsning på internationella klimatinvesteringar. De vill också rena avloppsvattnet från läkemedelsrester.

Kritik: Detaljplaneringar är bristfälliga.

Jan Björklund, Liberalerna:

-Vi ska stoppa utsläppen men ha kvar levnadsstandarden. Under de senaste 25 åren har Sveriges levnadsstandard ökat med 50 %. Under samma period har koldioxidutsläppen minskat med 1/3. Det går att fortsätta att ha en fin ekonomisk utveckling samtidigt som man minskar utsläppen. Att resa till andra länder med flyg är fantastiskt. Det är inte det som är problemen. Problemen är utsläppen. Vi är kritiska mot den nuvarande regeringen och de flygskatter man har lagt på. Flygskatten tar idag inte hänsyn till utsläppen som gjorts. Vi tycker man ska betala på resorna i förhållande till mängden resor man gör. Miljövänligare flygplan ska beskattas mindre. Med 5 % biobränsle i tanken sänks utsläppen väsentligt. I framtiden kommer vi att ha eldrivna flygplan och fartyg.

Vi måste ta betalt för utsläppen och ta bort skattesubventionerna som finns inom gruvdrift, jordbruk, sjöfart och flyg. Vi bör införa elbilar och investera i laddstolpar och kollektivtrafik, sade Lars Tysklind (L) vid ett annat tillfälle.

Annie Lööf, Centern:

-Mer extremväder är att vänta framöver. Miljön är inte en symbolfråga; det är en ödesfråga som kräver riktiga lösningar. Vi måste omvandla klimatångesten till handlingskraft. Vi ska inte bara svartmåla. Det är viktigt att ingjuta mod och att det hela går att rätta till med rätt reformer. Det är viktigt med ledarskap, att verkligen sänka utsläppen och få mer förnybar energi. Vi vill satsa på sänkning av utsläppen, satsa på forskning och innovation som för in ny grön miljöteknik. Stora stöd måste ges till stålindustrin i Sverige så att vi kan bli världsledande i en ny teknik att framställa stål utan att använda kol.

Transportsidan är den stora boven. 30 % av utsläppen kommer därifrån. Vi måste arbeta med att sänka utsläppen på transportsidan, där vägtrafiken står för merparten av utsläppen. Vi vill därför möjliggöra för fossilfri tankning runt om i landet genom att satsa på el-drift och bygga ut tankstationer. Vi vill också att elbilägare sätter upp laddstolpar hemmavid för att ladda sina bilar under natten. Detta ska ske med grönt avdrag. Vi måste göra det enklare för gröna val och ge grön kraftfull bilbonus samt satsa på lastbilspremier istället för skatt för att köpa nya miljövänliga och klimatsmarta bilar. En översyn behöver göras på kollektivtrafiken och skatter på tunga fordon. Vi vill investera i ny teknik. Vi vill också blanda i biobränsle i flygplanen istället för att införa flygskatter.

Vi önskar också se rena hav, sjöar och vattendrag. Nu pågår nedskräpning av plaster, bottendöd och algblomning i Östersjön. Vi vill ge ekonomiskt stöd för vattenrening. Globalt samarbete behövs för rening av haven.

Ebba Busch Thor, KD:

-Vi lägger till att Sverige är det land i Europa som har mest skog, ”det gröna guldet”. Vi ser det som viktigt att skydda hotade arter och ekosystem.

Under de senaste veckorna har Kristdemokraternas partiledare pläderat för att kärnkraftverken I och II ska drivas vidare, vilket har fått Mp att gå i taket, eftersom KD varit med att underteckna beslut om kärnkraftverkens avskaffande till förmån för införandet av förnybar energi på lång sikt.

Hur det än går i valet, gäller det att inte göra snöd miljöpolitik av dessa viktiga klimat- och miljöfrågor utan lyfta frågorna långsiktigt. Att strunta i miljölarmen som klimatskeptikerna gör, kan innebära stora risker i katastrofer och i ekonomi. Klokast då att handla nu och förebyggande.

