Den 1 juni införde USA sina kritiserade tullar på stål och aluminium från EU och satte sig därmed över den internationella handelslagen. EU svarade med tullar på utvalda amerikanska varor och ett handelskrig kan uppstå i förlängningen.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Donald Trump fortsätter på den inslagna vägen med det populistiska slagordet ”Make America great again”/ ”Gör Amerika stort igen”.
Avstängning av gränser i söder, beslut som kör över ursprungsbefolkningen, öppnandet av nedlagda gruvor, stöd för vapenindustrin, brytande av kärnvapenavtalet i Iran och Parisavtalet, planer på oljeutvinning i Arktis som kan ödelägga djurlivet och få allvarliga miljökonsekvenser för hela jorden, förflyttningen av den amerikanska ambassaden till Jerusalem vars konsekvenser blev en upptrappning av krigsinsatser och många döda främst palestinier. Till detta läggs nu beslutet om tullar på viktiga handelsvaror från EU. Som vägande skäl för sin åtgärd anför Trumpadministrationen ”risk för nationell säkerhet att inte ha inhemsk produktion”, och hänvisar samtidigt till ”det stora handelsunderskottet”.
”America first”
Vi först och de andra sedan! Den amerikanska nationalismen förstärks medan tankarna på globalt samarbete kommer alltmer i skymundan.
När det gäller handel och tullar har världens ledare tidigt insett att det finns vinster på samarbete och tullfrihet (Hansaförbundet som instiftades i Östersjön av tyska köpmän redan på 1100-talet är ett exempel).
Inget land med plattform i världshandeln kan gå sin egen väg utan på sikt få konsekvenser för sin egen ekonomin och på sikt även risk för världsekonomin. Därför har ett stort antal länder en gång i tiden förhandlat sig fram till ett gemensamt handelsavtal, som även USA skrivit under. När nu USA bryter mot detta kan de länder som anser sig blivit utsatta dra USA inför en särskild domstol, WTO (World Trade Organization) -domstolen.
Ledare för flera europeiska länder samt Kanada och Mexico har alla förgäves försökt förhandla. Trump gör som han vill och vi får nu se vad som händer.
Frankrikes president Emmanuel Macron, varnar för att beslutet att driva ekonomisk protektionism baserad på nationalism kan leda till en parallell till det som hände på 30-talet.
– Detta beslut är inte i enlighet med internationell lagstiftning och därför olagligt, säger Macron.
Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, kallar tullbeslutet ”fullständigt oacceptabelt”.
EU förbereder nu sitt svar i form av tullar mot amerikanska varor. Kanadas premiärminister Justin Trudeau kallar USA:s tullar för helt oacceptabla och svarar med att införa egna tullar på amerikansk whiskey, apelsinjuice och olika slags stål- och aluminiumprodukter. Mexikos utrikesminister säger att landet ska fortsätta förhandla trots ”de orättvisa och ensidiga tullarna”. Det samma gäller för Kina.
EU sköter alla handelsförhandlingar åt de 28 medlemsländerna och har förberett svarsåtgärder med EU-tullar på bl.a. amerikansk whiskey, motorcyklar, jeans och jordnötssmör. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström har en framträdande roll i dessa förhandlingar.
Vad händer i Sverige?
Ann Linde, EU- och handelsminister, uttalade sig 1 juni i Svt1:s morgonstudion om situationen för oss i Sverige:
”Detta var det sämsta beslutet som Donald Trump kunde ta. Han lägger tullar på hela den europeiska och övriga världens stål- och aluminiumindustri och det är ett ensidigt beslut, där han bryter mot gällande handelsavtal. De kunde lagt kvoter istället, men de lade det värsta tänkbara. Jag hade hoppats att USA skulle gett oss ett permanent undantag, men så har inte skett.
– Nu är det så att vi i Sverige exporterar specialstål, som man inte kan ersätta så lätt i USA. Därför hoppas vi att importörerna kommer att påverka dessa tullar. Vi exporterar för 4 miljarder då det gäller dessa produkter. I början kommer vi inte att märka av detta, men sedan blir det ju överskott av stål- och aluminiumprodukter på den europeiska marknaden, eftersom dessa inte går att sälja till USA, vilket gör att priserna dumpas. Då hamnar vi i en annan situation.
Värre blir det om USA kommer att lägga tullar på våra svenska bilar. Där exporterar vi för 20 miljarder och om detta sker kommer vi att känna av det mer. Trump har just tillsatt en kommission som utreder om man även ska införa tullar på bilar.”
Risken för upptrappning är stor och ett handelskrig kan komma att blossa upp. Beslutet om ståltullar från USA:s president Donald Trump innebär att klyftan mellan USA och Europa ökar politiskt och ekonomiskt och vi kan hamna i en liknande situation som under 1930-talet. Under ett pågående möte med G7-gruppen i Quebec i Kanada varnade Christine Lagarde:
”De som kommer att bli lidande är de fattigaste, de minst privilegierade människorna, dvs. de som är beroende av importerade varor för sitt levebröd.”
I det senaste presidentvalet bestod 15 % av Trumps väljare av amerikanska invånare som lever under existensminimum, många socialt utslagna. Många av dem tillhör andra generationens arbetslösa stål- och bilindustriarbetare och bor i det s.k. Rostbältet, tidigare kallat ”Tillverkningsbältet”. Det sentida namnet syftar på industriernas förfall och svårigheter att anpassa sig till en mer globaliserad marknad. Trumps program lovade en framtid för dem i utbyte mot deras röster. Frågan är om han kommer att kunna infria dessa löften eller om det enbart rör sig om en protektionistisk och nationalistisk politik som i slutändan slår tillbaka.
Kersti Wistrand