Här kan du lyssna till radioprogrammet Klotet där representanter för de olika partierna presenterar sitt bästa förslag inom miljöområdet och sedan blir betygsatta av experter: LÄNK

Här kan du se Marcus Oscarssons snabbgenomgång av hur partierna vill lösa klimatfrågan LÄNK Här kan du se Marcus Oscarsson presentera vad de olika partierna tycker i valets sakfrågor, LÄNK

Ovanstående är presenterat genom public service media. I kommentarerna nedan finns en debatt där även forskning som visar annorlunda än denna, diskuteras.

Kersti Wistrand

Referenser:
Radio- och TV-program. De olika partiernas klimat- och miljöprogram

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo—for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/

Spread the love
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Lars Cornell says

    Du skriver i

    https://humanismkunskap.org/2018/09/07/partiernas-klimat-och-miljopolitik-infor-valet-2018/

    “En tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från trafiksektorns användning av fossila bränslen (bensin, dieselolja)”

    Sveriges import av fossila bränslen är ca 150 TWh.

    https://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/energibalans/3mb_sankey-sveriges-energisystem-2015.pdf

    Tar vi från det bort 35 TWh där kol används som kemikalie (för reduktion av oxider bland annat) återstår ca 115 TWh.

    Transportsektorn använder ca 80 TWh (bensin och diesel).

    80 TWh av 115 TWh blir 70%.

    Det är mycket stor skillnad på det du säger “en tredjedel” dvs 33% och 70 %. Så hur räknar du?

    Hälsningar

    Lars Cornell

    BILAGA

    Till
    Karin Siljreus
    Ellen Keys Skola
    Västervik.

    Tack Karin Siljreus och Kristina Westring för artikeln om källkritisk granskning.
    https://www.vt.se/nyheter/vastervik/hon-lar-sina-elever-att-vara-kallkritiska-om5565683.aspx

    Och tack VT och Marie Kerrolf för att ni publicerar de två artiklarna i synergi med varandra
    https://www.vt.se/asikter/debatt/vilka-klimatforandringar-om5563266.aspx

    Det är djärvt men viktigt att gå emot den grönmarinerade falang som erövrat TT samt SR/SVT som kommit
    att bli Sveriges dominerande faktoidspridare i ämnesområden energi, koldioxid, klimat, miljö och ekonomi.
    Det kanske är ärevördigt att kalla SR/SVTs journalister för ’grönmarinerade’, men ordet är så beskrivande
    att det måste tillåtas. I följande dokument visar jag mer utförligt vad jag menar.
    http://www.tjust.com/2018/klimat/charlatan.pdf
    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf

    Det är litet nostalgi i att det nu är 72 år sedan jag på just Ellen Keys Skola, det hette Västerviks
    Gymnasium då, som 11-årig elev tog mina första stapplande steg på vetenskapens väg.

    För mig är det mycket glädjande att Nobels pris i Ekonomi i år går till två forskare i ’Klimatekonomi’
    eftersom det är just där som kunskapen bland allmänhet och våra politiker brister.
    Vi måste söka svar på frågor som ”hur mycket?”, har vi råd?, nyttan?, nackdelar?, är resultatet ens mätbart?

    Jag vill avsluta med följande citat från forskaren Bjørn Lomborg som står Nobelpristagare William Nordhaus nära:
    https://www.svd.se/fn-struntar-i-miljoekonomihttps://www.svd.se/replikskifte-mellan-anders-wijkman-och-bjrn-lomborg
    ”FN struntar i miljöekonomi”
    “Föreställ dig en fattig kvinna i utvecklingsländerna, med barn som inte får tillräckligt att äta, som kan dö av lätt kurerbara infektionssjukdomar, som inte får en bra utbildning. Hur ska vi hjälpa henne och hennes barn? Anders Wijkman insisterar på att hjälpa henne genom att minska CO₂ utsläppen lite i Sverige, så att hennes familj, om de skulle överleva, får det något mindre sämre från klimatpåverkan om hundra år.
    Det jag vill lyfta är, att när du frågar henne, så säger hon tydligt, det är den sista typen hjälp hon vill ha. Hon vill ha hjälp med förbättrad sjukvård och hälsa, utbildning, mat, jobb etc.”

    Professor Jordan B Peterson som arbetat flera år för FN och som nyligen var med i Skalvan fyller på,
    http://www.klimatupplysningen.se/2018/11/15/professor-jordan-b-peterson-ger-sin-syn-pa-klimatfragan/
    “Det finns fler träd på Norra Halvklotet nu än det gjorde för 100 år sedan. Varför då? För att vi har bränt kol istället för träd. Vad vill du göra, bränna träd istället för det är vad fattiga människor skulle ha gjort. Kol är inte bra. Nåja, det är bättre än att bränna träd.”

    Lycka till i fortsättningen

    Lars Cornell
    Tjust

  2. Lars Cornell says

    Länk artikel insändare “Vilka Klimatförändring?” VT Debatt

    Lars Cornell Tjust
    04:00 | 2018-11-19

    Debatt Jag satt med några till åren komna lantbrukare. En sa: ”De där klimatförändringarna, var finns de?”.

    Bra fråga. Inget levande väsen kan uppfatta något så litet som en grad på 100 år.

    Therese Asplund studerar hur medborgare förhåller sig till globala miljöutmaningar. Hon utbrister: ”Varför tror inte Sveriges lantbrukare på forskningen?”.

    Om hon ställde frågan: ”Varför tror inte Sveriges lantbrukare på samma vetenskapsmän som jag gör?” skulle hennes forskning bli mer meningsfull.

    I Sverige har vi stor nytta av mer koldioxid och ett varmare och bättre klimat. Höjningen från 0,03% till 0,04% har ökat fotosyntesen och därmed växtligheten med 10-30 procent. Värdet av ökad växtkraft i svensk skog och ökad produktion i lantbruk på grund av klimatförbättring och mer koldioxid har beräknats till 35 miljarder kronor varje år. Det vet alla lantbrukare. De känner nyttan i sina plånböcker och någon nackdel har de inte sett till.

    LÄS VIDARE
    LÄNK
    Inledning

  3. Christer Owe says

    Hej.
    Två korta svar till Lars Cornells mejl.
    1. Den inledande frågan om transportsektorns klimatrelaterade utsläpp.
    På Naturvårdsverkets sida http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/
    står i inledningen av texten att läsa:
    “Utsläpp från transporter svarar för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp”.

    2. Det hot klimatfrågan utgör är inte en fråga om bevisföring i detalj hur det komplexa klimatet på jorden utvecklas.
    Klimatfrågan är en moralisk fråga kring hur vi hanterar risker och framtida risker.
    Även vid en blygsam sannolikhet att stora klimatförändringarna äger rum har vi ett ansvar att iaktta en strikt försiktighetsprincip.
    När vetenskapen så småningom kan beskriva hur alla processer sam- och motverkar för att hålla jordens klimat någorlunda stabilt
    (eller inte) är det med stor sannolikhet för sent att agera. Vi ser redan idag hur det är de fattiga länderna som drabbas hårdast av
    den ökande frekvensen av icke-normala väderfenomen.
    Vetenskapen och vår förståelse av fysikaliska samband utvecklas hela tiden. Freonernas användning är det klassiska exemplet på
    hur en till synes lyckad teknisk lösning så småningom ledde fram till ett totalförbud av freoner i kylskåp.
    Motståndet mot en ansvarstagande klimatpolitik från Lars Cornell m.fl. fördröjer den nödvändiga omställning vi behöver arbeta för både lokalt och globalt.
    Vänliga hälsningar
    Christer Owe

    kontakt
    Christer Owe

    Hållbarhetskonsult, Göteborg ( och sommarboende på Orust)

  4. Lars Cornell says

    Tack Christer Owe för dina kommentarer !

    ”Utsläpp från transporter svarar för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp”. / Kersti Wistrand.
    Naturvårdsverkets statistik ger ej stöd för det påståendet. 70% har däremot stöd i statistik hos Energimyndigheten.

    Naturvårdsverket är en propagandaorganisation med uppgift att påverka och bilda opinion och EJ en pålitlig källa för information. Se på alla faktoider som finns på Naturvårdsverkets websidor,
    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Klimatet-forandras/
    ”Många av de klimatförändringar som observerats saknar motsvarighet under tusentals år.”
    Klimatet förändras ständigt. Det som hänt de senaste 100 åren är inget unikt. Både vikingatid och bronsåldern var mycket varmare än nu. Under de senaste 20 åren har jordens temperatur i det närmaste stått stilla. Oktober 2018 var 0,22 grader varmare än referensperioden 1981-2010.
    http://www.klimatupplysningen.se/2018/11/02/uah-oktober-2018-022/

    Antarktis ismassa är nu ungefär densamma som för 100 år sedan. Den svänger med naturliga vädersvängningar där den Atlantiska oscillationen på 60 år är av stor betydelse. Atlanten har fö blivit kallare de senaste åren. Se bild nedan.
    Om det som grönmarinerade journalister på SR/SVT och andra propagandister säger om glaciärernas avsmältning vore sanna skulle havets höjning inte se ut så här
    Satellituppmätt havshöjning enligt NASA.
    https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level/

    Naturvårdsverket är Regeringens propagandaorgan. Den som söker fakta bör leta på andra ställen, tex
    http://www.climate4you.com
    https://www.energimyndigheten.se
    http://www.klimatupplysningen.se

    SMHI och IPCC har tillförlitlig historisk statistik. När det gäller framtiden är deras klimatmodeller på väg att falla sönder till ingenting. Ju mer tiden går desto sämre stämmer de överens med faktiska observationer.
    ”SDs miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen säger till nyhetstjänsten Altinget att man kan diskutera huruvida de är lämpligt att SMHI går ut med sina klimatmodeller i medierna, ”
    https://www.aktuellhallbarhet.se/sd-kritiserar-smhi/

    Att uppvärmningen i Arktis skulle vara betydligt större än på jorden som helhet har varit ett vedertaget faktum många år. Men nu håller även den hypotesen på att ramla sönder.

    Du Christer Owe skriver,
    ”Vi ser redan idag hur det är de fattiga länderna som drabbas hårdast av den ökande frekvensen av icke-normala väderfenomen.”
    Jasså? Enligt International Disaster Database var väderrelaterade naturkatastrofer i genomsnitt 350 st per år 2000 – 2009. Det minskade till 316 per år 2010 – 2016 och det stämmer väl överens med vad IPCC har att säga om det. Före år 2000 finns ej tillförlitliga data.

    Naturvårdsverket kanske är bra på miljö. Men i ämnet ”Klimatekonomi” tycks kunskapen vara obefintlig. Jag skall inte bli utförlig här och bara redovisa följande åsikt hos Professor Jordan B Peterson som arbetat flera år för FN och som nyligen var med i Skalvan,
    http://www.klimatupplysningen.se/2018/11/15/professor-jordan-b-peterson-ger-sin-syn-pa-klimatfragan/
    “Det finns fler träd på Norra Halvklotet nu än det gjorde för 100 år sedan. Varför då? För att vi har bränt kol istället för träd. Vad vill du göra, bränna träd istället för det är vad fattiga människor skulle ha gjort. Kol är inte bra. Nåja, det är bättre än att bränna träd.”

    Vi är snart 10 miljarder människor på vårt klot. Då kan vi givetvis inte göra och tänka som vi alltid gjort. Varken Sverige eller vårt klot är stort nog för det. Det skulle leda till katastrof och ’förnybar’-politiken ger mig rysningar.

    Slutligen skriver Owe: ”Klimatfrågan är en moralisk fråga”
    Jag ser inge god moral i att ljuga om koldioxid för att nå politiska syften.
    Det vi säkert vet är att vi nu går mot en ny istid.

    Lars Cornell

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.